Markberedning före avverkning?

Är det någon som provat att markbereda före avverkning?

På rätt mark så borde det ju komma massor av plantor innan avverkning. Visst skadas en del plantor i samband med avverkningen men tillräckligt antal plantor borde överleva. Dessutom tjänar man ju en del år på att påbörja föryngring innan avverkning sker.

En berättigad fråga är hur man skulle kunna markbereda maskinellt. Troligtvis skulle det vara svårt och dyrt och att markbereda med en traktor och en röjsåg med jordfräs(?) är kanske heller inte är en så bra lösning

På en del marker funkar det bra att ställa en ganska tät skärmställning, brukar komma mycket självsådd.
I och med att det står stora träd kvar har inte gräset så stor möjlighet att etablera sig - vilket väl är en stor anledning till att man markbereder alls?

Om träden inte skuggar alltför hårt funkar det utmärkt i luckor. Markbered på hösten det år som träden har haft en intensiv blomning, då är sannolikheten för granfrö störst nästa vår. Tall tror jag först 1 1/2 år senare?
Röjsåg med fräs har jag gett upp, det går bättre med hacka.

Allra bäst en minitraktorgrävare som med grävutrustning bara behöver 150 cm öppning för att komma fram. Inversmetoden självklart!!

Detta har provats i försök.Kommer tyvärr inte ihåg var jag läste det.
Största problemet var att få föryngringen att överleva efter avverkning.I en timmerställning av tall borde det fungera utmärkt.

/Nisse

Tycker det låter som en dålig ide.
Varför göra en halvdålig markberedning för att man inte kommer åt och sen köra sönder dom plantor som kommer upp?
Och på "rätt mark" behöver du inte göra nånting alls för där kommer föryngringen igång av sig självt.
Vet inte om man tjänar så mycket i tid heller, ju större plantorna blir ju större är risken för skador vid avverkning
Så javisst, på rätt marker funkar alla lösningar men det är ingen metod som funkar särskilt bra i det stora hela och därför den inte används.

Jag förstår din synpunkt att det blir svårt att komma åt. Där det är så trångt att en minigrävare inte kan sticka in grävskopan är det ändå inte meningsfullt att markbereda. Fröet behöver ljus för att gro.
När det senare avverkas kommer ljuset och då gror det.
SKOGSFORSK kanske vet hur länge gran/tallfrö kan ligga för att senare gro, min skogsnestor hävdar att så länge man inte hyggesbränner finns det tallfrön i förnan.
Tror inte heller att det är kostnadseffektivt att göra i större skala.
För din maskin krävs det antagligen en helt annan bredd mellan träden. Nischen är så liten att du kan känna dig trygg.

För att konceptet ska fungera så måste man ju nästan komma åt överallt, måste man in och komplettera efteråt så faller ju iden lite eller? I ett glest bestånd så kommer givetvis en minigrävare åt, jag hade en större maskin i åtanke därav mitt resonemag. Ser ju lite i svart och vitt på det här då man kör med större maskiner.
Ok, själva markberedningen skulle funka i ett glest bestånd med minigrävare men man kommer ju inte ifrån det faktum att det blir skador vid avverkningen. För tanken var väll enligt Zalman att man tjänar i tid då plantorna kommer upp innan avverkningen.
Är ingen expert på frön men tallfröna ligger inte särsilkt länge max 2-3 år. Dom flesta av fröna börja gro direkt men en del kan klara sig till året efter eller kanske tom ett till. Om fröet är fuktigt men ej har börjat gro när hösten kommer finns stor risk för att det blir en frostsprängning av fröet, som då dör. Det är därför man vill få ner fröna i backen så fort som möjligt på våren. Men så är det ju inte med alla arter, Contortan sår man ju tex sent på hösten.
Och skulle nischen växa så får man ju skaffa minigrävare

Det verkar som om vi är inne på samma linje. Uppgifterna om tallfrö och förna kommer från en kronojägare med mycket lång erfarenhet av tallskogar i samma klimat som ni har runt dina trakter.

Min far gjorde en sådan sak i en andra gallring för många år sen, men han hann bara med halva skiftet pga att det var för blött på andra halvan, å han körde med traktorn med lillharris stenuppplockare bakom i dom gamla körvägarna (stickvägarna) å för 1 år sen slutavverkade vi skiftet, å nu syns det vart stickvägarna från andra gallringen låg, det ser lite skoj ut faktiskt... Sen om det funkar olika på olika mark ska va osagt men just där verkar det funkat iaf....

Det här är väl vad man skulle kunna kalla en nygammal metod. Den har tillämpats i liten omfattning lite här och var sen lång tid tillbaka. Bl.a. jobbade Bosse Nilsson, legendar på Assi Domän, med metoden i början av 70-talet. Vi (Skogforsk) har spårat upp några äldre bestånd anlagda med metoden för att se hur det gått och även nyanlagt försök. Gamla bestånd finns vad jag vet från Småland upp till Västerbotten. Det har ofta blivit mycket fint resultat. Att lyckas med markberedningen är som sagt avgörande. Vi har bl.a. använt kranspetsmonterat aggregat, typ Humax. Men andra har testat allt från att släpa gamla skotarband med påsvetsade piggar till lätt harvning. Vad som är möjligt bestäms ju av stammar/ha. Timmerställningar är väl det man först tänker på. Förutom markberedning är det också viktigt att klippa det gamla beståndet i rätt tid vilket är ganska snart efter markberedningen. Men det är en avvägning. Inte för snabbt, då får man för lite plant, inte för sent då kvävs plantuppslaget av det stående beståndet. Som jag ser det är fördelarna med metoden mindre problem med konkurerrande vegetation, snytbagge och andra skador samt fina resulterande bestånd med bra förutsättningar för kvalitetsutveckling. Nackdelarna är att det inte funkar överallt, svårigheterna med markberedningen och att det krävs lokalkännedom och mer fingetoppskänsla än vid slutavverka-markbered-plantera. Tror att metoden har förutsättningar att bli väsentligt större än idag om markberedningsmetodiken kan utvecklas. Det finns en kort artikel om metoden i Plantaktuellt nr 1 2005. Går att ladda ner från Skogforsks hemsida http://www.skogforsk.se/sv/butiken/PLAN ... 005-/?sm=1 / L-G

L-G SUNDBLAD (eller den som vet)

Finns det någon forskning på hur länge frön från Tall/Gran kan ligga för att sedan gro när förutsättningarna blir de rätta??

OK jag ska kolla upp detta med frö-expertisen när den sportlovat färdigt. Återkommer. / L-G

Bra text,L-G Sundblad! Har gjort en del av detta i gresa timmerstellningar (tall) med fina resultat Man måste dock passa på og avvirka til rett tid som du skriver. Brukte skopa i kranen og krok i 3-punkten lite ettersom man kom til. Frø overlever vel knappast mer enn ett par-tre år,eller?

Jo det var ju det där med hur länge ett frö överlever i skogen. Generellt svar: Max ett år. Orsaken är att frö inte har någon barriär mot vattenupptagning. Och när det väl tagit upp vatten kan två saker hända. 1. Det blir kallt (minusgrader) och då fryser det uppfuktade fröet sönder. 2. Det blir varmt och gosigt och då sätter groningen igång. Och i och med groningen tränger rotspetsen igenom det membran som ligger innanför fröskalet. Och då är det punka och därmed har "point of no return" passerats. Det blir liksom bara två alternativa framtidsutsikter som gäller: 1. Växa och bli stor. 2. Dö spädbarnsdöden.

Av detta följer att fröet klarar sig längre ju torrare förhållanden det hamnar i. Men det tenderar ju att vara lite småfuktigt i backen även på torrbackar under torrår. Så ingen fröbank även under bästa, torraste "frölagringsförhållanden" i skogen alltså. Säger den fröexpert jag konsulterat. / L-G

Tack, mao det gäller att var observant på när bra fröår kan förväntas, eller sno sig den sommar de faller.