Biologisk stickvägsbredd – bra definition?

Malwa
 Svara  16 inlägg  5201 visningar  5 följer
Användarvisningsbild

Biologisk stickvägsbredd – bra definition?

 
#481751 Hur ska man egentligen räkna stickvägsbredder och gallringsuttag?
När vi gallrar hugger vi ju upp stickvägar för att maskinerna ska ta sig fram och för att vi ska kunna köra ut virket. Normalt mäter man stickvägsbredden som avståndet mellan de närmaste träden på vardera sida av vägen, utefter en viss förutbestämd vägsträcka. Jag kan inte den exakta definitionen men vet att olika bolag och virkesköpare har instruktioner för hur vägbredden ska mätas när gallringen följs upp.

Tillsammans med stickvägslängden ger stickvägsbredden en stickvägsareal som oftast uttrycks i % (av det aktuella beståndets areal). Kör man en gallring idag med en stickvägsgående gallringsskördare av ”normalstorlek” (typ Komatsu 901, John Deere 1070, Rottne H10) och en stickvägsgående gallringsskotare (typ JD 1010, Rottne F10) så är ett vanligt stickvägsavstånd 20 meter (från vägmitt till vägmitt) och en vanlig stickvägsbredd (minst) 4 meter. Det ger en stickvägsareal om 20% och uttaget i de här 20 procenten brukar även kallas ”tvingande uttag”. D v s att maskinen måste hugga upp den här ytan för att ta sig fram. Mellan stickvägarna gallras beståndet till önskad täthet och sammansättning.

Ett exempel
Om vi t ex vill gallra ut 35% av volymen ur beståndet i en förstagallring så hamnar 20% av uttaget i vägarna. Det innebär att vi kan ta ut resterande 15% av uttaget i beståndet som blir kvar mellan vägarna utan att vi tar ut för mycket på beståndsnivå.

Här ett litet räkneexempel för att åskådliggöra. Vi ska gallra exakt ett hektar:

Volym före gallring 140 m3fub/ha
Planerat uttag 35% 49 m3fub
Varav i stickvägar 20% 28 m3fub
Varav i mellan vägar 15% 21 m3fub

I beståndet mellan stickvägarna (80% av arealen) står efter att virket i vägarna är borttaget 112 m3fub kvar. Här gallras 21 m3fub ut vilket då ger en gallringsstyrka mellan vägarna om knappt 19%. Således en väldigt svag gallring.

Smalare maskin – större stickvägsareal?
Om man kör med en mindre maskin, typ en Malwa, Vimek eller Terri och inte kör slingerstråk mellan vägarna utan kör ”stickvägsgallring” med smalare vägar men kortare stickvägsavstånd. Hur blir det då? Om vi utgår från att stickvägsbredden i det här fallet blir 3 meter men att avståndet mellan vägarna (från vägmitt till vägmitt) nu blir 12 meter, då får vi enligt formeln för stickvägsuträkningen i stället 25% stickvägsareal. Så då blir det bara 10% uttag kvar att ta mellan vägarna?

Så här räknar man normalt stickvägsareal i skogsbruket idag:

1511266557_stickvägsareal_-_normal.png


Vi skruvar exemplen ytterligare ett snäpp
Vi hugger gallringen manuellt och kör ut med ATVn. Den behöver 1,6 meters vägbredd och vi lägger vägarna med 8 meters avstånd. Det blir då 20% uttag i vägarna? Alltså lika mycket som efter de större maskinerna. Men vad händer om vi kommer tillbaka och tittar om två år? Jo, vi lär ju garanterat se stickvägen efter de större maskinerna som gator i beståndet men efter ATVn kan det t o m blir svårt att se vart vi har kört över huvud taget. Vart vill jag komma med det här resonemanget? Jo, att förbandet borde ha betydelse för hur vi räknar stickvägsarealer!

Om vi t ex ska ha ett planerat stamantal kvar efter gallringen om 1500 stammar per hektar så innebär det att förbandet, d v s avstånden mellan träden om de är helt jämnt utspridda, är 2,6 meter. Om maskinen då i ATV-fallet kräver 1,6 meters vägar så borde det ju inte räknas som vägareal. Den kan ju köra mellan träden eftersom det är nog glest efter gallringen.

Om Malwan, Vimeken eller Terrin kräver tre meters vägbredd så blir det ju i princip bara 40 cm vägbredd utöver förbandet som behöver huggas upp. I alla fall i teorin. I fallet med de större stickvägsgående maskinerna som kräver fyra meters bredd blir det 1,4 meter som behöver tas bort utöver det naturliga förbandet. Blir vägbredden istället fem meter, p g a att terrängen lutar eller att man använder sig av en riktigt stor skotare, ja då blir den biologiska stickvägsarealen 2,4 meter.

Större stickvägsareal men färre träd i vägen?
Egentligen ter det här sig säkert ganska självklart för många men vi pratar nästan aldrig om stickvägar i de här termerna. Men tyvärr används stickvägsbegreppen lite vårdslöst och jag såg senast i ett examensarbete som fått stor spridning (det kommer en tråd om det snart) hur man räknat stickvägsarealer exakt på det här sättet. Man mätte upp 27% stickvägsareal för en liten maskingrupp och 20% stickvägsareal för en konventionell maskingrupp. Det intressanta var att man i arbetet redovisade hur mycket virke som höggs i stickvägarna och hur mycket som togs ut i gallring mellan vägarna. Konstigt nog tog den större skördaren ut mer vägvirke än den mindre. Trots att den mindre skördaren högg upp en större stickvägsareal enligt rapporten. Det här tar jag som intäkt för att vi behöver omdefiniera stickvägsbegreppet!

”Biologisk stickvägsareal”
Kanske skulle vi definiera en ”biologisk stickvägsareal” som räknas ut som: (Uppmätt stickvägsbredd - förbandet efter gallring) x stickvägslängd/ha?

Här nedan finns två tabeller som beskriver hur stor andel som det ”tvingande uttaget” egentligen blir vid olika stickvägsbredder, förband och stickvägsavstånd. Ur ett biologiskt perspektiv. Den första avser ett bestånd med 1500 stammar/ha kvar efter gallring och den andra utgår från 1300 stammar/ha. Rosa markering visar den mindre maskingruppens Bilogiska stickvägsareal och den gröna färgmarkeringen visar den konventionella (stickvägsgående) maskingruppen:

1511266557_biologisk_stickvägsareal-1500_st_förband.png


1511266737_biologisk_stickvägsareal_-_1300_st_förband.png


Det finns andra sanningar som också stöder ett sådant här resonemang. Som t ex att:
även om man tar upp en bred stickväg så kan vägträden tillgodogöra sig vägytans näring och växer så mycket att de kompenserar för bortfallet.


Det här är en sanning med modifikation. Flera försök visar att kantträden som blir kvar vid stickvägen kan ta upp en del av näringen i vägzonen men inte hur långt ut som helst. Upp till en viss stickvägsbredd har kantträden förmåga att kompensera hela bortfallet av stickvägsträd. Vid högre stickvägsbredder inträdder ett tillväxtbortfall. Så det finns uppenbarligen ett samband mellan stickvägsbredd och tillväxtförlust:

Stickvägsbredden påverkar beståndets framtida totala volymtillväxt. Med en stickvägsbredd på 3,5 meter kan kantträden kompensera för utebliven ytproduktion i stickvägen. Även vid fem meter breda stickvägar kompenserar kantträden för mer än hälften av den volymsförlust som blir vid utebliven ytproduktion i stickvägen (Eriksson, et al., 1994).

Källa: (Tidsstudie och kvalitetsuppföljning vid jämförelse av små och konventionella skördare och skotare i förstagallring, H Gustavsson, SLU 2017)


Begreppet ”Biologisk Stickvägsareal" omnämns i den här rapporten ”Gallring i Granskog”, av Christoffer Walentin, SLU Alnarp. Där finns också ett resonemang om tillväxtförluster i stickvägarna:

Beroende på vägarnas bredd och avståndet mellan dessa upptar stickvägsarealen vanligen runt tjugo procent av arealen (10 - 30 %). En fyra meter stickväg med tjugofem meters avstånd mellan vägarna ger en stickvägsareal på fjorton procent. Fjorton procent av beståndet som kan anses vara slutavverkat. Dock står det träd i vägkanten som kan tillgodogöra sig utrymmet i stickvägen så att vi inte får en fjortonprocentig tillväxtminskning. Hur stor del av stickvägen kan de stickvägsnära träden kompensera för? Hur stor är den ”biologiska” stickvägsbredden? Stickvägarna kan antas ge tillväxtminskningar av minst tre olika orsaker. Dels på grund av den så kallade kalyteeffekten. Kantträden förmår inte ta till vara alla tillväxtresurser som de bortgallrade träden i stickvägen tidigare kunnat nyttja. Därtill fås en tillväxtminskning genom att möjligheten att selektivt välja stammar med god tillväxtpotential minskar med ökande andel träd som tvingande faller ut i stickvägen (se figur 3). Vid fyra meter breda stickvägar och tjugofem meters avstånd mellan dessa kommer cirka femtio procent av gallringuttaget att vara tvingande. Minskas stickvägsavståndet till femton meter så utgör uttaget i stickvägen hela åttio procent av den totala skörden. Få möjligheter står då till buds att gallra bort träd med dålig tillväxtpotential och istället satsa på dem med god möjlighet till tillväxt. Sist men inte minst kompakterar gallringsmaskinerna jorden så att rötternas möjlighet till tillväxt och upptag av vatten och näring minskar (Kardell 1978, Bredberg & Wästerlund 1983, Wästerlund 1992).


Som jag tolkar det så finns det i stort sett ett samband mellan "biologisk stickvägsbredd" och tillväxtförluster? Så länge stickvägsbredden inte överstiger förbandet sker ingen egentlig tillväxtförlust. Om bredden på stickvägarna överstiger förbandet sker en tillväxtförlust som ökar med vägbredden. Soklart, eller?

Det skulle vara intressant att få era kommentarer om det här resonemanget. Kan man använda begreppet "biologisk stickvägsbredd" och vad får det i så fall för konsekvenser?
Senast redigerad av Torbjörn Johnsen tis 21 nov 2017, 23:10, redigerad totalt 1 gång.

   TS
Malwa Gallring
Avatar Fallback

Re: Biologisk stickvägsbredd – bra definition?

 
#481753 Intressant! Som du skriver att efter häst eller ATV behövs inte större bredd än att det bör vara det avståndet mellan träden. Har lite koll på en 1:a gallring (tall) här som är utförd av bolaget på privat mark. Medelstor skördare/skotare och vägbredden är inte under 4m snarare 5m (ojämn terräng). Istället är det lite gallrat mellan vägarna så det står ganska tätt med små kronor. Orsak, bla utebliven röjning) Tycker inte det har hänt just någonting med tillväxten där trots att det gått 7år. Däremot har det blivit ett antal snöbrott.

Avatar Fallback

Re: Biologisk stickvägsbredd – bra definition?

 
#481757 Biologisk stickvägsbredd; vilket byråkratspråk eller vad man ska kalla det för.
Hos mig och för mig får det heta; Efter behov optimal väg för skogsbruksanvändning.

Användarvisningsbild

Re: Biologisk stickvägsbredd – bra definition?

 
#481770 Intressant Torbjörn. En annan aspekt är, att man inte kan flytta träd vid första gallringen. Här nere står träden ofta planterade i rader med 1,80 m mellan. Jag tar normalt en rad till väg och får då knappt 3,6 m i vägbredd. Med risning mot träden går det bra med Hypron om jag backar in. Skulle jag valt större bredd , två rader borttagna, hade det blivit knappt 5,4 m vägbredd. Detta händer ofta med större maskiner och är förkastligt enligt min mening medan vinden gillar att få något att bita i.
Hur vore det att planera vägar vid planteringen, kanske till och med få upp en rad julgranar innan förstagallringen. Föreslog vägplanering vid plantering för Södra men fick ta på dumstruten direkt.
Jag har 30 m mellan gallringsvägar fram till slutavverkning med stor maskin. Nackdelen med detta kan vara att man, möjligen, inte lever i evighet, Amen,

Avatar Fallback

Re: Biologisk stickvägsbredd – bra definition?

 
#481777 Hej Torbjörn. Detta var mycket intressant läsning.men grundläggande kunskap säger att all form av utag minskar volymen.

Användarvisningsbild

Re: Biologisk stickvägsbredd – bra definition?

 
#481780 Vad är "grundläggande kunskap" och över vilken tid?

Användarvisningsbild

Re: Biologisk stickvägsbredd – bra definition?

 
#481781
hlb skrev:Intressant Torbjörn. En annan aspekt är, att man inte kan flytta träd vid första gallringen. Här nere står träden ofta planterade i rader med 1,80 m mellan. Jag tar normalt en rad till väg och får då knappt 3,6 m i vägbredd. Med risning mot träden går det bra med Hypron om jag backar in. Skulle jag valt större bredd , två rader borttagna, hade det blivit knappt 5,4 m vägbredd. Detta händer ofta med större maskiner och är förkastligt enligt min mening medan vinden gillar att få något att bita i.
Hur vore det att planera vägar vid planteringen, kanske till och med få upp en rad julgranar innan förstagallringen. Föreslog vägplanering vid plantering för Södra men fick ta på dumstruten direkt.
Jag har 30 m mellan gallringsvägar fram till slutavverkning med stor maskin. Nackdelen med detta kan vara att man, möjligen, inte lever i evighet, Amen,


Att planera stickvägar redan vid plantering är också något jag funderat på. Jag har sett det i ett par bestånd som är planterat på åkermark.
Min idé är att låta björk växa där.

Användarvisningsbild

Re: Biologisk stickvägsbredd – bra definition?

 
#481782 Blir det ved till förstagallringen?

Användarvisningsbild

Re: Biologisk stickvägsbredd – bra definition?

 
#481785
hlb skrev:Blir det ved till förstagallringen?


Det är jag tämligen övertygad om att det blir om man sköter om det.

Användarvisningsbild

Re: Biologisk stickvägsbredd – bra definition?

 
#481786 Bra. Blir kanske lite mindre grenar mot vägen längst ner på granarna också om björken trycker på. Troligen FIN IDE ananders. Testa du som är ung.

Användarvisningsbild

Re: Biologisk stickvägsbredd – bra definition?

 
#481787 @hlb Din tanke var kanske att plantera stickvägarna med optimalt avstånd mellan raderna så att du på så vis får lite bredare stickvägar?

Användarvisningsbild

Re: Biologisk stickvägsbredd – bra definition?

 
#481789 Optimala stickvägar för mitt sätt att gallra.

Användarvisningsbild

Re: Biologisk stickvägsbredd – bra definition?

 
#481791
hlb skrev:Bra. Blir kanske lite mindre grenar mot vägen längst ner på granarna också om björken trycker på. Troligen FIN IDE ananders. Testa du som är ung.


Att vara ung är ett relativt begrepp. Ska se om man kan lösa det på något vis vid nästa avverkning och då utan att rådfråga någon.
På sätt och vis så praktiserar jag redan metoden i vissa bestånd genom att inte ha planterat vissa körstråk där det är bra och fast mark att köra. De är inte optimalt placerade men det blir inga körskador.

Användarvisningsbild

Re: Biologisk stickvägsbredd – bra definition?

 
#481792 Tyvärr har ju ålder absolutvärde också. Angående julgranar satte jag ju 500 kungsgranar på dikesrenar för många år sen. Skulle skördas nästa dikesrensning. Växte fint, men var totalt uppätna av rådjur efter två år. Björk är nog inte så dumt.

Avatar Fallback

Re: Biologisk stickvägsbredd – bra definition?

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#481820 Köper resonemanget helt. Har också reagerat på begreppet att vägen är en kalyta. I så fall har man ju kalytor mellan varenda träd i hela skogen. Om det bör vara tre meter i snitt mellan träden efter gallring med en variation mellan två och fyra meter så kan det inte vara något stort problem om det är fyra meter just där traktorn har gått.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar
TitelStatistikSenaste svaret
biologisk mångfald av nordtravare - fre 01 mar 2013, 23:19
i Skojigt/Galet
7 svar
4847 läst
av zorran     
sön 03 mar 2013, 01:13
Regeringen stärker biologisk mångfald. av markus1978 - tor 27 feb 2014, 15:50
i Öppna kategorin
4 svar
1546 läst
av Niking     
fre 28 feb 2014, 01:33
SCA sätter av biologisk värdefull skog av Niking - ons 07 okt 2015, 00:18
i Skogsmiljö och Trädlära
0 svar
707 läst
av Niking     
ons 07 okt 2015, 00:18
Hyggesfritt ger en större biologisk mångfald av Niking - lör 11 jun 2016, 02:13
i Skogsmiljö och Trädlära
3 svar
1154 läst
av isteskog     
lör 11 jun 2016, 10:11
Fem sätt att fimpa biologisk mångfald av Niking - lör 29 okt 2016, 01:19
i Skogsmiljö och Trädlära
9 svar
1318 läst
av sundelius     
tis 01 nov 2016, 17:09
Annonser