Inversmetoden

Skogma
 Svara  14 inlägg  4393 visningar  1 följer
Avatar Fallback

Inversmetoden

 
#82800 Det finns studier som visar att markberedning med inversmetoden är framgångsrik.
Både överlevnadsgrad och planthöjd efter tre år är bra.

• Inversmetoden innebär att marken bereds genom att en grop grävs i marken, varpå den
uppgrävda torvan med mineraljord läggs tillbaka.
• Plantorna växer bättre och överlever i större utsträckning efter inversmarkberedning än efter
andra, mer traditionella metoder.
• Inversmetoden saknar flera av nackdelarna med andra markberedningsmetoder. Ur naturvårdssynpunkt
innebär metoden fördelar då arealpåverkan blir mindre än vid traditionell
markberedning.

Försöksresultat:
Överlevnad, tre år efter plantering
Medelvärde
Kontroll, 66,8%
Hög, 68,9%
Invers, 84,2%

Medelhöjd, tre år efter plantering
Medelvärde
Kontroll, 20,9
Hög, 26,0
Invers, 28,9
http://www2.slu.se/forskning/fakta/fakt ... S97-08.pdf

Exempel på markberedningsaggregat för inversmetoden:
”Karl Oskar”
http://www.bsmverkstad.se/produktkatalo ... modCatalog
http://www.bsmverkstad.se/

   TS
Föryngring
Avatar Fallback

Re: Inversmetoden

 
#82819 Innan jag hade en aning om det fanns något som hette inversmetoden har jag tydligen tillämpat den. Extra noga med att platta ner och tillbaks den uppvända torvbiten har jag varit om det är tex blåbärs-, lingon- och annat ris eller vegetation i torvan. Torvan får då bättre kontakt med markfukten och näringsförsörjningen, det blir bara ett(1) rislager som försvårar. Uppfrysningsrisken bör också vara mindre än vid tiltning.
Markbered dag ett, plantera dag två.
Läs på tråden "Yanmar Iseki Kubota", där finns det några bilder på en minitrakorgrävare som jag brukar använda till bla detta jobb, en metod som nästan presenteras som en nyhet.


Efter att nu ha läst hela utredningen ser jag att den är från 1997, då hade jag nog inte börjat med "invers"

Avatar Fallback

Re: Inversmetoden

 
#82914 Vad menas med att:(arealpåverkan blir mindre?) och ska torvan läggas tillbaks upp och ner eller?

Avatar Fallback

Re: Inversmetoden

 
#82931
halvproffs skrev:n.
Vad menas med att:(arealpåverkan blir mindre?) och ska torvan läggas tillbaks upp och ner eller?


Ja det låter konstigt med "arealpåverkan". Tror att de menar att marken inte utarmas genom näringsförluster då ytvattnet drar iväg i dikena vid traditionell markberdning, men "areal" stämmer ju inte mot det heller. Markberedarna kör väl hellre upp/nerför en sluttning än på skrå.

Ja man hyvlar loss en torva med grävskopan, lyfter loss den, går tillbaks till där man började, släpper ned upp/ned, pressar fast torvan med utsidan av skopan. Med en räckvidd på 3.4 meter blir det mellan 4 och 6 fläckar mellan varje förflyttning, stråket 5-6 meter brett. En riktig grävare kanske 20 meter breda stråk.

Avatar Fallback

Re: Inversmetoden

 
#83021 Liten arealpåverkan syftar framför allt på att en liten %andel av ytan=hyggesarealen påverkas av markberedningen om man t.ex. jämför med harvning. Sen blir ju också topografin på hygget nästan helt opåverkad i.o.m. att man lägger tillbaka torvan i gropen. Det blir inga fåror, gropar tiltor eller högar. Det blir kort sagt en "snygg" markberedning. / L-G Sundblad, Skogforsk

Avatar Fallback

Re: Inversmetoden

 
#83024 Misstänkte det efter att senare läst där det nämndes i förbigående.

Avatar Fallback

Re: Inversmetoden

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#83025 Man tappar höjdfördelen jmf med ordinär högläggning. Särskilt gran behöver varje centimeter försprång mot gräs,hallon etc på bördigare marker.

/Nisse

Avatar Fallback

Re: Inversmetoden

 
#83030 Jo det är sant att man tappar höjdfördelen vid invers jämfört med hög. Hög är dessutom bra om det är fuktig mark för att minska plantdränkningsrisken. Poängen med Karl Oskar aggregatet är att man kan välja markberedningsmetod individuellt för varje planteringspunkt. Invers i "normal" skogsmark, hög när det är fuktigt och mycket bördigt och fläck till nöds när det är mycket hög ytstenighet. Fläck är också bra som skonsam metod under fröträdställningar för att stimulera självföryngring. Man varierar mellan de tre metoderna genom att arbeta på olika sätt med aggregatet, ingen anpassning, förändring eller omställning av själva aggregatet krävs. / L-G

Avatar Fallback

Re: Inversmetoden

 
#83032
nisse skrev:Man tappar höjdfördelen jmf med ordinär högläggning. Särskilt gran behöver varje centimeter försprång mot gräs,hallon etc på bördigare marker.

/Niss


Om höjden var den enda parameter att ta hänsyn till så kunde man lika gärna lämna kvar alla stubbar och lägga plantorna ovanpå.

Speciellt vid bördig örtrik mark får plantan mycket bättre chans då plantering kan göras direkt efter inverseringen(om den är riktigt utförd med nedpressning av torvan), konkurerande växter hinner inte ifatt innan plantan har etablerat sig.
Den som utför grävjobbet kan välja de bästa platserna så att torvorna hamnar högt på fuktiga marker och vice versa där uttorkning riskeras. En högläggarmaskin är dummare än tåget!!!
Kör på i sitt spår som om den var skenbunden.

Användarvisningsbild

Re: Inversmetoden

 
#83089 Har ju inte hänt så mycket med inversmetoden på dom dryga 10 år den har varit på tal, Karl Johan är ju ingen större innovation då en skicklig förare gör nästan samma sak med en skopa.
Och måste markberedningen vara så "snygg"? Sticker det i ögonen så borde man kanske tänkt på det innan man avverkade. :grin:

Metoden slår inte igenom förän det finns ett aggregat som man kan hänga på skotaren och göra 1ha/ timme, så är det. :geek:

Avatar Fallback

Re: Inversmetoden

 
#83107 OK då jag får väl ta på mig rollen som inversmetodens och Karl Oskars försvarare:

1. Inversmetoden har funnits i 23 år. Den provades ut av Göran Örlander, nu skogsvårdschef på Södra.
2. Även en skicklig förare har svårt att göra samma jobb som Karl Oskar med en vanlig skopa. Det blir avsevärt bättre resultat och går väsentligt fortare med Karl Oskar. Detta intygas av dom som kört markberedning med grävare både med vanlig skopa och med Karl Oskar.
3. Värdet av "snygg" markberedning angår inte bara markägaren. Kolla media och lyssna på vad folk säger om hur det ser ut efter vanlig markberedning. Ord som "tredje världskriget", "våldtäkt på skogen", "att dom bara får hålla på som dom gör" är inte helt ovanliga. Även markberedningen måste utvecklas till att bli mer miljöanpassad. Oavsett om man gillar det eller ej. Annars kan det nog bli begränsningar och pålagor från politiskt håll vad tiden lider.
4. Punktvis markberedning med grävare kan naturligtvis inte konkurera prestationsmässigt med kontinuerligt dragna metoder. Därför passar grävarbaserad markberedning på mindre hyggen, säg upp till 5 ha. Medelhygget i södra Sverige är väl nånstans runt 2.5 ha. Det är vidare fel att stirra sig blind på bara en länk i föryngringskedjankedjan. Punktvis mb ger lägre röjningskostnad (mindre slyuppslag ju mindre andel av hygget som rivs upp), möjlighet att sätta färre plantor då etableringen blir bättre, snytbaggen missgynnas etc. Det kan alltså i slutändan visa sig vara väl värda pengar att satsa en dyrare men bättre mb. Slutligen är grävaren en synnerligen flexibel basmaskin. Väl på plats kan den rensa diken, laga körskador, lägga vägtrumma, gräva ner jordvärmen etc.etc.

Så är det. / L-G

Användarvisningsbild

Re: Inversmetoden

 
#83126 Svar på tal, det gillar jag.

Ska kanske inte uttal mig om Carl Johan då jag själv inte har någon erfarenhet av det aggregatet, gjorde bara en bedömning mot vad man sett att en vanlig grävare presterar, kanske upplagt för ett battle på discoverycanel. :wink:

Ja tror inte du behöver försvara inversmetoden, det förstår nog dom flesta som är lite insatta att när den väl är utförd så har den få om ens några nackdelar jämfört med konventionell markberedning som tex högläggning och harv. Det är just själva tillvägagångssättet som är för dyrt/långsamt enligt mig.
Jag är absolut ingen motståndare till metoden utan tvärtom så har jag tom skissat på ett draget aggregat där man sparar tiltan till nästa grop för att på så sätt kunna hålla en jämn fart framåt , midjemonterat så att banden pressar ner tiltan i gropen typ gssp Men som med alla ”blinda” aggregat är ju problemet att få ett bra resultat varje gång även när man stöter på stubbar och stenar, men det var lite off topic.

Problemet med ”special aggregat” enligt mig är att dom inte är nog kostnadseffektiva eller funkar på nog många marktyper, ta Huminmix som exempel som funkar fint i potatislandet men kanske inte alltid i verkligheten. Rätt aggregat på rätt plats helt enkelt, men vem vill investera i en för smal nisch där markägarna backar när kostnaden blir för hög eller resultatet tveksamt.
Därför har dom svårt att slå på bred front.

Visst är jag medveten om värdet av en snygg markberedning, lite ironi därav smileyn.
Markägare när väl den som har störst förståelse för att man markbereder, det är väl oftast annat folk som vistas i skogen typ bärplockare och kringboende som reagerar.
Tror toleransen här uppe är lite större då markägarna och hyggena oftast är större och man inser att det inte går att markbereda sina 15 ha med röjsågen, eller att det kostar för mycket att köra 45 ha med grävmaskin. Men det är klart att har man 2,5 ha att köra kanske inte skillnaden i pris blir så stor.
Kan ju som jämförelse nämna att av dom 21 objekten jag gjorde förra säsongen så var medelarealen 16,4 ha, största hygget var på 62 ha.

Att hyggena ska vara snygga måste man nog vara medveten om när man som jag kör med harv för då går det ju verkligen att fräsa söner ordentligt om man är okunnig, nu kör jag mest för sådd så det är ju iof inge större problem men ska man plantera så får man ju ta i lite mer.
Vi har ju även de renskötande samerna att ta hänsyn till och dom har mer makt än nån annan organisation när det kommer till att säga stopp för skogliga aktiviteter.
Visst kan grävaren användas till mycket, har dock aldrig under mina 12 år med markberedning varit på ett hygge där någon behövt jordvärme men visst kan det vara så. Är nog inte så många objekt som erbjuder alla dessa möjligheter.
En skogsmaskin kan ju rätt utrustad både Avverka, klippa energi, skota, markbereda, bunta grot , bistå med vatten vid hyggesbränning och sprida aska och gödsel.
Men dom flesta har nog fullt upp på sin kant så dessa mulitkombi maskier är ju inte så vanliga.

Avatar Fallback

Re: Inversmetoden

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#83157 I norrland,med våra långa omloppstider,slår höga anläggningskostnader hårt mot lönsamheten.Godkänd föryngring till lägsta kostnad är nog vad som gäller generellt.Här är harven förstås svårslagen utom på rena granmarker.
Midjemonterad högläggare och plantering direkt efter har fungerat bra för mig.

Ståndortsanpassa MB på samma hygge låter intressant, men kräver väl lite mera av föraren? Hur har det fungerat i praktiken?

/Nisse

Användarvisningsbild

Re: Inversmetoden

 
#132552 Ja man anpassar väl nästan varje meter man kör så det funkar fint.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Annonser