Vilken Panna ska jag ha??

 Svara  81 inlägg  23494 visningar  17 följer
Avatar Fallback

Re: Vilken Panna ska jag ha??

 
#343608
brassel skrev:Intressant och läsa om era tankar; tänkte bara undra om det är någon som vet nått om möjligheten att prisvärt få även lite el ur sin vedpanna.
De som sett är bla dessa som jobbar på det:
"kombinerar en värmepanna med en liten mikroturbin."
http://compower.se/?page_id=7&lang=sv

Frågan är väl hur länge kommer den kommer kunna leverera 7kW? Samt om det även skulle kunna gå att elda extra bara för att få el, men det blir nog en massa slöseri med varmvatten isf. Men helt klart intressant,

Avatar Fallback

Re: Vilken Panna ska jag ha??

 
#343620 En tanke att få el ur pannan är att bla kunna ladda upp ett lämpligt batteri som i sin tur tex kan styra pannans el mm.

Avatar Fallback

Re: Vilken Panna ska jag ha??

 
#343727 Jag ber om ursäkt för att jag kommer med en väldigt lång text. Jag har dock under under de 40 år som jag jobbat som VVS konstruktör funderat mycket på vedeldning och själv eldat enbart med ved sedan 1976. Har numera en Fröling S4 som jag är mycket nöjd med.
Läs och tyck till:
Vad skall man kräva av en modern vedpanna? Här är några tips att tänka på.

Pannans effekt skall vara anpassad till husets behov.
Det låter som ett fullkomligt självklart krav men i dag säljs det pannor på 25-40KW för installation i villor. En någorlunda modern villa av normal storlek har ett effektbehov på mindre än 10 kW vid DUT. 200m2 med 50W per m2 i effektbehov vid DUT ger 10 kW. Har man högre effektbehov än 50W/m2 så har man ett kallt och dragit hus så då bör man se över sitt klimatskal och kanske byta fönster och tilläggsisolera innan man funderar på att byta värmesystem.
Det är svårt att konstruera en vedpanna med låg effekt så man kan se pannans effekt som ett mått på hur bra den är. Pannans effekt är beroende av bottenytan (rosterytan) i pannan. Man vill gärna ha en panna för 50 cm ved, då den är lite lättare att hantera, och då blir ofta panneffekten hög om man inte behärskar förbränningstekniken riktigt. Se därför pannans effekt som en kvalitetsindikator. Låg effekt och 50cm ved klarar bara de bästa pannorna.
Själv har jag en panna på 15 kW effekt och det räcker till de allra flesta villor. (Jag värmer 265m2 inkl kontor och verkstad)
En låg panneffekt ger en billig installation med små rördimensioner, pumpar, ackumulatortank mm och låga förluster i form av värmeläckage.
Stort vedmagasin
Pannans vedutrymme (eldstadsvolym) är viktigare än ackumulatortankens storlek men de båda skall vara anpassade till varandra. Ved lagrar mycket mer energi per kg än vatten (ved ca 5 kWh/kg och vatten ca 0,06 kWh/liter vid dt 50K) Lite grovt kan man säga att 1 liter eldstadsvolym ger 1 kWh. Jag har 1700 liter ackumulatorvolym och 145 liters eldstadsvolym. Stoppar jag pannan full så kan jag teoretiskt få ut ca 145 kWh men jag eldar oftast med gran som ger lite mindre energi per liter så i praktiken ger ett vedinlägg kanske inte mer än ca 70kWh vilket räcker till ett dygn med ca 3 kW effektbehov.
Automatisk tändning.
Automatisk tändning betyder att man laddar pannan med ved när det passar. Sedan startar pannan när ackumulatortanken är tom. Det indikeras av att shuntventilen till värmen är fullt öppen. Då startar en ”varmluftpistol” och blåser in het luft i ett litet hål i vedutrymmet där man lagt lite kartong eller papper. På min panna är varmluften igång ca 1,5 minuter sedan är pannan igång. Det är ju inte svårt att tända en vedpanna så man kan tycka att automatisk tändning är onödigt men det är väldigt praktiskt vår och höst när man inte eldar så ofta och när man är borta en längre tid från huset. Då kan man först ladda acktanken helt och sedan fylla pannan. På det viset är det ok att åka bort 2 dygn utan att komma hem till ett nedkylt hus.
Spaksotning
Spaksotning betyder att det sitter en spak på pannan som kan dra skrapor upp och ned i rökgaskylaren när man rör på spaken. Genom att dra i spaken några gånger varje gång du lägger in ved så håller du rökgaskylaren fri från sot. Det gör att traditionell sotning räcker det med att göra en gång per år.
Lambdasond.
Lambdasonden är en givare som mäter syröverskottet i rökgaserna. För att ta tillvara den gasutveckling som sker i början på en vedbrasa behöver primär och sekundärluften justeras kontinuerligt under en brasa. Det kan bara göras med automatik. Automatiken styr spjällmotorer på sekundär och primärluftspjällen så att syreöverskottet håller sig på ca 8 % under hela vedbrasan. När syreöverskottet stiger när veden brunnit ut så stänger automatiken också av pannan. Då är det för det mesta lite träkolsglöd kvar i pannan som räcker för att tända en ny brasa på om man bara kommer inom en 5-6 timmar. Det gör att vintertid behöver man sällan lägga in papper i pannan för att tända utan det räcker med att fylla på ved.
Sugande fläkt.
En varvtalsstyrd sugande fläkt reglerar effekten på brasan så att rökgastemperaturen håller sig på inställd temperatur. Fläkten styrs också av lambdasonden så när brasan börjar minska i storlek efter ett tag så varvar fläkten ned för att inte syreöverskottet skall bli för högt. Genom att rökgaserna alltid passerar rökgaskylaren får man aldrig de höga rökgastemperaturer (max 250°C) som var vanligt med gamla pannor där rökgastemperaturen ibland kunde gå upp till 4-500°C.
Fläkten går automatiskt upp till max varvtal om man öppnar en lucka för att fylla ved. Det gör att det inte ryker in i pannrummet.
Integrerad styrutrustning
Det är en klar fördel om man har ett gemensamt styrsystem som styr pannan och hela huset dvs. laddning av acktank, solfångare, värmeshunt eventuell kulvertladdning mm och inte bara själva pannan. Det finns det flera fabrikat av pannor som har. Dels blir det billigare att inte behöva köpa separata styrutrustningar och dels blir installationen enklare när samma givare kan användas för olika funktioner. Den stora fördelen ligger dock på övervakningen när man på ett ställe kan se om allt fungerar som det skall. Man bör ha en display även i lägenheten så man slipper gå ner i pannrummet för att se om man behöver göra något. Idag har flera fabrikat dessutom möjlighet att ansluta styrutrustningen till internet så man kan titta på den från en smartphone eller dator. Styrutrustningen skall kunna varvtalsstyra de nya högeffektiva pumparna.
Solfångare
Solfångare är snart utkonkurrerade av solceller, det är min personliga åsikt, men till en vedeldningsanläggning passar de fint. Kombinationen ved – solfångare gör att man inte behöver elda alls halva året och då upplevs det inte så bundet och det är riktigt trevligt att få börja elda igen när hösten kommer. Bygger man en solfångar anläggning så tycker jag inte man skall snåla med solfångarytan. 10-12m2 är lagom för plana solfångare och något mindre om man har vakuumrör. Man kan klara sig med mindre men höst och vår är det bra med lite mer effekt från solfångarna.
Varmvatten
Vedeldare är vana vid att duscha kallt! Så var det förr men inte nu längre. Man skall välja en ackumulatortank med rostfri varmvattenslinga som går ända från botten upp i toppen på tanken. På grund av risken för legionella bör man inte välja förrådsberedare längre. Det gäller alla anläggningar inte bara vedeldning.
Man skall koppla tanken så att värmesystemet inte kan ladda ur de översta 300 litrarna av tanken (eller den översta 3: dje delen av tanken). Det gör att du aldrig blir utan varmvatten. Jag satte in min vedeldningsanläggning för 2 år sedan och sedan dess har jag aldrig varit utan varmvatten. Tanken bör också ha 2 solslingor så man kan ladda toppen av tanken först med sol och sedan botten. Då gör det inget att tanken egentligen är för stor för solfångaranläggningen.
Ackumulatortanken
Ackumulatortankens volym skall anpassas till vedpannans vedmagasin. Det är bra om den kan ta emot en full iläggning även när inte det finns något värmebehov. Det är ingen katastrof längre om den blir något för liten för en modern panna reglerar ner effekten när tanken blir full. Är det då i slutet av en brasa så bildas ingen tjära. Får man plats så är 1500-1800 liter en lagom volym. För stor tank är ingen idé det ger bara stora förluster. Har du möjlighet att bygga in tanken med väggar så kan du fylla utrymmet med lösull och då får du en bra isolering. Det svåra är annars att isolera alla röranslutningar till tanken. Använd inte tankar som har flänsförband i någon form. (varmvattenslinga eller solslingor) Genom att temperaturen i en tank alltid växlar kommer dessa att börja läcka. Dykrör för givare bör vara svetsade. Muffar för anslutningar bör vara långa och svetsade. Svenska acktankar och pannor brukar inte tåla mer än 1,5 bars drifttryck medan tankar från Tyskland eller Österrike alltid tål 3 bar. Det är ingen nackdel att kunna provtrycka ett system med lite högre tryck annars är det ingen avgörande skillnad.
Elvärmepatron
Någon gång kan det hända att man inte kan vara hemma och elda och då behövs det en back-up. Det skall dock påpekas att en modern panna är så lätt att elda att vem som helst som är gammal nog att hantera tändstickor kan elda. Har man bra grannar så är det inte farligt att be dem elda när man är bortrest medan de ändå lägger in posten och vattnar blommorna. Elpatronen kan med fördel placeras direkt i radiatorsystemet så att man inte värmer upp hela tanken när den går in. Jag har en motoriserad 3-vägs ventil som kopplar in elpatronen i systemet och en ändlägesbrytare på shuntventilen som slår av och på patronen. (samma kontakt som ger startsignal till tändningen på pannan) Det gör att den normala styrutrustningen styr även elpatronen och tanken är urladdad när jag kommer hem och skall elda. Jag har en 6 kW elpatron och det räcker för att inte huset skall bli nedkylt när ingen är hemma även om det är riktigt kallt ute.
Expansionskärl
En vedeldningsanläggning skall ha öppet expansionskärl. Det finns system så man kan använda slutna kärl men det är onödigt att krångla till det och slutna kärl tar stor plats för de får väldigt dålig verkningsgrad om man har 1,5 bars säkerhetsventiler och 1,0 bars drifttryck. Ett öppet rostfritt kärl dimensionerat för 5 % volymutvidgning fungerar problemfritt.
Värmesystem
Även om ett vedeldningssystem kan ge höga temperaturer så är det en fördel att elda mot ett lågtemperatursystem. Ett lågtemperatursystem gör att ackumulatortanken räcker längre. Skall man bygga nytt idag så skall man dimensionera för höst +45°C framledningstemperatur vid DUT. Ett värmesystem håller länge och man vet inte vad som är den bästa värmekällan om 30 år och då ger ett lågtemperatursystem en marginal som gör att man kan välja lite friare.

Avatar Fallback

Re: Vilken Panna ska jag ha??

 
#343757 Det där var då inget att be om ursäkt för! :) Jag vill tacka för ett bra inlägg. :-BD

Om man använder kulvert, har man då med fördel någon tank på andra sidan?

Avatar Fallback

Re: Vilken Panna ska jag ha??

 
#343758 Jo det är bra med en mindre tank i huset där även varmvatten slingan finns. Den tanken laddar du när den blivit tom på energi. Tanken i pannrummet skall då vara dimensionerad för pannan och behöver inte ha varmvattenslinga om man nu inte vill ha varmvatten i pannrummet förstås.
Frölingpannan som jag har har kulvertautomatiken integrerad. när tanken i huset blivit för kall startar den kulvertpumpen och kör över hetvatten tills tanken i huset är full sedan stannar kulvertpumpen igen. På det viset minskar man kulvertförlusterna då kulverten inte behöver vara uppvärmd hela tiden. Vill du ha solfångare så kopplas dom helst till tanken i huset så kan kulverten vara avstängd hela sommaren. Bifogar ett principschema jag använt vid en installation med kulvert och solfångare.

Användarvisningsbild

Re: Vilken Panna ska jag ha??

 
#343768
Lennart A skrev:Jag ber om ursäkt för att jag kommer med en väldigt lång text. Jag har dock under under de 40 år som jag jobbat som VVS konstruktör funderat mycket på vedeldning och själv eldat enbart med ved sedan 1976. Har numera en Fröling S4 som jag är mycket nöjd med.
Läs och tyck till:
Vad skall man kräva av en modern vedpanna? Här är några tips att tänka på.

Pannans effekt skall vara anpassad till husets behov.
Det låter som ett fullkomligt självklart krav men i dag säljs det pannor på 25-40KW för installation i villor. En någorlunda modern villa av normal storlek har ett effektbehov på mindre än 10 kW vid DUT. 200m2 med 50W per m2 i effektbehov vid DUT ger 10 kW. Har man högre effektbehov än 50W/m2 så har man ett kallt och dragit hus så då bör man se över sitt klimatskal och kanske byta fönster och tilläggsisolera innan man funderar på att byta värmesystem.
Det är svårt att konstruera en vedpanna med låg effekt så man kan se pannans effekt som ett mått på hur bra den är. Pannans effekt är beroende av bottenytan (rosterytan) i pannan. Man vill gärna ha en panna för 50 cm ved, då den är lite lättare att hantera, och då blir ofta panneffekten hög om man inte behärskar förbränningstekniken riktigt. Se därför pannans effekt som en kvalitetsindikator. Låg effekt och 50cm ved klarar bara de bästa pannorna.
Själv har jag en panna på 15 kW effekt och det räcker till de allra flesta villor. (Jag värmer 265m2 inkl kontor och verkstad)
En låg panneffekt ger en billig installation med små rördimensioner, pumpar, ackumulatortank mm och låga förluster i form av värmeläckage.
Stort vedmagasin
Pannans vedutrymme (eldstadsvolym) är viktigare än ackumulatortankens storlek men de båda skall vara anpassade till varandra. Ved lagrar mycket mer energi per kg än vatten (ved ca 5 kWh/kg och vatten ca 0,06 kWh/liter vid dt 50K) Lite grovt kan man säga att 1 liter eldstadsvolym ger 1 kWh. Jag har 1700 liter ackumulatorvolym och 145 liters eldstadsvolym. Stoppar jag pannan full så kan jag teoretiskt få ut ca 145 kWh men jag eldar oftast med gran som ger lite mindre energi per liter så i praktiken ger ett vedinlägg kanske inte mer än ca 70kWh vilket räcker till ett dygn med ca 3 kW effektbehov.
Automatisk tändning.
Automatisk tändning betyder att man laddar pannan med ved när det passar. Sedan startar pannan när ackumulatortanken är tom. Det indikeras av att shuntventilen till värmen är fullt öppen. Då startar en ”varmluftpistol” och blåser in het luft i ett litet hål i vedutrymmet där man lagt lite kartong eller papper. På min panna är varmluften igång ca 1,5 minuter sedan är pannan igång. Det är ju inte svårt att tända en vedpanna så man kan tycka att automatisk tändning är onödigt men det är väldigt praktiskt vår och höst när man inte eldar så ofta och när man är borta en längre tid från huset. Då kan man först ladda acktanken helt och sedan fylla pannan. På det viset är det ok att åka bort 2 dygn utan att komma hem till ett nedkylt hus.
Spaksotning
Spaksotning betyder att det sitter en spak på pannan som kan dra skrapor upp och ned i rökgaskylaren när man rör på spaken. Genom att dra i spaken några gånger varje gång du lägger in ved så håller du rökgaskylaren fri från sot. Det gör att traditionell sotning räcker det med att göra en gång per år.
Lambdasond.
Lambdasonden är en givare som mäter syröverskottet i rökgaserna. För att ta tillvara den gasutveckling som sker i början på en vedbrasa behöver primär och sekundärluften justeras kontinuerligt under en brasa. Det kan bara göras med automatik. Automatiken styr spjällmotorer på sekundär och primärluftspjällen så att syreöverskottet håller sig på ca 8 % under hela vedbrasan. När syreöverskottet stiger när veden brunnit ut så stänger automatiken också av pannan. Då är det för det mesta lite träkolsglöd kvar i pannan som räcker för att tända en ny brasa på om man bara kommer inom en 5-6 timmar. Det gör att vintertid behöver man sällan lägga in papper i pannan för att tända utan det räcker med att fylla på ved.
Sugande fläkt.
En varvtalsstyrd sugande fläkt reglerar effekten på brasan så att rökgastemperaturen håller sig på inställd temperatur. Fläkten styrs också av lambdasonden så när brasan börjar minska i storlek efter ett tag så varvar fläkten ned för att inte syreöverskottet skall bli för högt. Genom att rökgaserna alltid passerar rökgaskylaren får man aldrig de höga rökgastemperaturer (max 250°C) som var vanligt med gamla pannor där rökgastemperaturen ibland kunde gå upp till 4-500°C.
Fläkten går automatiskt upp till max varvtal om man öppnar en lucka för att fylla ved. Det gör att det inte ryker in i pannrummet.
Integrerad styrutrustning
Det är en klar fördel om man har ett gemensamt styrsystem som styr pannan och hela huset dvs. laddning av acktank, solfångare, värmeshunt eventuell kulvertladdning mm och inte bara själva pannan. Det finns det flera fabrikat av pannor som har. Dels blir det billigare att inte behöva köpa separata styrutrustningar och dels blir installationen enklare när samma givare kan användas för olika funktioner. Den stora fördelen ligger dock på övervakningen när man på ett ställe kan se om allt fungerar som det skall. Man bör ha en display även i lägenheten så man slipper gå ner i pannrummet för att se om man behöver göra något. Idag har flera fabrikat dessutom möjlighet att ansluta styrutrustningen till internet så man kan titta på den från en smartphone eller dator. Styrutrustningen skall kunna varvtalsstyra de nya högeffektiva pumparna.
Solfångare
Solfångare är snart utkonkurrerade av solceller, det är min personliga åsikt, men till en vedeldningsanläggning passar de fint. Kombinationen ved – solfångare gör att man inte behöver elda alls halva året och då upplevs det inte så bundet och det är riktigt trevligt att få börja elda igen när hösten kommer. Bygger man en solfångar anläggning så tycker jag inte man skall snåla med solfångarytan. 10-12m2 är lagom för plana solfångare och något mindre om man har vakuumrör. Man kan klara sig med mindre men höst och vår är det bra med lite mer effekt från solfångarna.
Varmvatten
Vedeldare är vana vid att duscha kallt! Så var det förr men inte nu längre. Man skall välja en ackumulatortank med rostfri varmvattenslinga som går ända från botten upp i toppen på tanken. På grund av risken för legionella bör man inte välja förrådsberedare längre. Det gäller alla anläggningar inte bara vedeldning.
Man skall koppla tanken så att värmesystemet inte kan ladda ur de översta 300 litrarna av tanken (eller den översta 3: dje delen av tanken). Det gör att du aldrig blir utan varmvatten. Jag satte in min vedeldningsanläggning för 2 år sedan och sedan dess har jag aldrig varit utan varmvatten. Tanken bör också ha 2 solslingor så man kan ladda toppen av tanken först med sol och sedan botten. Då gör det inget att tanken egentligen är för stor för solfångaranläggningen.
Ackumulatortanken
Ackumulatortankens volym skall anpassas till vedpannans vedmagasin. Det är bra om den kan ta emot en full iläggning även när inte det finns något värmebehov. Det är ingen katastrof längre om den blir något för liten för en modern panna reglerar ner effekten när tanken blir full. Är det då i slutet av en brasa så bildas ingen tjära. Får man plats så är 1500-1800 liter en lagom volym. För stor tank är ingen idé det ger bara stora förluster. Har du möjlighet att bygga in tanken med väggar så kan du fylla utrymmet med lösull och då får du en bra isolering. Det svåra är annars att isolera alla röranslutningar till tanken. Använd inte tankar som har flänsförband i någon form. (varmvattenslinga eller solslingor) Genom att temperaturen i en tank alltid växlar kommer dessa att börja läcka. Dykrör för givare bör vara svetsade. Muffar för anslutningar bör vara långa och svetsade. Svenska acktankar och pannor brukar inte tåla mer än 1,5 bars drifttryck medan tankar från Tyskland eller Österrike alltid tål 3 bar. Det är ingen nackdel att kunna provtrycka ett system med lite högre tryck annars är det ingen avgörande skillnad.
Elvärmepatron
Någon gång kan det hända att man inte kan vara hemma och elda och då behövs det en back-up. Det skall dock påpekas att en modern panna är så lätt att elda att vem som helst som är gammal nog att hantera tändstickor kan elda. Har man bra grannar så är det inte farligt att be dem elda när man är bortrest medan de ändå lägger in posten och vattnar blommorna. Elpatronen kan med fördel placeras direkt i radiatorsystemet så att man inte värmer upp hela tanken när den går in. Jag har en motoriserad 3-vägs ventil som kopplar in elpatronen i systemet och en ändlägesbrytare på shuntventilen som slår av och på patronen. (samma kontakt som ger startsignal till tändningen på pannan) Det gör att den normala styrutrustningen styr även elpatronen och tanken är urladdad när jag kommer hem och skall elda. Jag har en 6 kW elpatron och det räcker för att inte huset skall bli nedkylt när ingen är hemma även om det är riktigt kallt ute.
Expansionskärl
En vedeldningsanläggning skall ha öppet expansionskärl. Det finns system så man kan använda slutna kärl men det är onödigt att krångla till det och slutna kärl tar stor plats för de får väldigt dålig verkningsgrad om man har 1,5 bars säkerhetsventiler och 1,0 bars drifttryck. Ett öppet rostfritt kärl dimensionerat för 5 % volymutvidgning fungerar problemfritt.
Värmesystem
Även om ett vedeldningssystem kan ge höga temperaturer så är det en fördel att elda mot ett lågtemperatursystem. Ett lågtemperatursystem gör att ackumulatortanken räcker längre. Skall man bygga nytt idag så skall man dimensionera för höst +45°C framledningstemperatur vid DUT. Ett värmesystem håller länge och man vet inte vad som är den bästa värmekällan om 30 år och då ger ett lågtemperatursystem en marginal som gör att man kan välja lite friare.


Egentligen helt fantastiskt vilka grejor det finns och jag ifrågasätter absolut inte det, finns mycket kunskap bakom det du berättar. När jag bytte panna och satte in tankar tänkte jag i mångt och mycket helt tvärt om jag ville ha så lite som kan krångla som möjligt, satte därför in en värmebaronen utan fläkt med tankar med värmeslinga i. Det jag i dag är fundersam över är hur jag ska få pumparna att fungera när det blir strömavbrott. Skulle vilja ett automatiskt system.

Tidigare hade jag en CTC panna utan tankar då hade jag inga problem vid strömavbrott men man fick elda väldigt ofta.

Avatar Fallback

Re: Vilken Panna ska jag ha??

 
#343772 Hmm hade tänkt ha solfångaren på taket där pannrummet skulle stå. Tänkte det skulle vara skönt att slippa se skiten (tycker den förfular taket).Men iom att man redan hade tänkt köra med en kulvert, så har man redan lite förluster.. eller? :)

Användarvisningsbild

Re: Vilken Panna ska jag ha??

 
#343773 @Göt: Jag har en automatisk batteribackup till mina, fungerar klockrent. Eller rättare sagt hade, för nu har elleveransen blivit så stabil att jag plockat bort den. Den består av en elektronik och reläbox, batteri från biltema, och lite sladdar.

Avatar Fallback

Re: Vilken Panna ska jag ha??

 
#343775 Många olika förslag på bra pannor här. Själv är jag lite förtjust i Värmebaronens vedpannor.
I villan på granntomten monterade jag in en 40 UB, en trevlig självdragspanna som fungerat felfritt i snart 10 år.

I mitt eget hus så la jag in deras nya modell med lamdasond, Vedolux 450, för ett år sen, en mkt trevlig panna som är lättskött och laddar 3 000 lit vatten utan problem.

Till 4-5 000 lit akumelator så finns det en Vedolux 650 som nog skulle passa. Men den är inte billig :wink: :grin:

Användarvisningsbild

Re: Vilken Panna ska jag ha??

 
#343777
Uvskogen skrev:@Göt: Jag har en automatisk batteribackup till mina, fungerar klockrent. Eller rättare sagt hade, för nu har elleveransen blivit så stabil att jag plockat bort den. Den består av en elektronik och reläbox, batteri från biltema, och lite sladdar.


Är det något man köper färdigbyggt eller är det nåt du plockat ihop själv...Tycker att det låter som något jag skulle ha :mrgreen:

Användarvisningsbild

Re: Vilken Panna ska jag ha??

 
#343798
Göt skrev:
Uvskogen skrev:@Göt: Jag har en automatisk batteribackup till mina, fungerar klockrent. Eller rättare sagt hade, för nu har elleveransen blivit så stabil att jag plockat bort den. Den består av en elektronik och reläbox, batteri från biltema, och lite sladdar.


Är det något man köper färdigbyggt eller är det nåt du plockat ihop själv...Tycker att det låter som något jag skulle ha :mrgreen:


Köpte elektroniken och reläboxen från ett företag i Småland. Den känner själv när nätet går ner och har också skydd så den inte matar ut spänning på det allmänna nätet. Se bilderna
1443464750_dsc_0016.jpg
1443464735_dsc_0017.jpg

Avatar Fallback

Re: Vilken Panna ska jag ha??

 
#343816 Tänkte försst fråga vilken prisbild, men det kanske var ett tag sedan, så då kanske det är bättre att fråga om vilket företag ist.

Användarvisningsbild

Re: Vilken Panna ska jag ha??

 
#343817 Energi ekonomi i Höör. Minns inte priset, men inte så farligt, rik har jag aldrig varit. :wink:

Avatar Fallback

Re: Vilken Panna ska jag ha??

 
#343819
Uvskogen skrev:Energi ekonomi i Höör. Minns inte priset, men inte så farligt, rik har jag aldrig varit. :wink:

Tack ska du ha!

Men Höör ligger mig veterligen nere i Skåne :) Hur som helst så är det intressant med automatik på detta, då jag stirrat mig blind på manuella omväxlarskåp och de brukar kosta några tusen (4.000-5.000:-)

Avatar Fallback

Re: Vilken Panna ska jag ha??

 
#343885 Förr i världen när cirkulationspumparna drog 60-70 W så var en batteribackup svårt att åstadkomma. En modern pump drar ca 10W men har lite större krav på elkvalité. I dag skulle jag rekommendera en solcellsinstallation kombinerad med batterier och växelriktare. Titta på t.ex. SMA Smart Energy 3600 http://www.sma.de/produkte/solar-wechse ... nergy.html Då får du batteribackup så du kan köra TV och lite till med 2kWh reserv eller mer. OK kostar lite men det är inte gratis att ligga på topp. Det kommer ett nytt stöd från regeringen för solceller och batteribackup så det kan bli lite billigare i framtiden. Det finns minst 10 fabrikat till som har motsvarande utrustning.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar
TitelStatistikSenaste svaret
Ny panna, Ctc v35. av Olov Jonsson - ons 10 aug 2016, 22:25
i Uppvärmning
0 svar
161 läst
av Gäst     
tor 01 jan 1970, 02:00
Ny panna, Ctc v35. av Olov Jonsson - ons 10 aug 2016, 22:25
i Uppvärmning
0 svar
79 läst
av Gäst     
tor 01 jan 1970, 02:00
Ny panna, Ctc v35. av Olov Jonsson - ons 10 aug 2016, 22:25
i Uppvärmning
0 svar
80 läst
av Gäst     
tor 01 jan 1970, 02:00
Ny panna, Ctc v35. av Olov Jonsson - ons 10 aug 2016, 22:26
i Uppvärmning
0 svar
92 läst
av Gäst     
tor 01 jan 1970, 02:00
Ny panna, Ctc v35. av Olov Jonsson - ons 10 aug 2016, 22:26
i Uppvärmning
0 svar
124 läst
av Gäst     
tor 01 jan 1970, 02:00
Annonser