Hållbara fasader av trä

Jag trodde att man skulle ha kärnsidan innåt, för att få mindre fukt i brädan. Men det kanske är en tankevurpa. Men tanken med den ohyvlade sidan köper jag rakt av.

Det gäller att ha brädorna på rätt håll när man hyvlar. Bra info ananders.

Jag har lärt mig att brädans kvist ska se ut som musöron, då sitter den med toppen upp som den stod i skogen, tror dock inte det har så stor betydelse som kärnsida ut.

Lustigt att panelen skulle bli totalförstörd på en gång om det vart nån spricka när man spikade upp den, men att om sprickan uppstod senare skulle den inte ses som en skada.

Oftast är det inte fel på själva färgen! Utan folk är både lata och snåla! Det ska vara billigt och gå fort!
Jag har varit på hus som är målade med plastfärg och det är inget fel på panelen!
Gör du ett dåligt underarbete så spelar det ingen roll vad du målar med...

Luftspalten tillkom nog pga av många anledningar!
Ändrad konstruktion av väggarna, väggarna blev bättre isolerade, ändrade uppvärmnings sätt...

Falurödfärg kräver lagom underarbete, några drag med en piasavakvast så är det klart

Förvisso är det sant... Men ska du måla med Faluröd ska det vara originalet...
Tycker jag ser minst lika många fasader som är målade med slamfärg som det skulle behövas byta panel på...

Vi bygger en vägg inifrån, plastfärg, spackel, gips, åldersbeständig plast, väggstomme, mineralull, utegips med tejpade skarvar, spikregel(luftspalt), panel, plastfärg. Så byggs de allra flesta väggar idag. Plast i 3 olika lager kan aldrig vara bra!
Mitt förslag:emulsionsfärg eller tapet, spännpapp, råspont, ångspärr, väggstomme, cellulosa, vindpapp, spikregel(luftspalt), panel, linoljefärg eller slamfärg. Gillar inte ftalater tror de ställer till mer än man anar.

Skulle nog vilja säga att nästan all färg som används idag är någon typ av vattenbaserad...
Så som husen byggs idag så fyller plasten sin funktion...

Samtidigt finns det många gamla brädfodrade uthus som säkert har 100 år på nacken och som troligen aldrig varit målade som fortfarande ser helt okey ut, ja förutom att det skulle pigga upp med lite färg förstås
Däremot har man sett massor av fasader med plastfärg som har börjat ruttna, kan vara som du säger att det fuskats med underarbetet... i viket fall så ser jag plastfärgen som rena skiten

Pratade idag med en vän och om man tänkt ha furpanel ska man ha kärnan utåt, detta för att kärnan har så mycket bättre "impregneringsegenskaper" (skyddar och håller bättre) jämfört mot ytveden.

Jag har fått lära mig av "gamla" snickare att kärnsidan inåt och toppen uppåt alternativt kärnsidan utåt och toppen neråt är det som gäller för blocksågad panel. En bräda med kärnsidan inåt och toppen nedåt har "öppna" årsringar uppåt vilket gör att vattnet lättare tränger in i brädan (motsvarande fiskfjäll vända uppåt eller neråt).

Teorin verkar inte vara helt fel och om jag kollar på de nästan 150 år gamla panelbrädor med Falu rödfärg som finns kvar på huset så är de vända enligt den metoden och de håller fortfarande ganska hyggligt

Jag fick nyss lära mig att tall skulle man inte ha på panel då den släpper kåda och gör brädan "fet" så knappt inte rödfärgen fäster.

Hur ser man vad som är upp och ner på en bräda när den är sågad?

Spelar det någon roll om brädan är upp eller ner eller ut o in om färgen är bra så den skyddar mot väta? Fråga norskarna som bor efter kusten där fukten fryser till is och blästrar husen på vintern, vilken färg som är bäst. När jag rustade huset invändigt i omgångar för 30-40 år sedan skippade jag diffusionsspärren (plasten) helt förutom i taket på övervåningen för att slippa få så mycket mineralludd på mig.
Finns så mycket material i ett hus som suger upp fukten och sakta avger den så inneklimatet blir bra. Har ej heller ångspärr i badrummer för där finns ju redan golv o väggmatta som ångspärr så varför dit med mera plast? Totalrenoverade badrummet efter ca 35år och öppnade en väggbit för koll och den såg ut som när jag gjorde den.

Det här tycker jag är mycket intressant. Jag har fått lära mig att vid stående lockpanel, ska underbrädan spikas med en spik i mitten, kärnsidan utåt. Lockbrädan ska sedan spikas med kärnsidan inåt. Om panelen sedan har en luftspalt mot vindtäta pappen eller asfarock-skivan innanför, får man bra funktion. Då sådan panel blir våt av regn kommer brädorna att kupa sig så att alla springor, mellan lockbräda och underbräda, sluter sig. När vädret blir torrt och soligt "öppnar sig" panelens springor och väggen torkar ur på ett bra sätt. (Enligt regeln: Då en bräda torkar och betraktas i en ände, vill den kupa sig så att årsringarna raknar . Då en bräda blir våt "går den tillbaka" så att årsringarna böjer sig mera.
Vilken ände på brädan ska vara vänd uppåt på väggen? Om man sågar brädor parallellt med märgen så ska underbrädan sättas med rotänden uppåt. Lockbrädan ska sättas med rotänden nedåt. Genom att titta noga på brädornas sida och känna och se på "sågluddet" på ytan, kan man oftast se hur fiberriktningen går i brädan. Fibrerna ska ju komma ut ur brädan så att vatten inte leds in då regnet slår på, på samma sätt som ett halmtak eller spåntak fungerar.
Om brädorna har en sida hyvlad = råplan, måste de ha hanterats rätt redan vid sågnings och hyvlings- operationerna, för att den här metoden ska kunna tillämpas fullt ut.