Myrodling

Skogma
 Svara  48 inlägg  14228 visningar  8 följer
Avatar Fallback

Re: Myrodling

 
#87468
axwell skrev:Det som brukar saknas i myrjordar är kalium, det finns i vedaska. Svartgran är nog fin men växer långsamt och blir sällan timmer.
Min skogsnestor kan en hel del om skogarna runt Malå och Gargnäs, om tillfälle ges skall jag rådfråga. Kan gissa att rådet kan bli, dika ur mer så höjs marktemperaturen och plantorna växer fortare. Vedaska är vi helt eniga om.


Hmm med myrjord menar ni rimligtvis torvmark va? Jag var på skogskväll med skogsstyrelsen härom dan och tyckte han sa att askåterföring på torvmark nästan sänkte produktionen till en början men att det jämnade ut sig sen,men verkade lite som han inte tyckte det var så meningsfullt att sprida aska på torvmark om jag förstod det rätt :???:
Kanske skiljer på var i landet man befinner sig oxå iofs?

Föryngring
Avatar Fallback

Re: Myrodling

 
#87476
jönsson84 skrev:Kanske skiljer på var i landet man befinner sig oxå iofs?

Ja vi har nog olika språkbruk och definition av myrjord/torv. Vissa myrar är i mina ögon torvmyrar med ett tjockt skikt av torv, omöjliga att odla mer än hjortron och tranbär på. Andra är gräsbevuxna och har sitt jordlager direkt under gräset(värdelösa som hjortronmarker), inom 100000 år kan de ha blivit torvmark. Om man läser forskarrapporter skrivna av sydsvenskar så kallas allting torv om det så är gungfly eller svartjord.
En rapport från strax norr om Malå(Glommersträsk), försöksodling av rörflen på myrmark med olika gödsel.

http://www.bioenerginord.com/Documents/ ... apport.pdf
Senast redigerad av axwell tor 01 apr 2010, 23:39, redigerad totalt 1 gång.

Användarvisningsbild

Re: Myrodling

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#87478
jönsson84 skrev:
axwell skrev:Det som brukar saknas i myrjordar är kalium, det finns i vedaska. Svartgran är nog fin men växer långsamt och blir sällan timmer.
Min skogsnestor kan en hel del om skogarna runt Malå och Gargnäs, om tillfälle ges skall jag rådfråga. Kan gissa att rådet kan bli, dika ur mer så höjs marktemperaturen och plantorna växer fortare. Vedaska är vi helt eniga om.


Hmm med myrjord menar ni rimligtvis torvmark va? Jag var på skogskväll med skogsstyrelsen härom dan och tyckte han sa att askåterföring på torvmark nästan sänkte produktionen till en början men att det jämnade ut sig sen,men verkade lite som han inte tyckte det var så meningsfullt att sprida aska på torvmark om jag förstod det rätt :???:
Kanske skiljer på var i landet man befinner sig oxå iofs?


Ja, myrjordar = organiska jordar = torvjordar -> minst 30-40 cm tjockt lager av organisk material högst upp i horisonten.

Det brukar ofta saknas en hel del näringsämnen i torvjordar, inte bara kalium. Exakt vad som saknas går ju alltid att ta reda på genom en markkartering.

Att skogsstyrelsen påstår att inte askåterföring på torvmark skulle ge någon reell tillväxtökning på torvjordar, verkar skumt. Antingen är tjänstemannen på skogsstyrelsen ute och cyklar, eller så är det något annat som brister i den försöksrutan, t.ex. dikning eller askgivans storlek.
/Niklas

Avatar Fallback

Re: Myrodling

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#87480 Är inte aska på torvmark det enda stället som det ger en signifikant förbättring? På "vanlig" mark kan det likaväl gå plus som minus har jag förstått.

Avatar Fallback

Re: Myrodling

 
#87484
Mangan skrev:Är inte aska på torvmark det enda stället som det ger en signifikant förbättring? På "vanlig" mark kan det likaväl gå plus som minus har jag förstått.

Ja det bör kompletteras med fler kemikalier främst kväve, på "vanlig" mark.

Användarvisningsbild

Re: Myrodling

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#87485 Varje mark är ju unik, så en markkartering borde ge dig svaret på vilka näringsämnen som är bristvara i just din skog. Då slipper du riskera att kasta gödselpengarna i sjön (havet).
/Niklas

Avatar Fallback

Re: Myrodling

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#87500 Pris och tillvägagångssätt för en sådan kartering? Kan ju vara intressant, även om jag inte är säker på att det återbetalar sig. Men jordbruket kör ju mycket det stuket. Annan omsätttning per ha där förstås.

Avatar Fallback

Re: Myrodling

 
#87508 http://www.eurofins.se/tjanster/lantbruk/jord.aspx

Har inte sökt efter priser, du får skicka prover med ifylld blankett.

Användarvisningsbild

Re: Myrodling

 
#87526
Contorta skrev:Finns många problem att skogsodla på gammal myrodling. Om det inte kommer (glas-)björk av sig själv, markbered (högläggning) och hoppas på björk en gång till. Röj sedan i tid så att valda huvudstammar får en chans att utvecklas. Jag är tveksam till att andra dyrare investeringar har tillräcklig chans att lyckas för att vara värt risken och investeringen.

Gran och svartgran kan man teoretiskt plantera efter högläggning, men risken är stor att de fryser upp eller på annat sätt aldrig blir något.


Tycker inte att man ska blanda ihop inhemsk gran med svartgran.
Svartgran är framplockad (importerad) främst i syfte att få någon form av vettig barrskogsproduktion på marker som normalt sett klassas som impediment, eller frostkänsliga marker, och där har vanlig gran inte mycket att hämta.

Såhär skriver bla Skogsstyrelsen om Svartgranen:

Ståndortskrav

Friska, fuktiga och blöta marker (inklusive mossar och kärr).

Skötsel

Ungefär som för gran. Behöver inget frostskydd. Tål överskärmning men behöver ljus för att utnyttja sin produktionspotential. Planteringar måste skyddas mot snytbagge. Slutavverkning efter ca 60-80 år (osäker skattning).

Skador

Tycks ha relativt lite skadeproblem. Inga uppgifter om stormkänslighet.

Tillgång

Mycket begränsad.

Övrigt

Svartgranen bör nog betraktas som relativt odlingssäker i Sverige. Produktionen är, trots snabb ungdomstillväxt, betydligt lägre än granens. Lämpliga ståndorter begränsas därmed till svårföryngrade, frostlänta, vattenmättade och lågproduktiva marker där granen är olämplig.

Mer om Svartgran finns att läsa både i bokform och på Skogsforsk hemsida,,,,,,

Avatar Fallback

Re: Myrodling

 
#87633
axwell skrev:
Mangan skrev:Är inte aska på torvmark det enda stället som det ger en signifikant förbättring? På "vanlig" mark kan det likaväl gå plus som minus har jag förstått.

Ja det bör kompletteras med fler kemikalier främst kväve, på "vanlig" mark.


Helt rätt båda två. På torvmarker är oftast mineralnäringsämnen, och då främst forsfor och kalium, begränsande medan det på majoriteten av fastmarksjordarna är kväve som är begränsande.

MVH
Alias

Avatar Fallback

Re: Myrodling

 
#87660 Ursäkta en outbildad men är det inte så att vattnet i myren binder kvävet så att rötterna ej kan tillgodogöra sig det?. Om man dikar en som det växer myrtall på brukar det växa rejält efteråt, har själv gjort det när det var tillåtet att dika utan myndighetsproblem.
Har även provat att återföra aska på en myr med tall och björk och visst blev det en positiv effekt på den halvan som jag askåterförde.

Avatar Fallback

Re: Myrodling

 
#87753
halvproffs skrev:Ursäkta en outbildad men är det inte så att vattnet i myren binder kvävet så att rötterna ej kan tillgodogöra sig det?. Om man dikar en som det växer myrtall på brukar det växa rejält efteråt, har själv gjort det när det var tillåtet att dika utan myndighetsproblem.
Har även provat att återföra aska på en myr med tall och björk och visst blev det en positiv effekt på den halvan som jag askåterförde.


Var ju några år sedan man läste det där men jag vill minnas att dikningens positiva inverka är flera. När man sänker vattenståndet i marken så får ju trädrötterna lättare att med syreförsörjningen, samtidigt så bör ju nedbrytningen av upplagrat kväve (organiskt bundet) i marken öka då vattensänkningen medför både mer syre och en högre marktemperatur vilket båda borde snabba på nedbrytningsprocesserna i marken så att kvävet blir tillgängligt för trädrötterna.

Rätta mig gärna om jag gjort någon tankevurpa eller uttryckt mig oklart.

MVH
Alias

Avatar Fallback

Re: Myrodling

 
#87759
alias skrev:
Var ju några år sedan man läste det där men jag vill minnas att dikningens positiva inverka är flera. När man sänker vattenståndet i marken så får ju trädrötterna lättare att med syreförsörjningen, samtidigt så bör ju nedbrytningen av upplagrat kväve (organiskt bundet) i marken öka då vattensänkningen medför både mer syre och en högre marktemperatur vilket båda borde snabba på nedbrytningsprocesserna i marken så att kvävet blir tillgängligt för trädrötterna.

Rätta mig gärna om jag gjort någon tankevurpa eller uttryckt mig oklart.

MVH
Alias


Trist att bara säga"ja jag håller med"(Anders Blomkvist), marktemperaturen ökar dessutom upptorkningen ytterligare. Rörligt grundvatten får väl ses som något relativt, men närmast diket brukar det växa bäst så som amatör tror jag att det finns en sån effekt också. Det kan nog löna sig att dika tätt.
Det sägs att man bör dika ännu djupare än planerat, när marken dikats sjunker dess nivå "flera decimeter" enl. min källa.

Användarvisningsbild

Re: Myrodling

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#87827 Axwell och Alias har bestämt läst på ordentligt.

Vad gäller dikesdjupet, så är det oftast bäst att successivt sänka dikesdjupet på mossjordar i takt med bortodlingen. Grävs diket alltför djupt på en gång, så kan det finnas risk att träden får torkskador på den genomsläppliga torvjorden i och med att rötterna inte hänger med. Genom att successivt sänka dikningsdjupet i takt med den s.k. bortodlingen, så hinner rötterna med och därmed undviks dessa torkskador. Tyvärr säger den idiotiska miljöbalken att det ska vara ett nytt markavvatningstillstånd för varje säkning av dikesbotten. :evil: :evil: I södra Sverige är dessutom all markavvattning förbjuden, varför det först krävs en dispens från markavvattningsförbudet innan man kan söka ett tillstånd... :twisted: :evil: ~x(

Allteftersom torvjorden bryts ner, får den successivt allt sämre genomsläpplighet, varför dikesavståndet behöver minskas med tiden - vilket leder till att nya diken behöver grävas allt efter som. Enligt den idiotiska miljöbalken kräver varje nytt dike ett nytt tillstånd.... :evil:

Slutligen kvävet i torvjorden. En viktig parameter är den aktuella kol/kväve kvoten. Vi talar här om massförhållandet, inte molförhållandet (en genomsnittlig kolatom har atomvikten 12,01 u och en genomsnittlig kväveatom har masstalet 14,01 u). Mager vitmosstorv har en väldig hög kol/kväve-kvot och kommer därför inte att kunna frige någon större mängd kväve. Här kan det nog ofta löna sig att kvävegödsla skogen, utöver asktillförsel.

Rikare kärrtorvjordar har ett betydligt bättre kol/kväve-kvot och kan frige stora mängder kväve. Här behövs ingen kvävegödsling utan bara asktillförsel. Det finns exempel på utdikade gotländska myrar, som årligen kan mineralisera 600-700 kg kväve.
/Niklas

Avatar Fallback

Re: Myrodling

 
#234748 Det bästa jag gjort med en myrodling var att gräva en våtmark. Massorna vi grävde upp spreds ut över kvarvarande myrodling, här blev det mycket bra föryngring av björk.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Annonser