För -emot gallring

Malwa
 Svara  53 inlägg  12194 visningar  3 följer
Avatar Fallback

För -emot gallring

 
#53862 flyttad från röjning:
Nu har ju inte detta i denna tråden att göra, men om du tror att gallringen är grats för att nettot just då råkar bli positivt, då är du helt fel ute.

Om.. om... om ... klara sig gansks bra ...inte för mycket skador...

Vilket driver upp kostnaden. Och då är ju frågan om det är värt det.



--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Hur menar du,menar du att reprationer av körskador skulle äta upp hela nettot från gallringen? Eller att du har haft problem med mycket stam/rotskador när du sålt gallringar? Eller kanske för att den totala virkesproduktionen blir högre i ett ogallrat bestånd(om man räknar med stammar som självgallrar sej?)

Jag är varken ekonom eller har jättelång erfarenhet(om man jämför med skogens omloppstid) men har iaf varit igång i skogen i 10-11 år(från motorsåg+griplastarkärrra -slutavverkningsskotare-slutavverkningsskördare-gallringsskotare-kör nu gallringskördare mestadels).

Jag anser iaf att gallringen är viktig för skogens utveckling,för att kunna förhindra självgallring,gynna dom träd med bäst kvalitet,styra/ståndortsanpassa trädslagsblandningen och skapa en grövre och vackrare skog med lägre framtida avverkningskostnader.
Men givetvis är det ju viktigt att gallringen utförs med lagom gallringsstyrka anpassad efter markens produktionsförmåga(alla vill väl att deras mark ska producera maximalt med lönsamt virke) och att skador på stammar,rötter och körskador kan hållas på minimal nivå(körskador och dyl, passar ju knappast in i bilden av en vacker skog)

   TS
Malwa Gallring
Avatar Fallback

Re: För -emot gallring

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#53875 Du kan inte se gallringen som lönsam/inte lönsam bara genom att titta på nettot.Du måste jämföra med alternativen.

Du har ne mycket hög avverkningskostnad för de träd du tar ut i gallringen.

Du ökar risken för rötskador.

Du kör sönder skogen.

Är det värt det?

Användarvisningsbild

Re: För -emot gallring

 
#53876 Något man inte får glömma är att den dagen man slutavverkar så blir det högre avverkningskostnad i ett ogallrat betstånd iom stor diameterspridning.
Sedan blir det mindre timmerandel.
Fast o andra sidan så säger spågummorna att framtidens sågade trävaror består av pressade fibrer.....
Då är det nog inte så viktigt vad man skickar till plankfabriken....
Intressant det här med gallrat vs ogallrat.
Är ett helt nytt sätt att tänka på, redan nu så skippas ofta sistagallringen pga minska riskerna för beståndet.
Med rätt röjning kan det nog fungera från början med.
Dock missar markägarna en viktig inkomstkälla under tiden till slutavverkning.
Drygt en generation blir utan intäkter löpande om man slutar gallra innan averkningsformen kommer i fas.

Avatar Fallback

Re: För -emot gallring

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#53880 Den högsta avverkningskostnaden (per m3fub) får man helt klart i gallring. Visst stiger avverkninsgkostnade vid slutavverkning, men man slipper en betydligt dyrare insats.

De som drabbas hårdast av gallringsfritt är väl entreprenörerna? Mer än hälften av omsättning kommer väl från gallring.

Sen så är det det här med likviditeten, som gör att det som är bäst för en skogsägare inte är bäst för den andra. Att ge generella råd om optimal skötsel är därför svårt. :-)

Användarvisningsbild

Re: För -emot gallring

 
#53923 Jag förstår inte att det behövs diskutera om beståndet ska gallras eller inte. Under mina studier (jägmästare) har jag lärt mig, att det är alltid från fördel att gallra oberoende kvalitet- eller volymproduktion. Ni, som är emot, skulle inte bara se kostnader i dag. Det är likviktig att ser kostnader i framtiden. Klimatet kommer att förändra sig och stormar blir värre. Vad har ni av ett bestånd, som blev aldrig gallras pga att ni var snål med pengarna, och blåste då omkull av stormen?
Dessutom är det ju väl så, att röjningen kostar pengar, vilket man kanske inte få tillbaka. Men det är ju precis skillnad till gallringen. Där har man ju pengar över.
Körskadorna som nämnades blir reducerad genom PEFC och FSC reglarna. Om ni vill inte ha skador i skogen skulle ni börja att bygga upp en bläderskog och hygga träd själv och bara med motorsåg. Allt annat påverkar skogen före eller senare ändå.
Och en argument till. Det är bevisat att träd växar bättre när man gallrar bort några konkurrenter. Stabilitet av varje träd stigger och så med stabilitet av hela beståndet. Även om produktionsmålet är inte fina tjocka stammer av gran, tall osv. så rekommenderar jag i alla fall att gallra minst en gång för ökar volymtillväxten.

Avatar Fallback

Re: För -emot gallring

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#53925 Gallring eller inte beror ju på vilken sorts skog man vill få upp. Inget som säger att man måste gallra.

Om man röjer hårt o planterar glest kan man i södra sverige på goda marker hugga ner skogen vid 50 års ålder.

Sen om det blir mycket dålig kvalite kan man ju alltid sälja som energi ved eller annat.

Om man planterar på gammal åker eller hagmark så kan man plantera glest o bara låta det växa.

Alla bestånd behöver inte gallras beror helt på skogens förutsättningar o slutprodukten. Tex ett storutsatt område skall egentligen tycker jag plantera glest o huggas ner tidigare just pga stormrisken. Annat trädslag är ju ochså ett alterativ :???:
Senast redigerad av valmet901 tor 19 mar 2009, 22:37, redigerad totalt 2 gånger.

Avatar Fallback

Re: För -emot gallring

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#53929
Friderike skrev:Jag förstår inte att det behövs diskutera om beståndet ska gallras eller inte. Under mina studier (jägmästare) har jag lärt mig, att det är alltid från fördel att gallra oberoende kvalitet- eller volymproduktion. Ni, som är emot, skulle inte bara se kostnader i dag. Det är likviktig att ser kostnader i framtiden. Klimatet kommer att förändra sig och stormar blir värre. Vad har ni av ett bestånd, som blev aldrig gallras pga att ni var snål med pengarna, och blåste då omkull av stormen?
Dessutom är det ju väl så, att röjningen kostar pengar, vilket man kanske inte få tillbaka. Men det är ju precis skillnad till gallringen. Där har man ju pengar över.
Körskadorna som nämnades blir reducerad genom PEFC och FSC reglarna. Om ni vill inte ha skador i skogen skulle ni börja att bygga upp en bläderskog och hygga träd själv och bara med motorsåg. Allt annat påverkar skogen före eller senare ändå.
Och en argument till. Det är bevisat att träd växar bättre när man gallrar bort några konkurrenter. Stabilitet av varje träd stigger och så med stabilitet av hela beståndet. Även om produktionsmålet är inte fina tjocka stammer av gran, tall osv. så rekommenderar jag i alla fall att gallra minst en gång för ökar volymtillväxten.


Får bara inflicka en sak om man planterar glesare mellan planterna.

Så får ju trädet ett utbrett rotsystem i och med ökad fotosynthes som det så fint heter.
Klimatet ändras ju till det varmare o blötare verkar det som :???: o på vissa marker när man kör in med maskin så kan ju skav körskador bidra till att marken rötinfekterar markerna. O då börjar man ju förlora pengar på riktigt.

Sen vet ju ingen vad för skog som är eftertraktad om 80 år när man planterar.

Det blir inte alltid pengar över vid en gallring o många gånger kanske bara någa tusenlappar.

Kan gott o väl förstå de markägare som avstår från o gallra.

Avatar Fallback

Re: För -emot gallring

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#53933
Friderike skrev:Jag förstår inte att det behövs diskutera om beståndet ska gallras eller inte. Under mina studier (jägmästare) har jag lärt mig, att det är alltid från fördel att gallra oberoende kvalitet- eller volymproduktion.


Under mina studier i Växjö har jag lärt mig att det ekonomiskt mest fördelaktig är att hugga ner all skog, och sedan göra så lite som möjligt enligt SVL att därefter satsa på något annat. :smile:

Jag har också lärt mig att totalproduktion (inkl. självgallrat) blir större ju mindre man gör (röjer/gallrar), i alla fall i granskog.

Framför allt har jag lärt mig att alla dessa kalkyler om vilket som lönar sig mest bygger på svag grund, dvs vi har ingen aning om varken kostnad eller intäkt för de olika momenten och de olika sortimenten om 50 år. Ingen aning. Vi kan gissa att det är ung. som idag, med vissa förbättringar.

Vi har också svårt att kvantifiera skaderisker med gallring, såsom rötskdaor och snö- och stormskador.

Fördel med att låta bli att gallra, är att man kan sänka omloppstiden, vilket även valmet påpekade

Avatar Fallback

Re: För -emot gallring

 
#53947 För det första så är det ren idioti att ge allmänna föreskrifter. Allting är beroende av de konkreta förutsättningarna på varje plats. Det är helt olika förutsättningar om man utför allting med betald arbetskraft än om man gör allt arbete själv. Dessutom är det olika beroende på hurudan skogen är.

Utbildningen följer tyvärr det som någon profet påstår. Även om han har alldeles fel. Farsan som var aktiv skogskarl sade att det var bäst att göra precis tvärtemot vad skogsteknikerna rekommenderade.

Och Mangan har helt rätt i att vi baserar våra påståenden på något vi alls inte vet, dvs. situationen om 50 år. För ett halvår sedan var priserna på topp och nu köper ingen nånting ...

Jag har sett både hårt gallrad och helt ogallrad skog och bägge har sina nackdelar. Blidsnö plus hård blåst (inte ens storm) knäcker lätt hela den glest gallrade skogen och så är det bara att börja från början. I en ogallrad skog blir träden smala och långa med en liten tofs till krona.

Så jag går in för svag gallring (då kronan börja bli under en tredjedel av längden). Men jag gör hela jobbet själv med vinsch och en liten traktorprocessor. Att ta en entreprenör lönar sej inte.

Det beror alltså på en massa saker om man skall gallra eller inte (och hur mycket).

Användarvisningsbild

Re: För -emot gallring

 
#54013 Har ni alla, som försöker argumenterar emot gallringen, någon gång funderat på, varför det var så otrolig många bestånd, som blåste ner under Gudrun och varför vissa andra stod kvar? De nedblåste var nämligen såna, när gran planterades på fel ståndorter och när granbestånd stod alldeles för tät. Man får visserligen massvis volym up, bär man inte gallra. Meeeeen, skulle det vara ett träd, som är svag eller död i hela beståndet blir det ett hål där inne, som blir eventuellt större. Och där, där har stormen riktig stora chanser alt blåser hela beståndet omkull. Det händer nämligen sällan, när stabilitetet av varje träd i sig är högre. Och det sker bara om man gallra och framför allt röja och gallra i gott tid.

Och till Nisse Husberg. Din farsan är antagligen enbra människa och gjorde bra skogsbruk. Men det är väl inte lämplig, att göra alltid tvärtom, som skogsteknikerna rekommenderade. Och om du försöker detsamma idag och är det ännu mer olämplig. Tänk på, det vad jag sa innan, klimatet kommer att förändrar sig. Och där är det kanske bättre, du läser vetenskaplig forskning om detta och anpassa skogsbruket mer efter det.

Avatar Fallback

Re: För -emot gallring

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#54077 Skogen är aldrig så stormkänslig som när den är nygallrad.

Mer info om gallringsfritt.

http://www.skogssallskapet.se/skogsvard ... 3/sv10.php

Observera att Skogssällskapet inte äger några massafabriker... 8)

Avatar Fallback

Re: För -emot gallring

 
#54080 Nåja, nog var det ju mest ett skämt att alltid göra precis tvärtom. Det vore ju också att låsa sej.

Men är nu stormkänsligheten SÅ viktig ? Hur ofta kommer det en Gudrun ? Jag erkänner nog att södra Sverige varit illa ute ifråga om stormar de senaste åren men diskussionen verkar vara väldigt fixerad vid stormkänslighet. Hos oss här i öster är - som jag sagt - blidsnön värre än stormarna (fast man vet aldrig när vi råkar ut för en ordentlig storm ...).

Alltför gles gallring ger också massor av kvistar så något kvalitetsvirke blir det inte av den skogen - bara massaved.

Användarvisningsbild

Re: För -emot gallring

 
#54090 Nej, stormkänsligheten är bara en punkt. Du själv, Nisse, nämnar också en andra punkt, som är likviktig - blidsnön. Och även för det är det viktigt, att stabilitetet av varje enskilda träd är hög. H/D-värdet (höjd till diameter) är precis därför uppfunnit av österrikare för trädslaget gran. Du känner det kanske till. Ett träd, som har ett värde under 0,8 gäller som stabilt. Därmot är ett träd med ett värde över 0,8 inte stabilt. Detta förhållande, höjd till diameter, kan man också delvis använda för inskattningen av stormstabilitetet.
Jag tänker också så som du. Om man plantera glesare, vad uppenbar Mangan med sitt förslag till Skogssällskapets websidan föredrar, då uppstår träd med dåligt kvalitet. Och just därför planterar man tättare i början för få bra kvalitet (mindre kvistdiameter) och röja och gallra bort dem, som är dålig. De som är finast av alla få stå kvar. Först gör man en så kallad "negativ urval" i ungstadium av träd. Man röjar bara bort, som är absolut dålig utan tittar noggrant på de andra och deras kvalitet. Senare gör man en "positiv urval". Det betyder att man tittar noggrant på kvalitet av varje enskilda träd och ta även dem ut under gallringsprocessen, som har i den där stadium en dåligt kvalitet, men jämfört med ungstadium kanske bara jämförelsevis en medelkvalitet. All detta är inte garanterad om man planterar redan gles från början. Där finns inget mer at välja på.

Avatar Fallback

Re: För -emot gallring

 
#54108 Jag planterar aldrig utan försöker klara mej med naturlig föryngring. Det går bra vissa ställen (vi har ibland en grön matta av granplantor !) men gräset är problematiskt på en del ställen och då kommer det björk först. Under björkarna kommer gran och då björkarna börjar störa granarnas tillväxt så tar vi bort björkarna. Tall kan vi inte alls ha för älgarna äter upp dem på fläcken. Vi har massor av älg i skogarna.

Granarna får växa så tätt som möjligt i början för att minska på kvistmängden men då kronan börjar gå under 1/3 av stamlängden så gallrar vi lätt.

Helt utan gallring har jag också försökt men det blev inte bra utan långa och smala träd med en liten tofs till krona. Sedan kan man inte gallra ens för de blir alldeles för svaga. Mest blir det energivirke av det. Och en del kvistfri stock också av de kraftigaste individerna.

Användarvisningsbild

Re: För -emot gallring

 
#54113 Vad kul, att du användar uppkommande naturlig föryngring! :grin: Då sparar man ju en hel del planteringskostnader och dem små plantorna är mycket bättre anpassad på deras ståndort, där de växar. Okej, det är en grej, jag håller med att du och din far gjorde tvärtom hur skogsfok rekommenderade. :wink: Hittills har jag inte träffat så många svenska, som försöker inte plantera och i stället användar det vad naturen ger.
Är det kanske inte lite för sent om du gallra först, när kronar börjar gå under 1/3 del av hela höjden? Är det inte bättre man börja gallra vid ungefär 50% av höjden. Ju mindre kronan man har efter gallringsingreppet, desto mindre tillväxt har du. Dvs av tillväxten du försöker vinna genom gallringen förlåra du mer, om kronan är lite för lite.
Det är riktigt kul, att du gjorde precis dem erfarenheter vad alla försöker diskutera här om. En bättre bevis som det finns väl inte.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar
TitelStatistikSenaste svaret
Bönders skogsvård står emot nycker av alias - ons 09 jun 2010, 14:03
i Skogsnyheter
1 svar
830 läst
av Famag     
lör 12 jun 2010, 10:04
När är det dax för gallring? av Robinljunggren - tor 10 mar 2016, 18:55
i Gallring
11 svar
6028 läst
av halvproffs     
lör 14 maj 2016, 04:41
Såg gallring av DrDamp - ons 15 aug 2012, 16:59
i Motorsåg och handhållet
10 svar
5110 läst
av Huggarn     
lör 18 aug 2012, 17:22
Gallring G34 av Olas - tor 23 feb 2017, 21:44
i Gallring
8 svar
6031 läst
av Olas     
tor 23 feb 2017, 22:31
Gallring? av sveakatten - fre 26 jul 2013, 20:43
i Gallring
1 svar
4373 läst
av Skogsforskare     
sön 28 jul 2013, 23:44
Annonser