En svag gallring

Malwa
 Svara  21 inlägg  5975 visningar  1 följer
Avatar Fallback

Re: En svag gallring

 
#53650
Friderike skrev:De två bröder har inte så orätt i deras åsikt. "Deras åsikt var att man skulle gallra så lite som möjligt, i stort sett endast de som självgallrar annars och småskalig metod. 15-20 m3fub/ha kunde väl vara lagom. Det man tar ut flisas upp som energi eller säljs som slanor/stolpar till staket. Man slipper maskiner som hugger stickvägar och kör sönder på mark och träd och därmed låter man ALLA stora träd stå kvar till slutavverkning, då man får en betydligt större volym än om man gallrat 2-3 ggr."
En liten gallring garanterar att skogen blir stormstabilt även strax efter gallringen. Tomrum i bestandet är mindre och stormen har en mindre angreppschanse. Dessutom är tillväxten inte mer så stark när träder blir äldre. I fallet av en stark gallring växer inte så mycket volym efter, som det vad man tog ut.
Jag rekommendera också att det är bäst att man hugga dem träder, som är svagast. Men det också viktig, att det beståndesstruktur av skogen blir ändå relativ jämn (inga storra tomrum). Därför och pga ekonomisk skull kan man även ta ut det ett eller annat större träd.


Håller med i mycket du säger här,lite av min gallringsfilosofi,ligger dock högre i uttaget än "bröderna"(15-20m3fub/ha) kasnke ca 25-40 m3 fub/ha i 1a gallring, beroende på hur skogen och förutsättningarna ser ut och markägarens önskemål. Senaste gallringen jag körde var ca 5ha och 155m3fub.

I ett väl balanserat uttag tycker ja man ska väga in faktorer som stormfasthet efter gallring,markens möjliga produktionsförmåga och ekonomi både för markägaren och mig själv som entreprenör(nu och i framtiden,dock är ju framtida ekonomin av störst vikt vid en försiktigare gallring som ju blir något dyrare, men t ex ett nerblåst bestånd är ju aldrig värt lika mycket som ett stående),och tillräcklig risning av vägar för minimalt med skador på mark och rötter .Att inte "öppna upp" beståndet för mycket utan försöka hålla det relativt slutet för att undvika att vinden inte får tag och skapa vindfällning.

En annan anlednig att jag dra mej åt det försiktigare hållet är att ja tycker ,om man lagt både arbete och pengar på plantering(ev markberedning) och en eller flera röjningar för att få upp ett fint bestånd är det synd att avverka fler klena träd i ett tidigt stadium än vad man behöver sett till markens möjliga produktionsförmåga.Det klena trädet ger ju mer pengar om det avverkas i en senare gallring/alt. slutavverkning då det vuxit till sej,dock är jag inte förespråkare för allt för sena gallringar iom stormfällningsrisken.

Gallringsformen som jag nästan uteslutande brukar tillämpa är låggallring som väl anses vara den mest stormfasta,självklart tas även skadade träd(tex med röta orsakad av någon form av skada,toppbrott o dyl ,vissa "vargar" och även träd med kvistfel) dock inte om jag anser att trädet är livskraftigt och skapar en lucka om det avverkas som kan orsaka senare stormfällning.

Vägareal/bredd är också en intressant fråga i gallring,vanligast är väl ca 4 m bred väg med ca 20-22 m mellanrum detta är ju bra siffror om man ser till avverkningskostnaden/entreprenörens ackord,eftersom vägträden är billiggast att avverka.
Men själv tycker jag inte om att hugga mycket stickväg,roligast tycker jag det är att gallra när markägaren kör själv med traktor (eller vi kör med vårat egna traktorekipage)eller annnan liten maskin(när terrängen tillåter) som inte är större än skördaren(skördaren är 2,20 bred,vikt ca 6,5-7 ton) blir fina bestånd med liten vägareal och tror även det är det bästa för skogen sett ur produktions och stormfasthetssynpunkt.Dock blir ju detta något dyrare pga färre billiga vägträd att hugga och ngt mer planering.

Gallring är intressant,skulle kunna skriva mer men bör nog ursäkta att inlägget redan har blivit lite långt :P

Malwa Gallring
Användarvisningsbild

Re: En svag gallring

 
#53905 Jag jobbar för tillfället med avancerade gallringsuppföljningar inom en praktik hos Skogssällskapet. På grund av det har jag ännu mer tid och grunder att fundera på gallringen. Jag inser nu, att 25 - 40 m³ fub/ ha är okej, om beståndet är genomsnittlig. Och din argument med kostnader är också bra. Varför ska man plantera många plantor för mycket penar, om man hugga bort många av dem i stadium, när de har en klen diameter?

Det är förresten inte bara låggallringen som ledar till stormfastheten. Höggallringen ledar till flerskiktiga bestånd. Du tar bort något av alla klasser (1-härskande till 5-undertryckta träd), bara i olika mängder. Höggalring är absolut inte detsamma som blädning. Men höggallringen ledar bredvid blädning till det största beståndsstabilitet.

Dina uppgifter stämmer riktig bra överens med Skogssällskapets krav och mina erfarenheter ute i skogen. Skogssällskapet stickvägkrav är, att man ränkar skördarbreden plus 70 cm till det närmaste träd på varje sidan. Då blir det omkring 4 m. Rummet mellan stickvägar är ju bestämd enligt PEFC och FSC med 20 till 25 m avstånd. Jag upplevte också, att mellanrummet var under 20 m i genomsnitt i några bestånd (jag gör flera provytor per bestånd, antalet provytor står fast i en tabell). Då blir det för mycket uttag och för mycket stickvägsareal (%) per hektar.

Skriver gärna mer om dina gallringserfarenheter. Jag tror inte att det är någon, som tycker att det är tråkigt, när svaret är lite längre. Dessutom är ämnet ju mycket intressant.

Avatar Fallback

Re: En svag gallring

 
#53941 Jag kan förstå att man i södra Sverige funderar på stormfasthet men vi har större problem med att snön knäcker topparna. Speciellt i ungskog kan den förstöra stora ytor om skogen är för gles. I tätare skog stöder träden varandra och snön knäcker inte lika många toppar.

Med vinsch kan jag lämna upp till 60 meter mellan vägarna. Förresten måste jag ha vinsch för vi har en hel del stenbackar som man inte kan köra över alls. Vägarna blir där man alls kommer fram. Däremellan finns det lågmark med en massa diken så det är inte mycket bättre. Om man inte vill bygga en massa broar så kommer vägarna där också där man kommer fram.

Med en traktorprocessor så kan man köra på 3 meters vägar utan problem - i värsta fall räcker 2 meter.

För det mesta tar jag ut klena träd som inte har någon tillväxt tills det blir dags att förnya. Då hugger jag bort de största träden så det kommer in ljus och föryngring och då det kommit upp ungskog tar jag bort överståndarna. Problemet är att vi lätt får in gräs om det blir för öppet och där blir föryngringen långsam, dvs. det kommer först björk och sedan gran under björkarna.

Användarvisningsbild

Re: En svag gallring

 
#60819 Det verkar som en intressant metod! MEn som någon före mig sa! Det blir ju ingen lönsamhet på 80 år, Jag kan tänka mig att man röjer beståndet och kanske väntar något längre med förstagallringen och sen när den kommer att man tar ut massaved och eventuellt kubb. och sen bara tar en gallring efter det. Sen låter man det stå till SA.


Annars är jag för att man gör hårda förstagallringar med mycket i uttag. plockar bort lika mycket stort som smått. Då får man bra spännvidd på det.

Avatar Fallback

Re: En svag gallring

 
#60823 Varför skulle det inte var lönsamt på 80 år ? Jag får inkomster från alla gallringar nu då energivedspriserna är höga och svag gallring ger större massa. Stockträden växer bra oberoende och ger bra netto utmed hela tiden då jag själv sköter skogen. Med många svaga gallringar och utglesningar hålls kronorna lämpligt täta.

Det kan vara olönsamt om man inte gör arbetet själv men det är en annan sak. I min skog kommer ingen annan in.

Och så måste man ta med gym-faktorn ! Tänk vad det skulle kosta att i stället springa på gym och betala sej sjuk för att hålla konditionen :-).

Avatar Fallback

Re: En svag gallring

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#60907 I minnet kan man hålla att det varit industrins(och ej markägarens) ekonomi som under lång tid format skogspolitiken/rådgivning/lagstiftning.
T ex skulle gallringsfritt skogsbruk med sikte på kvalitetstimmer vara en mardröm för industrin. De behöver ju regelbunden tillgång till massaved..

Plantera 1000st gran/ha o satsa på tidig slutavverkning.På vissa marker ett ekonomiskt bra alternativ,men det är ju t.o.m förbjudet..

Hade inte biobränsle blivit så politiskt korrekt vete katten om inte man fått igenom en lag mot att elda massaved.Det är inte nationalekonomiskt bäst att elda massa.

/Nisse

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar
TitelStatistikSenaste svaret
Minibrunett 578 svag! av Karlsson578 - sön 09 jan 2011, 16:25
i Skotare

123
33 svar
11665 läst
av Karlsson578     
lör 23 apr 2011, 07:49
Svag kran av maraola - mån 28 maj 2012, 20:34
i Skördare

12
18 svar
6280 läst
av finskpinne     
mån 20 aug 2012, 19:40
tajfun 380 svag klyv av 97k - lör 26 apr 2014, 23:50
i Vedmaskiner, flishuggar
7 svar
5879 läst
av 97k     
mån 15 jun 2015, 11:52
Svag kran Tj 1410 av TimmberJack - sön 12 dec 2010, 10:08
i Skotare
12 svar
3174 läst
av Mickael     
fre 17 dec 2010, 23:52
Svag vreten kran av alrunned - ons 08 jul 2015, 21:24
i Skogsvagn (Huggarvagnar)

12
15 svar
6916 läst
av Claes E.     
mån 14 mar 2016, 09:50
Annonser