Plan(t)era för framtiden

Skogma
 Svara  106 inlägg  29756 visningar  10 följer
Avatar Fallback

Re: Plan(t)era för framtiden

 
#168912
towes skrev:Vissa är ju skeptiska till energisortimenten så jag tänkte spinna vidare lite grann på detta. En skepsis som kanske för många är välgrundad, det kan ju finnas lokala skäl. Men själv är jag ganska övertygad att en glidning åt det håller på valda marker är rätt.

Varför då odla något som betalas sämre? Tja, hydridasp växer till slutavverkning på sådär knappt 25 år, med förfinade kloner kanske ännu snabbare imorgon. Det betyder drygt 2,5 omloppstider asp på en granomloppstid. Etableringen är väsentligt dyrare men i gengäld är kommande generationers plantering "gratis". Hybridpoppel kan sannolikt etableras billigare och växer minst lika snabbt. Bara som två exempel (som dessutom inte blåser omkull så ofta). Aspen kan i bästa fall delvis gå till sågning, ev med lite tur även massa men "botten" i kalkylen är energi.


Den kommentaren tar jag åt mig av :wink: jag ska förklara mer varför jag är skeptisk till att man satsar på bestånd som är avsett till energisortiment och andra snbväxande sortiment. Det jag nu skriver om är personliga reflektioner.

1. Snabba omloppstider förutsätter att näringsämnen som kalium, magnesium, mangan, fosfor etc vittrar i motsvarande hastighet från bergrunden annars får man en utarmning av dessa ämnen i marken efter några generationer (gäller inte kväve då kvävenedfallet är större än tillväxten).

2. Vittringen är väl i det närmaste konstat så länge man har stabila pH, temperatur, grundvattennivå och syreförhållanden i marken. Hur ser det ut i framtiden, stabila förutsättningar?

3.Till att börja med kommer brist på vissa näringsämne att stressa träden till sämre "immunförsvar" som därmed blir mer motagliga för sjukdommar och skadeinsekter.

4. Efter ytterligare någon generation kommer tillväxten att avta,(om jag inte missminner mig så orsakar grotuttag nedsatt tillväxt upptill 20 år efter grotuttaget på den nya skogen).

5. tillväxt försurar, (jag kan komentera det ytterligare om ni så önskar)

6. För att kompensera bristen på näringsämne blir man tvungen till att göda och kalka skogen med de ämne som det är brist på.

7. Det här är givetvis en långsam process men kan accelereras genom förändringar i tillväxthastighet i skogen, pH i marken, temperatur, vattenfluktrationer i grundvattnet mm.

Så frågan är om snabba omloppshastigheter i skogen ökar ekonomin tillfälligt eller bara utarmar marken längre fram?

Det här resonemangen gäller givetvis inte bara energiskogar utan alla skogar med snabba omloppstider.

Du har antagligen rätt i att massavedssortimentet kommer att minska i framtiden förutsatt att man i den asiatiska regionen inte vill ha diverse hygienartiklar i papper som blöjor toapapper etc, bara i i Indien och Kina finns 2 miljarder invånare.

Sen vill jag kommentera det här att asp är så stormfast jag har sett ett helt hybridaspbestånd på gammal åkermark blåsa omkull vid inte så kraftig blåst. Det går givetvis inte att dra någon slutsats av ett bestånd, men det får mig att undra..

Föryngring
Avatar Fallback

Re: Plan(t)era för framtiden

 
#168916
boksson skrev:mangan

Vad ska du ha Mangan till? gallring? :D

Avatar Fallback

Re: Plan(t)era för framtiden

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#168944 Mangan är bra för gallringen! ;)

Om man lämnar groten i skogen, stannar inte det mesta av mineralerna kvar?

Avatar Fallback

Re: Plan(t)era för framtiden

 
#168950
boksson skrev: Den kommentaren tar jag åt mig av :wink: jag ska förklara mer varför jag är skeptisk till att man satsar på bestånd som är avsett till energisortiment och andra snbväxande sortiment. Det jag nu skriver om är personliga reflektioner.

1. Snabba omloppstider förutsätter att näringsämnen som kalium, magnesium, mangan, fosfor etc vittrar i motsvarande hastighet från bergrunden annars får man en utarmning av dessa ämnen i marken efter några generationer (gäller inte kväve då kvävenedfallet är större än tillväxten).

2. Vittringen är väl i det närmaste konstat så länge man har stabila pH, temperatur, grundvattennivå och syreförhållanden i marken. Hur ser det ut i framtiden, stabila förutsättningar?

3.Till att börja med kommer brist på vissa näringsämne att stressa träden till sämre "immunförsvar" som därmed blir mer motagliga för sjukdommar och skadeinsekter.

4. Efter ytterligare någon generation kommer tillväxten att avta,(om jag inte missminner mig så orsakar grotuttag nedsatt tillväxt upptill 20 år efter grotuttaget på den nya skogen).

5. tillväxt försurar, (jag kan komentera det ytterligare om ni så önskar)

6. För att kompensera bristen på näringsämne blir man tvungen till att göda och kalka skogen med de ämne som det är brist på.

7. Det här är givetvis en långsam process men kan accelereras genom förändringar i tillväxthastighet i skogen, pH i marken, temperatur, vattenfluktrationer i grundvattnet mm.

Så frågan är om snabba omloppshastigheter i skogen ökar ekonomin tillfälligt eller bara utarmar marken längre fram?

Det här resonemangen gäller givetvis inte bara energiskogar utan alla skogar med snabba omloppstider.

Du har antagligen rätt i att massavedssortimentet kommer att minska i framtiden förutsatt att man i den asiatiska regionen inte vill ha diverse hygienartiklar i papper som blöjor toapapper etc, bara i i Indien och Kina finns 2 miljarder invånare.

Sen vill jag kommentera det här att asp är så stormfast jag har sett ett helt hybridaspbestånd på gammal åkermark blåsa omkull vid inte så kraftig blåst. Det går givetvis inte att dra någon slutsats av ett bestånd, men det får mig att undra..


Mycket intressant och tänkvärt inlägg.
Nu är det så att skogen inte var tänkt att den skulle kalhuggas utan brinna upp och på så sätt återfå balansen i marken. Men man kan säga att detta liknar då man har växtföljd på åkern för att inte utarma åkern och förhindra sjukdomar på grödorna. Liknade skulle man kunna tänka sig med skogen.

Jag har läst om att återföra askan från kraftverk som använder biobränslen. Detta är på både gått och ont som jag ser det.

När det gäller blandskog av Lärk och Björk så är återväxten av blåbärsris mycket snabb och det visar på att de planterade träden inte har så mycket konkurrens från undervegetation.

Avatar Fallback

Re: Plan(t)era för framtiden

 
#168957 Byter man trädslag så utarmar man inte marken och kan faktis nästan få bort rotrötan. Vid nästa generation av skog. Lärkens barr förbättrar marken PH värde!!! Björkens löv förbättrar markens näring. För i tiden bytte man trädslag i bland för att förbättra marken. Att anlägga blandskog kan förbättra marken närings värde och öka produktionen och stoppa insäkts skador och för hindra rotrötan att sprida sig. När det gäller lärken storm fastghet så kan den vid första gallring blåsa om kull. Men har man sköt röjningen rätt så minskar risken betydligt. Sen är den offtas mycket stormfast.

Avatar Fallback

Re: Plan(t)era för framtiden

 
#168995
boksson skrev:5. tillväxt försurar, (jag kan komentera det ytterligare om ni så önskar)

Intressant, berätta mer.

Avatar Fallback

Re: Plan(t)era för framtiden

 
#169004 ?
Senast redigerad av 4WD tor 07 jun 2012, 17:44, redigerad totalt 1 gång.

Användarvisningsbild

Re: Plan(t)era för framtiden

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#169043
Blivande snickare skrev:
boksson skrev:5. tillväxt försurar, (jag kan komentera det ytterligare om ni så önskar)

Intressant, berätta mer.


Träd tar upp en hel del baskatjoner, som sedan lagras i grenar, toppar och rötter. Detta växtupptag försurar marken. Efter kalhuggning, där groten lämnas kvar för förmultning, återställs pH-värdet i takt med nerbrytningen av kvarlämnade rötter, grenar och toppar.

Nettoeffekten på marken beror dock mycket på i vilken form som kvävet tas upp i. Ammonium (NH4+) ger en markförsurning, medan nitrat (NO3-) ger en kalkeffekt i marken. I (främst äldre) barrskogar med låga mark-pH dominerar ammoniumupptaget, då nitrifikationen avstannar vid låga pH-värden.

Under den infekterade debatten om den s.k. skogsdöden och markförsurningen, lyckades till slut markforskarna på SLU visa att äldre skogar har generellt sett lägre pH-värde i marken än motsvarande yngre skogar. De lundensiska forskarna var dock svåra att övertyga och hade länge miljörörelsen bakom sig.
/Niklas

Avatar Fallback

Re: Plan(t)era för framtiden

 
#169067 re Nkning Stämmer det du säger om skogsdöden. Med ett tillägg att skogsdöden berode på felaktigt plantmatrial och det strässade granen till skogsdöd. Granen gillar EJ högre temratur i framtiden utan behöver en liten vila på vinter i kyla. Till en viss del går det att kompensera med rätt plantmatrial. Men tror man på betydligt varmare klimat så är ej granen lämplig p.g.a. den gillar ej för varmt klimat. Granen är ju invandrad från nordligare klimat och dog ut söder ut vid föra värme perioden här i sverige. Vi hade lövskogar ända upp i mellan sverige och kanse upp i mot dalälven?

När det gäller mitt inlägg ovan om lärk barr så när dom fäller dom höjs markens PH värde och förbättras. Använder man bara rätt plant matrial och rätt trädslag behöver man inte oroa sig för klimatförendringar. Däri mot behöver nog många bytta trädslag på sina marker.

Avatar Fallback

Re: Plan(t)era för framtiden

 
#169071
Niking skrev:
Blivande snickare skrev:
boksson skrev:5. tillväxt försurar, (jag kan komentera det ytterligare om ni så önskar)

Intressant, berätta mer.


Träd tar upp en hel del baskatjoner, som sedan lagras i grenar, toppar och rötter. Detta växtupptag försurar marken. Efter kalhuggning, där groten lämnas kvar för förmultning, återställs pH-värdet i takt med nerbrytningen av kvarlämnade rötter, grenar och toppar.

Nettoeffekten på marken beror dock mycket på i vilken form som kvävet tas upp i. Ammonium (NH4+) ger en markförsurning, medan nitrat (NO3-) ger en kalkeffekt i marken. I (främst äldre) barrskogar med låga mark-pH dominerar ammoniumupptaget, då nitrifikationen avstannar vid låga pH-värden.
/Niklas


Bra och enkelt beskrivet, tack

Avatar Fallback

Re: Plan(t)era för framtiden

 
#169072 Dom som tvekar inför att plantera Lärk ex. och inte kan sälja detta mer än energi ska inte vara oroliga. Om det börja planteras mer lärk så står många och vill köpa sågbar lärk. Redan vid 40-60års ålder är den väl godkänd som grov timmer och betalas idag minst som kl2 Gran.
Men den lämpar sig mindre bra som massaved om man inte ställer om koken till lärk.

Men att blanda ut med björk så finns ett massaveds sortiment.

Men dom skogar jag har gått i med lärk och björk så är det en otroligt fin timmer i björken och har man masur ja då kan man snart kunna räkna sig som miljonär :lol:

Så jag har under mina skogspromenader fått för mig att detta är nog det bästa man kan plantera i vårt land. Det jag märker är att allt förmånga skogsägare är för rädda och konservativa för att våga plantera lärk och björk utan håller benhårt i att plantera gran och tall. Men till vilken nytta kan man fråga sig?

Avatar Fallback

Re: Plan(t)era för framtiden

 
#169103 Tack Niking, bra förklarat så att en korkskalle som jag fattar :lol:
Vad är "baskatjoner" för nåt? :oops:

Engelthon skrev:Men dom skogar jag har gått i med lärk och björk så är det en otroligt fin timmer i björken och har man masur ja då kan man snart kunna räkna sig som miljonär :lol:

Visst ligger det nåt i det du säger Engelthon :lol:

Avatar Fallback

Re: Plan(t)era för framtiden

 
#169113 Från wikipedian angående baskatjoner

"Till baskatjonerna räknas oftast katjoner av kalcium, magnesium och kalium, d.v.s. vanligen Ca2+, Mg2+ och K+. Ibland inkluderas även natrium, Na+. En hög andel baskatjoner i förhållande till surt verkande katjoner (vätejoner, H+ och aluminiumjoner, Al3+) bidrar till att hålla uppe pH-värdet till en hög nivå i mark. Förhållandet mellan dessa grupper av joner benämns ofta basmättnadsgrad."

Avatar Fallback

Re: Plan(t)era för framtiden

 
#169115 Tack boksson, tror jag blev lite klokare nu :grin: !

Avatar Fallback

Re: Plan(t)era för framtiden

 
#169118 [quote="Engelthon
Jag har läst om att återföra askan från kraftverk som använder biobränslen. Detta är på både gått och ont som jag ser det.
[/quote]

Det har funnits i mina tankar också. Det positiva är att man återger baskatjoner till till skogsbeståndet. En negativ aspekt är precis om baskatjoner finns kvar i askan pga sin vikt kommer även tungmetaller som bly, kadmium, arsenik etc att ansamlas i askan och återges därmed till marken, undantaget kvicksiver som är lättflyktigt. Om det är ett stort problem vet jag inte.
Kanske det blir ett problem i de trakter där man redan har naturligt höga halter av tungmetaller, vad vet jag.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar
TitelStatistikSenaste svaret
Säkrare virkeshandel med e-plan av Niking - tis 09 sep 2014, 22:39
i Skogsnyheter
1 svar
1226 läst
av Niking     
mån 07 dec 2015, 02:17
QGIS + PCSKOG plan av erm - tor 14 jun 2012, 08:38
i Skogsfastigheter
2 svar
1578 läst
av erm     
lör 16 jun 2012, 12:22
Framtiden är här av Niking - fre 08 maj 2015, 01:53
i Skogsnyheter
3 svar
1741 läst
av Mangan     
fre 08 maj 2015, 11:58
Alm i nu och framtiden av Titan - fre 29 maj 2015, 20:31
i Avverkning (slutavverkning)

12
20 svar
11103 läst
av JensSkoog     
ons 05 jul 2017, 12:44
Skogen nu, då och i framtiden av Torbjörn Johnsen - fre 30 dec 2016, 10:21
i Skogsmiljö och Trädlära
1 svar
818 läst
av DagL     
lör 31 dec 2016, 22:03
Annonser