Sida 1 av 1

Inverse markberedning

Postat: tis 02 feb 2016, 22:12
av sojoh
Nu har jag bestämt mig - det blir nog markberedning med grävare men jag står och väger mellan iversemetoden och vanlig högläggning (med grävare). Det är en stamtät och lite funktig granskog som ska avverkas. Har tidigare använt grävmaskin och det var ju helt suveränt att plantera i torvorna som grävaren lagt upp. Men frågan nu är om man ska lägga tillbaka torvan i gropen. Och det kallas väl inverse. Plantan får nog bättre tillgång på vatten på det sättet. Ett argument för metoden är ju att plantan kommer upp en bit och kylan kan rinna ner i gropen om det är "frostlänt". Men hur vet man om det är frostlänt?

Det lär finnas speciella skopor för inverse-beredning. Är det nån som har kännedom om detta.

Re: Inverse markberedning

Postat: tis 02 feb 2016, 22:21
av Tjita1
Annars finns ju den här manicken: http://www.brackeforest.com/parser.php?did=344:2121

Re: Inverse markberedning

Postat: ons 03 feb 2016, 10:17
av Mangan
Invers gör det väl betydligt lättare att gå i terrängen senare vid röjning/plantering/gallring?

Re: Inverse markberedning

Postat: ons 03 feb 2016, 12:57
av axwell
sojoh skrev:Nu har jag bestämt mig - det blir nog markberedning med grävare men jag står och väger mellan iversemetoden och vanlig högläggning (med grävare). Det är en stamtät och lite funktig granskog som ska avverkas. Har tidigare använt grävmaskin och det var ju helt suveränt att plantera i torvorna som grävaren lagt upp. Men frågan nu är om man ska lägga tillbaka torvan i gropen. Och det kallas väl inverse. Plantan får nog bättre tillgång på vatten på det sättet. Ett argument för metoden är ju att plantan kommer upp en bit och kylan kan rinna ner i gropen om det är "frostlänt". Men hur vet man om det är frostlänt?


Fördelen med grävare är att en erfaren förare inte lägger planteringspunkten i en grop utan väljer bättre läge.
Torvans nya uppsida trycks fast med baksidan av skopan, då blir det bra markkontakt och plantan får tillgång till markfukten och microklimatet.

Re: Inverse markberedning

Postat: ons 03 feb 2016, 15:28
av alias
sojoh skrev:Nu har jag bestämt mig - det blir nog markberedning med grävare men jag står och väger mellan iversemetoden och vanlig högläggning (med grävare). Det är en stamtät och lite funktig granskog som ska avverkas. Har tidigare använt grävmaskin och det var ju helt suveränt att plantera i torvorna som grävaren lagt upp. Men frågan nu är om man ska lägga tillbaka torvan i gropen. Och det kallas väl inverse. Plantan får nog bättre tillgång på vatten på det sättet. Ett argument för metoden är ju att plantan kommer upp en bit och kylan kan rinna ner i gropen om det är "frostlänt". Men hur vet man om det är frostlänt?

Det lär finnas speciella skopor för inverse-beredning. Är det nån som har kännedom om detta.


@sojoh:
Har du en fuktig mark så är den sannolikt frostlänt också (lågt belägen, flack terräng där kalluften samlas?). Jag skulle satsat på plantering i omvänd torva istället för inverspunkt.

Inverspunkten tror jag kommer till sin rätt bättre på friska och ev. torra marker som ett alternativ till harvningen.

@Mangan:
Kan förstå att harvning ger lite ojämnheter i marken vid röjning (men då har nog markberedningsföraren lagt på lite mer tryck på harvtallrikarna än vad som är både nödvändigt och önskvärt - normalt vill man ju endast fläka av humusen/svålen från mineraljorden), men inte behöver du väl gena så nära plantorna att du snubblar över högarna som lagts med grävmaskin (tycker inte de brukar vara mer än ca 0,5m*0,5m yta)?

MVH
Alias

Re: Inverse markberedning

Postat: ons 03 feb 2016, 16:04
av Mangan
Nog har vi både djupare och större gropar här. Med riset så ser man inte groparna efter några år, så där plantan inte tar sig är det istället en fångstgrop. :shock:

Re: Inverse markberedning

Postat: ons 03 feb 2016, 17:45
av Röjkvist
Vanlig markberedning ger ett otroligt uppslag av björk.
Inverse är bättre men dyrare att göra.

Re: Inverse markberedning

Postat: ons 03 feb 2016, 20:06
av Mangan
Stora hål, stora högar. Detta är grannens hygge.