Markberedning?

[Djang]

Är det nån som har erfarenhet av att Markbereda med traktor! Finns ju aggregat man sätter bak på traktorn, med ett "hjul" på (med 3 tänder, tror jag de va iaf)
Tror de va Moheda som har gjort det.

[Famag]

En kompis har något som ser ut som hemtillverkad markberedare.
Den ser ut som en gastub med ögla som kan rotera i den konade fram delen.
I öglan är en bogser kätting fäst. Runt själva gastuben är svetsade bitar av plattjärn med måtten ca 120x150 mm.
Placeringen av plattjärnen är i spiral form med 15 cm lucka och en halv meter mellan varven. Han körde åt mig och jag upplevde att den gjorede inte ett skvatt nytta men ett år senare var det fantastiskt att se hur mycket plant som kom där han släpat denna torped. Den hade en vikt av ca 200-250 kg

[nisse]

Där självföryngring passar vet jag en del som släpat både det ena o andra efter traktorn med påstått gott resultat.

Även en vanlig markberedare skall ju bara krafsa lite i ytan där det skall sås/självföryngras.Lätt harvning är väl vanligast.
Hård MB frigör en del näring vilket faktiskt utarmar marken om den är mager.På sådan mark tar det också lång tid innan spåren "läker".
Har läst om äldre skräckexempel där man hyggesplöjt på mager inlandsmark.

/Nisse

[trädsamlare]

Jag vill inte heller ge några rekomendationer om hur man ska/bör göra. Har dock goda erfarenheter från några planteringar utan markberedning på någorlunda bra granmark utan ormbunkar och där det avverkade beståndet varit väl slutet. Plantering har gjorts efter grotuttag under försommaren utan föregående markberedning med vanliga medelstora snytbaggebehandlade täckrotsplantor. De har snabbt kommit i gång och är på marsch mot himlen. Den metoden tänker jag fortsätta med på bra granmark om det inte finns några andra problem (ormbunkar etc).

[JoRu]

Är det någon mer som läst Mats Hagners (naturkulturgubben) debattartikel i skogsaktuellt?

Han menar på att den kraftiga tillväxten som följer på en markberedning i många fall resulterar i så dålig kvalite på rotstocken att den blir oanvändbar som sågtimmer. Det här skulle vara något som SCA i samarbete med SLU själva kommit fram till. Men bolaget vill inte riktigt kännas vid resultaten. Istället skyller bolaget den dåliga kvaliten på Älgens framfart.
Hagner ifrågasätter även skogsstyrelsen rekommendationer att förorda markberedning på 90% av hyggena, trots stora ord om naturhänsyn. Samt forskare på SLU:s påståenden att markberedning leder till högre produktion. Dessa skall enligt Hagner även genom att snedvrida information försökt sprida uppfattningen att grönrisplantering inte fungerar.
Vidare hänvisar han till sin egen forskargrupps försök där grönrisplantering utan markberedning gett fullgoda resultat.

Artikeln i sin helhet.
http://www.ja.se/nyheter/visaNyhet.asp? ... s%20hagner

Intressant det där, särskilt om kvalite på rotstock. Är det några "modernt" brukade bestånd som slutaverkats ännu i det här landet?

[Skogsante]

Jag har läst artickeln. Det framgår ju inte om man provsågat eller om man gjort bedömningar i fält. Om man provsågat så torde det timmret vara från en gallring, då blir det ju inte kvaliteten representativ för beståndet som helhet.

[harvesterhead]

Jag har kört både harv och treradig högläggare i mångqa år. Det viktigsaste är att markbereda så fort som möjligt innan gräset kommer. Har markberett hyggen där rallarosen i stort sett gått över huven på 1710:an. Ska till en sjutusan till planta för att frodas där. Harv väljar jag själv då min mark ska åtgärdas, som sagt så får man vara försktigt att köra slagen uppför utför.Det var anledningen till att jag nästan uteslutande diagonalade eller skråkörde sluttningarna. Går heller inte att jämföra resultatet på ett risskotat hygge med ett som inte är det. Dessutom går det inget vidare att komma sommaren efter då riset är kvar..Blir inget kul då tallrikarna är som bollar av ris.

Passa er för att ta högläggare på stenig mark.. kommer aldrig upp i tillräckligt många godkända plant punkter..