Beskrivning av jämförelsecellerna - Gallringsdagarna 2017

Malwa
 Svara  5 inlägg  3034 visningar  5 följer
Användarvisningsbild

Beskrivning av jämförelsecellerna - Gallringsdagarna 2017

 
#476387 Kort analys av jämförelseytorna på Gallringsdagarna 2017
Jämförelseytorna på årets Gallringsdagar bjöd både på större variation och mer terräng än vad ytorna på Gallringsdagarna 2016 i Tidaholm gjorde. I år kördes fler ytor med större, stickvägsgående maskiner och vi hade även fler virkesköpare som gjorde egna jämförelseytor.

Metod
Vi använde oss av samma taxeringsmetod som vi gjorde i fjol. D v s cirkelytetaxering med 8 meters radie (200 kvm ytor) där samtliga stammar klavades och registrerades och höjdträd mättes. Ytorna las ut slumpvis och antalet anpassades efter beståndets jämnhet. Totalt mellan 4-6 ytor per jämförelsecell vilket innebär att nästa hälften av jämförelsytan och träden blev uppmätta vilket ger en förhållandevis bra säkerhet i siffrorna.

Beståndsdata enligt mätning och traktdirektiv
Genomsnittliga beståndsdata för samtliga 14 jämförelseceller enligt våra mätningar och enligt traktdirektivet från Stora Enso såg ut så här:

1507814028_grunddata-jmfceller-gd17.png



Lite om gallringsprestationer
Vi har precis som i fjol försökt att få lite insyn i vilka ersättningsnivåer som är aktuella för att utföra gallringsarbete men precis som i fjol har vi ingen fullständig facit över hur det ser ut bland de olika skogsföretagen. En sak är dock ganska tydlig och det är att entreprenörerna har tufft att få ihop sin ekonomi i klenare gallringar med låggallring och måttliga uttag. Ersättningsnivåerna i Mellansverige ligger lägre än vad som t ex var fallet i Västra Götaland där entreprenörerna uppenbarligen får kring 15% mer per m3fub för gallringen.

När vi tittar på det olika jämförelseytorna ska vi inte dra alltför långtgående slutsatser om de olika gallringsprestationerna eftersom varje sådan här jämförelsecell representerar en unik situation vad gäller många olika parametrar kopplade till beståndet, maskinen och föraren. Men det går att se generella mönster och många av dessa är givetvis kända men tål att upprepas.

Faktorer som bidrar till ökad produktion är grövre beståndsdiameter (hårdare röjt, färre stammar/ha före gallring, högre bonitet), större uttag (högre andel av volymen gallras ut), högre gallringskvot (att fler grövre träd tas ut jämfört med en utpräglad låggallring) och ökad vägandel (större andel av träden som tas nära maskinen vilket minskar kranarbetet) och färre sortiment. På samma sätt bidrar det omvända till lägre produktivitet, d v s klenare bestånd, utpräglad låggallring som ger klen medelstam, låga uttag, liten vägareal och många sortiment.

Det stora 10 000-kronorfrågan när det gäller gallring är väl vart gränserna för det acceptabla går? Forskningen ger visst stöd om hur olika uttag och gallringsformer påverkar beståndens utveckling. Det går t ex att läsa mer om i tråden Gallringsförsök i gran - se hur 25 - 70% uttag slår
I slutändan är det givetvis den enskilde skogsägaren som avgör hur hen vill att skogen ska gallras och vilka gallringsstrategier man vill använda sig av. Skogsägarens tidigare skötsel av beståndet får också en stor påverkan.

Gallringsuttag från 19 till 55%
Företagen som gallrat de fjorton olika jämförelseytorna har gjort uttag mellan 19 till 55% av beståndsvolymen före gallring. Vi lämnade inga instruktioner till företagen om hur de skulle gallra utan gav helt fria händer. Så här blev resultatet:

Motormanuella ytan (B), Terri (D), Gremo (J), Rottne (L) och Malwa (O) har alla tagit ut mindre än 28% av volymen.

Karl Hedin (A), Lantmännen/Nisula (E), Hypro (G), Stora Enso 1 (H) & 2 (I), Komatsu Forest (M) och Mellanskog (P) har alla tagit ut mellan 32 till 40 % av volymen.

Vimek (K) och John Deere (M) tog ut 42 resp 55% av volymen.

Tar man bara ut 19-20% av volymen så innebär det ett gallringsprogram där man snart behöver tillbaka igen för att gallra andra gången. Kanske redan inom fem år? Tar man ut 55% av volymen klarar sig beståndet antagligen fram tills det är dags för slutavverkning. Båda uttagsnivåerna kan ju vara fullt rationella för en skogsägare beroende på hur förutsättningarna ser ut.


1507814028_karlhedin-ecolog560.jpg

Jämförelsecell A - AB Karl Hedin
Området gallrades med en stickvägsgående EcoLog 560D skördare och skotades med en Ponsse Elk 13-tonsskotare. Karl Hedins syfte med jämförelseytan var dock inte att visa maskinerna och deras prestation i första hand utan att mer att visa hur det ser ut efter gallring och vilket utfall man kan få i virkesvärde.

Den här jämförelseytan skilde sig rejält åt från de andra då den hade betydligt högre bonitet och ett SI (Ståndortsindex) på G32. Beståndets medelstam var tillsammans med Vimeks yta (K) den grövsta med 0,12 m3fub/stam. Karl Hedin hade stort fokus på att plocka ut maximalt virkesvärde med många sortiment (bl a tall- & grankubb). De gallrade ut 36% av volymen vilket motsvarade 66 m3fub/ha.

Prestationsmässigt har skördaren dragit igenom skapligt med kubikmeter per timme (11 m3fub) men med tanke på medelstam om 0,1 m3fub i uttaget är det inte anmärkningsvärt högt för en stor skördare. Skotaren körde knappt 10 m3fub per timme vilket heller inte är speciellt anmärkningsvärt med tanke på skotarens lastförmåga och det korta skotningsavståndet men det gick säkert lite långsamt p g a många sortiment och lite ”gallringsdagarnerver”☺. Beståndet såg trevligt ut efteråt.


1507816209_moma-b.jpg

Jämförelseyta B – Motormanuell med ATV-skotning
Skogsforummedlemmarna halvproffs och Uvskogen åtog sig att gallra den motormanuella ytan. Den här jämförelseytan var den som hade klenast skog och halvproffs som stod för huggningen gjorde en utpräglad låggallring. Medelstammen i beståndet var 0,06 m3fub före gallring och uttaget låg på 0,03! Uttaget var lågt, 20% av volymen togs ut vilket motsvarade 25 m3fub/ha i det här beståndet. Prestationen landade på 0,7 m3fub per timme i manuellhuggningen. Har man lite högre medelstam och högre uttag kan man säkert komma upp runt 1 m3fub/timme med motorsågen. Speciellt i tallskog. Det kan ju vara en bra nyckel att ha med sig som självverksam när man planerar sina gallringar.

Ytan höggs med mycket smala stickvägar för ATVn vilket innebar att det blev väldigt jämnt och fint gallrat. I skotningen presterade Uvskogen 1 m3fub i timmen men då var han inte riktigt van det här ekipaget (speciellt inte spakarna) och fick ingen chans att träna in sig innan. Det går säkert att få upp lite högre prestation bara man blir inkörd. Fredrik körde 2,2 m3fub i timmen med motsvarande ekipage på GD16 men då var det å andra sidan slätt som ett salsgolv. I år var det betydligt mycket knöligare. Men fint blev det!


1507816210_terri-d.jpg

Jämförelseyta D – Terri
Terri hade en jämförelseyta som liknade väldigt många av de andra ytorna (utom A & B). Med en virkesvolym före gallring på 148 m3fub och en medelstam på 0,09 m3fub. Terri avverkade med sin skördare Terri 34C och gjorde en ganska försiktig gallring med ett uttag om 24% av volymen eller 36 m3fub/ha. Man gjorde en utpräglad låggallring med en medelstam i uttaget om 0,05 m3fub. Beståndet gallrades med smala stickvägar utan spökslag (?) och skördaren presterade 5 m3fub i timmen vilket måste anses vara OK i den här klena medelstammen. Skotaren som användes, Terris nya hjulburna 34C 8WD, körde ut 7,6 m3fub/timme och det är säkert helt OK för den här storleken av maskin men det visar också att det finns en skillnad mellan mindre och större maskiner när det gäller skotningskapacitet även vid de här korta skotningsavstånden.


1507816209_lantmännen-e.jpg

Jämförelseyta E – Lantmännen Maskin med Valtra/Nisula/Moheda
Den här ytan avverkades med en Valtra A93 traktor med ett Nisula engreppsaggregat. Gallringsuttaget var relativt högt, 39% av volymen togs ut viket motsvarde 60 m3fub/ha. En del av det höga uttaget kan förklaras med att det blev stor stickvägsareal i beståndet då det lades förbindelsevägar både i bak- & framkant mellan de parallella stickvägarna. Stickvägsavståndet blev också ganska kort eftersom ekipaget har en jämförelsevis kort kran.
Beståndet var relativt klent (0,08 m3fub) och låggallrades med en medelstam om 0,06 m3fub i uttaget.

Skördaren presterade 4,4 m3fub i timmen vilket ju är en rejäl kapacitetsökning jämfört med manuellarbetet men något lägre än de mindre och mer ändamålsenligt byggda skördarna Terri, Vimek och Malwa som alla jobbar med liknande aggregatstorlekar. För skotningen användes en Valtra N154 traktor med navdriven 12-tons Mohedavagn. Prestationen blev 3,2 m3fub/timme vilket David på FTG förklarade med att piloten, d v s han själv, var ”dåligt tränad”. Samma ekipage och pilot körde dock ut Hypros gallring (jmf-yta G) och där blev prestationen betydligt högre (8,1 m3fub/timme). Detta skvallrar om att virkeskoncentrationen vid stickväg har en avgörande påverkan för prestationen. I alla fall för ”ringrostiga piloter”☺.
En fråga som borde beaktas för ett sådant här skördarekipage med kort kran är om det inte skulle vara värt att fälla mellanzon manuellt för att få upp stickvägsavståndet? Det behövs antagligen inte så många timmar per hektar men skulle göra stor skillnad.


1507816208_hypro300-g.jpg

Jämförelseyta G – Hypro
Hypros yta var också ganska jämförbar med många andra jämförelsceller i virkesvolym men den hade något lägre stamantal än genomsnittet och en större/grövre medelstam (0,11 m3fub). Hypro valde av någon anledning att lägga flera stickvägar inom ytan vilket man normalt sett inte borde ha behövt i och med att man vinschar till processorn. Nu fanns det några naturliga luckor som utnyttjades men stickvägsarealen blev förhållandevis hög. I kombination med att gallringskvoten blev ganska hög (man gallrade ut förhållandevis grova träd, 0,10 i medelstam) gav det ett gallringsuttag om 40% eller 60 m3fub/ha. Den här gallringen kördes med Hypros minsta aggregat, Hypro 300 vilket inte har någon kran. Det kanske var en anledning till att man valde flera stickvägar. Hade man haft den större processorn med kran hade det säkert blivit lättare att hantera mycket ris och virke som blir när sickvägsavståndet ökar. Prestationen landade på 2,2 m3fub/timme vilket är något högre än vad den vagnsmonterade Hypron presterade på GD16. Där var i och för sig medelstammen betydligt lägre än här. Valtran och Mohedavagnen skotade 8,1 m3fub i timmen i den här jämförelseytan. Avsevärt mer än vad samma ekipage gjorde efter Nisula-skördaren. Antingen så bidrar Hyprons ökad virkeskoncentration/bättre högar till den ökade produktiviteten eller också har piloten blivit betydligt vassare efter att ha tränat först i jmf-yta E. Eller så är det en kombination av båda☺


1507816210_storaenso.jpg

Jämförelseytorna H och I – StoraEnso/Bergvik Skog
Båda dessa ytor kördes av StoraEnso i samarbete med markägaren Bergvik Skog. Syftet var att Bergvik skog ville testa två olika gallringskvoter: 0,8 och 0,9 (gallringskvot = medeldiameter i uttaget jämfört med medeldiameter för kvarvarande skog efter gallring).
Båda ytorna kördes med samma maskiner och förare. En EcoLog 560D skördare gjorde avverkningen och en Komatsu 855, 14-tonsskotare stod för skotningen. Avverkningen gjordes med uttag av kubbsortiment. Båda ytorna hade en medelstam innan gallring på 0,09 m3fub. Medelstammen i uttagen blev i yta H 0,07 och i yta I 0,06. Ingen jätteskillnad och kanske en liten bit från det mål man hade satt i gallringskvot. Uttaget landade på 34% av volymen i H-ytan och 37% i I-ytan så de blev relativt likartat gallrade. Det som är intressant med de här två ytorna är att det skiljer ganska mycket i produktion för skördaren. I yta H producerade den 7,1 m3fub/timme och i yta I 12,3 m3fub/timme. (Enligt skördarföraren var det mer block och hinder i H-ytan). En ganska stor skillnad men det visar ju också på vanskligheten att dra för långtgående slutsatser från enskilda exempel. Skotningen visade också något lägre produktion i H-ytan (15 m3fub/timme) jämfört med I-ytan (17,6 m3fub/timme). Båda siffrorna är dock höga och visar att det gör skillnad med större skotare även när köravstånden är så korta som här. Samma skotare och skotarförare körde även Komatsu Forest jämförelseyta (M).


1507816208_gremo-j.jpg

Jämförelseyta J – Gremo
Gremos jämförelseyta hade ett relativt lågt stamantal, delvis p g a några luckor men liknade i övrigt de flesta andra jämförelseytorna. Medelstammen för gallring var 0,08 m3fub. Gallringen gjordes med Gremos stickvägsgående skördare 1050H och skotningen gjordes med deras nya “lillskotare” 750F. Uttaget varganska lågt och landade på 27% vilket motsvarade 33 m3fub/ha. Gallringen gjordes som en utpräglad låggallring med 0,05 medelstam i uttaget.

Skördaren körde 7,4 m3fub per timme vilket måste betraktas som bra i förhållande till den klena medelstammen. Det som sticker ut mest i den här jämförelsecellen är dock skotarens prestanda med 12 m3fub/timme vilket inte är så illa med tanke på att man trimmat ner lastförmågan på den lilla skotaren till 8,5 ton.


1507816210_vimek-k.jpg

Jämförelseyta K - Vimek
Vimeks jämförelseyta hade (tillsammans med yta A) den grövsta medelstammen med 0,12 m3fub och beståndet hade också en hög virkesvolym. Ytan gallrades med Vimeks beståndsgående skördare 404 T6 och skotades med deras 610-skotare. Det var samma entreprenör som körde årets yta som även var med och körde ytan i Tidaholm i fjol.

Gallringen gjordes med extra slingertsråk för skördaren mellan stickvägarna där skotaren körde. Uttaget blev väldigt jämnt fördelat och det var svårt att se både slingerstråk och stickvägar efter gallringen. Vimek tog ut 42% av volymen vilket motsvarar 76 m3fub/ha och man gjorde nästan en likformig gallring. D v s tog ut lika grova stammar som man lämnade. Medelstammen i uttaget var 0,11 m3fub. Enbart massaved i fallande längder togs ut.

Skördaren presterade 8,7 m3fub per timme vilket låter högt för en liten maskin men både medelstammens grovlek och det höga uttaget bidrog säkert till en hög produktion. Det som sticker ut i den här ytan är även här skotningen. Även om det var relativt grovt virke och korta körvägar så är det imponerande att skyffla ut 13,4 m3fub per timme med en så liten skotare! Beståndet såg jämnt gallrat och trevligt ut efteråt.


1507814028_rottneh8d.jpg

Jämförelseyta L - Rottne
Rottnes jämförelseyta hade en hel del terräng, tillsammans med John Deeres yta (N) troligen mest av alla. Kuperat och med en del block. Skogen var ganska klen med en medelstam om 0,08 m3fub före gallring. Gallringen utfördes med Rottnes nya H8D-skördare som körde spökslag mellan stickvägarna och virket kördes ut med Rottnes 10-tons F10D-skotare. Rottne gjorde en utpräglad låggallring med ett försiktigt uttag. Medelstammen i uttaget var 0,05 m3fub och man gallrade ut 24% vilket motsvarar 32 m3fub/ha. Det var svårt att se både spökslag och stickvägar efter gallringen. Terrängskillnaderna döljer på något sätt vägarna jämfört mot när det är en plan yta.

Prestationsmässigt så producerade skördaren 6,1 m3fub/timme och det kan tyckas lite men är säkert helt rimligt mot bakgrund av det låga uttaget och den klena medelstammen. Skotaren körde ut 10,5 m3fub/timme och här kan man nog anta att terrängen påverkade prestanda en del samt att man (till skillnad från de flesta andra) inte gjort en slinga inne i ytan utan delvis jobbade med backvägar. Men fint blev det.


1507816233_komatsu-m.jpg

Jämförelseyta M - Komatsu Forest
Komatsu fick en av de stamtätaste och klenaste jämförelseytorna. Medelstamen var 0,07 m3fub i beståndet. De gallrade med sin minsta skördare Komatsu 901 och körde ut med sin 14-tons skotare Komtsu 855. Gallringen gjordes med ett uttag om 32% av volymen och som en utpräglad låggallring. Medelstammen i uttaget var 0,05 m3fub. Entreprenören som körde skördaren gjorde, precis som i många andra jämförelseytor, en stickväg i form av en rundslinga i beståndet. Det gjorde att stickvägsarealen blev relativt stor jämfört med en vanlig gallring där stickvägarna säkert hade lagts mer i form av parallella slag. Utöver massaved i fallande längder togs även kubb ut.

Skördaren presterade 6,9 m3fub/timme vilket antagligen är en OK nivå med tanke på den klena medelstammen och ett måttligt gallringsuttag. Skotaren körde ut 14,7 m3fub/timme vilket i stort sett motsvarar ett lass på 14-tonsskotaren. Skotningsprestationen var något lägre jämfört med resultatet i de andra jämförelseytorna (H & I) som kördes ut av samma maskin och förare. Men här var också medelstammen betydligt klenare vilket ju ger betydligt många fler bitar per lass att hantera.


1507816207_jd-n.jpg

Jämförelseyta N - John Deere
JohnDeere fick den virkesrikaste jämförelseytan och den hade också en hel del terräng att köra i. Både lutning och block. Ytan avverkades med John Deeres minsta skördare 1070E men tyvärr hann de inte skota ut virket innan vi mätte upp resultaten. Därför saknas skotningsdata för yta N. Virket kördes istället ut under Gallringsdagarna med John Deeres minsta skotare 810E.

Beståndet var relativt grovt med en medelstam på 0,1 m3fub. Entreprenören körde även här en rundslinga vilket, i kombination med terrängen, gav relativt stor stickvägsareal. Därutöver gjordes ett ganska hård gallring vilket resulterade i ett gallringsuttag motsvarande 55% av volymen eller 103 m3fub/ha. Man tog också ut relativt grova stammar, medelstam 0,09 m3fub i uttaget. Trots stickvägsarealen och det höga uttaget kändes inte beståndet söndergallrat och jag hörde få negativa kommentarer från besökare. I alla fall tills de såg skylten med beståndsdata.

Prestationsmässigt så körde skördaren igenom väldigt mycket virke per timme, 18,2 m3fub! Med hyftsat grov medelstam, stor vägareal, fleträdshantering och hårt gallringsuttag är det uppenbarligen möjligt att komma upp på en sådan nivå. I alla fall under kortare perioder.


1507816208_malwa-o.jpg

Jämförelseyta O - Malwa
Malwas jämförelseyta var jämförbart med de flesta andra ytor och den hörde till de snällare när det gäller terrängen. Möjligen lite mjukt på vissa ställen. Det var ganska klent med en medelstam på 0,08 3fub innan gallring. Malwa avverkade med sin skördare Malwa 560H och skotade med Malwa 560F. Uttaget var det lägsta av alla jämförelseytor. Enbart 19 % av volymen togs ut vilket motsvarar 24 m3fub/ha och gallringen gjordes som en utpräglad låggallring med medelstam om 0,05 i uttaget. Skördaren körde endast i smala stickvägar där skotaren sedan körde ut virket i samma vägar. Beståndet såg ut att vara väldigt jämnt gallrat.

Prestationen för Malwas skördare landade på 4,6 m3fub/timme och det ska då sättas i relation till ett lågt uttag och en klen medelstam. Skotaren körde ut 5,1 m3fub/timme och då kördes kubb samt massaved av både barr och löv.


1507816209_mellanskog-eco-log560_(2).jpg

Jämförelseyta P - Mellanskog
Mellanskogs jämförelseyta var också ett relativt klent bestånd med 0,07 i medelstam. Mellanskog använde en entreprenör med EcoLog 560E-skördare och en äldre Valmet 860 skotare. Situationen var säkert den samma för Mellanskog som för Karl Hedin (yta A). D v s att det primära inte var att visa maskinernas prestation utan snarare att visa upp sin gallring och diskutera virkesutfallet. Skördaren gjorde en rundslinga i ytan så det blev relativt mycket stickvägsareal men det såg ändå bra ut efteråt. Uttaget hamnade på 37% av volymen vilket motsvarar 48 m3fub och gallringen gjordes som likformig gallring, d v s lika stora stammar i uttaget som i beståndet innan. Medelstammen i uttaget var 0,07 m3fub. Flera sortiment togs ut, bl a både klentimmer och kubb.

Skördarens prestation landade på 9 m3fub/timme vilket ligger i linje med de flesta andra jämförbara maskiner och med hänsyn till medelstammen. Skotaren körde ut 9,6 m3fub per timme vilket inte är någon jätteprestation men i linje med flera andra.



Ni hittar alla data för jämförelseytorna i besökarfoldern som kan laddas ner här

Ni som besökte Gallringsdagarna får gärna fyll gärna på med era reflektioner och synpunkter på de olika ytorna.

   TS
Malwa Gallring
Avatar Fallback

Re: Beskrivning av jämförelsecellerna - Gallringsdagarna 201

 
#476395 Mycket intressant fakta som väl haltar lite som du också beskriver med mycket varierad terräng,lite olika bestånd mm.
Jag är imponerad över dina formuleringar av cellerna och avverkningen. :-BD
Med bra väder så går det nog att hålla ca1 fub/h vid förstagallring och bra terräng.

Avatar Fallback

Re: Beskrivning av jämförelsecellerna - Gallringsdagarna 201

 
#477069 Mycket trevligt event. Skulle gärna se lite mer ekonomipresentationer i materialet. Var själv nyfiken på vilka provytor som med dagens virkespriser eventuellt ger ett överskott och vilka metoder som ger kostnader. Kanske också en jämförelse där skotningsavståndet ex.vis är 400 meter. Samtliga försöksytor låg ju "på vägkanten", vilket inte blir helt relevant när man jämför stora maskiner med små.

Avatar Fallback

Re: Beskrivning av jämförelsecellerna - Gallringsdagarna 201

 
#477257 En mycket läsvärd artikel. Det som möjligen saknades var kostnaden för respektive arbetsgrupp.

Användarvisningsbild

Re: Beskrivning av jämförelsecellerna - Gallringsdagarna 201

 
#477269
Det som möjligen saknades var kostnaden för respektive arbetsgrupp.


Vi har tyvärr inte tillgång till aktuella timkostnader för resp maskintyper Det hade varit intressant att få lite mer information om dessa från er som har siffror från egna kalkyler eller faktureringsnivåer. Sen skiljer sig ju ersättningsnivån för avverkade kubikmetrar beroende geografiskt område, medelstam, köravstånd och e del andra parametrar.

   TS
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar
TitelStatistikSenaste svaret
Gallringsdagarna 2017 av Torbjörn Johnsen - sön 25 sep 2016, 13:57
i Gallring

1 ... 373839
573 svar
80284 läst
av Blivande snickare     
mån 09 okt 2017, 21:32
Bra beskrivning av framtidens skogsprodukter av Torbjörn Johnsen - tor 17 aug 2017, 19:43
i Skogsnyheter
0 svar
644 läst
av Torbjörn Johnsen     
tor 17 aug 2017, 19:43
Vi ses på Gallringsdagarna! av Landshypotek Bank - tis 20 sep 2016, 09:32
i Skogsekonomi
0 svar
1208 läst
av Landshypotek Bank     
tis 20 sep 2016, 09:32
Hoppas vi ses på Gallringsdagarna av Landshypotek Bank - mån 25 sep 2017, 10:10
i Skogsekonomi
0 svar
1615 läst
av Landshypotek Bank     
mån 25 sep 2017, 10:10
Tråden om gallringsdagarna 2016 av Fredrik Reuter - fre 29 apr 2016, 15:12
i Gallring

1 ... 373839
576 svar
100203 läst
av Niking     
tor 17 nov 2016, 21:18
Annonser