Bättre nuvärde och mindre skador med ökat stickvägsavstånd

Malwa
 Svara  13 inlägg  3790 visningar  7 följer
Användarvisningsbild

Bättre nuvärde och mindre skador med ökat stickvägsavstånd

 
#415839 SkogForsk presenterade i september en sammanställning
av sitt gallringsförsök i Kolfallet med fokus på att höggallring gav ett sämre ekonomiskt nuvärde jämfört med låggallring. Fredrik la upp en tråd om Höggallring 16% sämre än låggallring (tillväxt) den 15 september och ämnet diskuterades några dagar här på forumet innan det blev dags för Gallringsdagarna.

Resultat från Kolfallet-försöket redovisades dock av SkogForsk redan 30 juni. Då med mer fokus på ekonomin i de olika försöksleden.

1478047152_skärmavbild_2016-11-02_kl._01.28.03.png



Förra veckan la jag upp en tråd om SLUs gallringsförsök i gran
Gallringsförsök i gran - se hur 25 - 70% uttag slår och i diskussionen efteråt efterlystes mer ekonomiska jämförelser av utfallet. Därför har jag grävt lite mer i materialet i Kolfallet-försöket för att försöka hitta mer av intresse för Skogsforum.

Tre försök blev ödelagda av skador
Det är helt klart ett gediget faktamaterial att gräva igenom och från början var försöksserien mer omfattande med totalt fyra olika försökslokaler. Tyvärr ödelades alla försök utom det som anlagts i Kolfallet. Jag tolkar det som att det i de flesta av fallen var försöksledet med höggallring som knäcktes av vind och snö (någon försökslokal låg ganska h ö h). När väl vinden eller snön öppnat upp så åkte de andra försöksleden med. Något av bestånden blev (efter vind och snöskador) illa drabbat av svampen Gremmeniella och även det försöket fick avbrytas. Ett granförsök i Småland sopades ner av Gudrun. Kvar blev alltså Kolfallet.

Försöket i Kolfallet anlades 1994 då det även gallrades första gången. Andra gallringen utfördes 2004 och 2014 gjordes den senaste revisionen, efter 20 års försöksperiod. Beståndet var då 55 år gammalt. De olika försöksleden var låggallring, kvalitetsgallring, höggallring och ogallrat. (Det finns även några ytor som ”korridorgallrats” men jag tar inte upp det här utan det kan ni läsa om i rapporterna.)

Den tydligaste slutsatsen från både Kolfallet och de tre ödelagda försöken är att vi inte ska ägna oss åt höggallring. D v s gallringsformen där man tar ut grövre träd och sparar klenare. Tillväxten minskar, kvalitén blir sämre, medeldiametern blir klenare och bestånden blir lättare offer för vind, snö och svampskador. I alla fall i tall men troligen också i gran. SLUs försök visar inte samma tydliga ”No-No” för höggallring men där har parcellerna kanske varit mindre och bättre skyddade från omvärldens påverkan? I de äldre GG-försöken fanns heller inga stickvägar och över lag var försöksytorna små. Jag hittar tyvärr inga uppgifter om parcellernas storlek i Kolfallet-försöken men uppskattar med ledning av rapportens skisser att de bör vara runt 0,2 ha (ca 60 x 30 meter?).

Låggallringen ger bäst totalekonomi
Som motpol till höggallringen står då låggallringen som i Kolfallet efter 20 år nu visar den bästa totalekonomin när man beaktar tillväxt och virkesvärde ur ett nuvärdesperspektiv. Låggallringen ger bättre nettoavkastning än det ogallrade försöksledet trots att det ogallrade producerat mer kubikmeter. Helt enkelt beroende på att låggallringen ger grövre medeldiameter och bättre kvalité i det kvarvarande beståndet än det ogallrade och att gallringen tar till vara virke som annars skulle gått till spillo genom självgallring. En intressant reflektion är att låggallringen ger bäst diameterutveckling jämfört med de andra försöksleden (både ogallrat, kvalitétsgallring och höggallring). Enligt SLUs gallringsförsök så ökar inte diametern nämvärt för de grövsta träden när man gallrar jämfört om man låter bli men i SkogForsks försök finns tydliga effekter oavsett om man tittar på de 100, 300 eller 500 grövsta träden. Slutsatsen är att låggallringen gynnar de grövsta stammarna och det är de som växer mest och bäst kan ta vara på ”gallringseffekten”. Dock är det viktigt att komma ihåg att Kolfallet-försöket handlar om tall och att försöken i Tönnersjöheden
Gallringsförsök i gran - se hur 25 - 70% uttag slår
avser granbestånd.

Nåväl, allt det här har det skrivits en del om och det har diskuterats här tidigare men en sak som inte presenterats lika tydligt är skillnaden mellan olika stickvägsavstånd.

18 eller 32 meters stickvägsavstånd?
När de olika försöksleden i Kolfallet lades ut 1994 så upprepades varje led med två olika stickvägsavstånd. 18 respektive 32 meter mätt från vägmitt till vägmitt. Det gällde såväl låggallrings-, kvalitets- & höggallringsytorna. Alla ytor gallrades med engreppsskördare men i de som hade 32 meters stickvägsavstånd fälldes träden i mellanzonen (dit kranen inte nådde) manuellt av huggare med motorsåg. Den här metoden var ganska vanlig när engreppsskördarna introducerades. Med tiden blev kranarna längre och man accepterade kortare stickvägsavstånd vilket ledde till att manuellfällningen försvann. Kostnaden för manuellfällningen uppgavs till 14,80 kr/m3fub i gallringen 1994 (total drivningskostnad 159,80 kr och medelstammen var 0,055 m3fub). Vid andra gallringen 2004 kostade mellanzonsfällningen 13 kr/m3fub (total drivningskostnad var 122,90 kr/m3fub och medelstam 0,144). Båda exemplen gäller låggallringen.

8300 kr/m3fub i högre nuvärde
I revisionen 2004 kunde man inte mäta upp någon signifikant skillnad i resultatet mellan de olika stickvägsavstånden men vid revisionen 2014, tjugor år efter att försöken anlades, kunde man mäta upp ett tydligt bättre ekonomiskt nuvärde i de ytorna som hade störst stickvägsavstånd. Försöksleden (låg- & kvalitetsgallring) med 32 meters stickvägsavstånd gav 8 300 kr/ha i högre nuvärde och då var den högre avverkningskostnaden för mellanzonsfällningen inräknad.

Högre nettotillväxt med ökat stickvägsavstånd
Förklaringen till det högre nuvärdet ligger enligt SkogForsk dels i att dessa försöksled hade en högre bruttotillväxt (4 m3sk/ha) och en lägre avgång (2 m3sk/ha mindre) under 20-årsperioden jämfört med ytorna med 18 meters stickvägsavstånd. Alltså en nettotillväxt som var 6 m3sk högre per ha. Dessutom var medediametern en dryg centimeter grövre och detta förklarades med att det ökade stickvägsavståndet i sig minskade det ”tvingande uttaget” i stickvägarna. Det blev helt enkelt mer gallrat mellan stickvägarna vilket gynnade de kvarvarande trädens diameterutveckling.

Grövre medeldiameter och mindre skaderisk
Det här visade sig också i att det stod ca 60 färre (men grövre) träd per hektar i ytorna med störst stickvägsavstånd. En centimeters ökad medeldiameter kan tyckas lite men enligt SkogForsk så minskar avverkningskostnaden med 5 kr/m3fub för varje centimeter medeldiametern ökar. Dessutom ökar virkesvärdet med 20 kr/m3fub för varje cm. Summa summarum 25 kr mer netto i nuvärde för varje kubikmeter och 6 kubikmeter mer per hektar.

Utöver det ökade nuvärdet med högre stickvägsavstånd resonerar SkogForsk (se textcitat här nedan eller i rapporten)
kring att ett minskat stickvägsavstånd också leder till ökade stormskador i bestånden. Enligt SkogForsk finns tydliga samband mellan avståndet till stickväg och risken för att ett träd ska stormfällas. Bl a från de nedlagda försökslokalerna.

Det skulle verkligen vara intressant att diskutera det här med stickvägsavstånd! På Gallringsdagarna beskrev både Södra och Sydved 20 meters stickvägsavstånd mätt från vägmitt till vägmitt (d v s 4 meter väg, 16 meter skog, 4 meter väg osv) som en bra gallringsmodell. I kombination med uttagsnivåer runt 35-40% så bör ju det här vara gallringsmodeller som både utgör förhöjd skaderisk och som ger tillväxtförluster enligt SkogForsks rön från Kolfallet-försöken?

Och hur ska man i så fall gallra med större stickvägsavstånd när kranarna "bara" når 9-10 meter (från vägmitten)? Är mellanstråk (sekundärvägar) med beståndsgående skördare lösningen eller ska vi damma av metoden ”motormanuell mellanzonsfällning”?

Jag gjorde några skisser på hur de olika stickvägsavstånden slår vid olika gallringsuttag. Är dock inte säker på att jag räknat rätt på det "tvingande uttaget"...

1478048491_skärmavbild_2016-11-02_kl._00.22.52.png


1478048491_skärmavbild_2016-11-02_kl._00.23.21.png


Några citat från SkogForsks Arbetsrapport 900-2016:

Effekter av stickvägar på volymproduktion och gallringsuttag
Stickvägar resulterar i vissa volymtillväxtförluster. Studier av Bucht, 1981; Isomäki och Niemistö, 1990; Eriksson m.fl., 1994 indikerade på volymtillväxtförluster på ungefär 8–10 procent under en 10-årsperiod efter upptagning av stickvägar med 25–30 meters stickvägsavstånd. Volymtillväxtförlusten av stickvägar borde minska med minskande andel stickvägskalyta i beståndet, det vill säga med ökande stickvägsavstånd. Under 10-årsperioden efter första gallring var nettotillväxten per hektar 6 m3 sk (5 procent) högre på ytorna med det stora stickvägsavståndet 32 meter jämfört med 18 meter. Tillväxtförlusterna av stickvägar kan förutom stickvägskalytan bero på avverkningsskador på mark eller kvarstående träd, eller på en kombination av dessa orsaker. I Kolfallet var gallringsskadorna på kvarstående träd mycket små efter första gallringen och det fanns inga markskador (Pettersson, 2003). I försöket av Eriksson m.fl., 1994 utfördes gallringen och uttransporten av virket på ett så skonsamt sätt att spårbildning och skador på kvarstående träd inte uppstod. Om det inträffar skador på träd och rötter eller på marken i stickväg leder det till bland annat volymtillväxtförluster och kvalitetsförluster (Olsson, 1986). Avverkningsskador på kvarstående träd och deras rötter är främst koncentrerade till de stickvägsnära träden. De stickvägsnära träden (trädraden närmast stickvägen) får den i särklass högsta gallringareaktionen efter första gallring (Pettersson, 1996). Det är således viktigt att undvika skador på träd och rötter. Andelen stickvägsnära träd med risk för att skadas av skördaren eller skotaren ökar ju tätare det är mellan stickvägarna. Med ett tätt stickvägsnät torde också markskadorna kunna öka i omfattning. Det finns således en risk för större tillväxtnedsättning vid små stickvägsavstånd om gallringsskador inträffar. Stickvägsavståndet påverkar sammansättningen och även antalet träd som lämnas kvar efter förstagallring vid given gallringsstyrka och gallringsform. Ju mindre stickvägsavstånd som tillämpas, desto större andel av grundytan och volymen tas ut som tvingande uttag. Vid förstagallring med stickvägsavstånd på 20–22 meter blir i regel det tvingade uttaget 50 procent eller mer av det totala uttaget. I Kolfallet var det tvingande grundyteuttaget 61 procent av det totala grundyteuttaget (gallringsstyrka 30 procent på grundytan) vid 18 meters stickvägsavstånd.

Upptagande av stickvägar är en riskfaktor för vindfällning, eftersom detta ger nya angreppsytor för vinden (Persson, 1975). I de tre nedlagda försöken kunde konstateras att andelen vindfällda träd var högst i området närmast stickvägen, samt att vindfällningen var högst på korridorgallrade ytor (uttag endast i stickvägar med 10–12 meters mellanrum). Avverkningsskador på kvarstående träd och deras rötter ökar risken för vindfällning.

För låg- och kvalitetsgallringsytorna hade det stora stickvägsavståndet en positiv påverkan på ekonomin. I genomsnitt för dessa ytor var nuvärdet per hektar 8 300 kronor högre på ytorna med 32 meters vägavstånd. Den slutsats man kan dra för Kolfallets del, är att det var lönsamt att låggallra med det stora stickvägsavståndet, trots den högre kostnaden med mellanzonsfällning.

Detaljerade uppgifter om bl a kostnader för gallringsinsatserna 1994 och 2004 finns i SkogForsks rapport Redogörelse 4-2008

   TS
Malwa Gallring
Avatar Fallback

Re: Bättre nuvärde och mindre skador med ökat stickvägsavstå

 
#415840 Det var en spännande sammanställning Torbjörn, det stärker ju mina och många andras tankar om hur gallringar ska utföras.
Detta borde ju även ge en skjuts åt tillverkarna av de riktigt små gallringsskördarna, såsom ex vis Vimek.
Rottnes minsting har ju växt till sig, bredden på H8 är väl lite större än de äldre 2000-modellerna, så den kanske inte kvalar in som beståndsgående hos alla markägare?

Användarvisningsbild

Re: Bättre nuvärde och mindre skador med ökat stickvägsavstå

 
#415843 Skulle ha varit intressant med en yta som blivit körd med beståndsgående skördare beträffande skador. Har genom egna alldeles ovetenskapliga undersökningar kommit fram till att man ofta hittar röta i stammarna i anslutning till körstråket efter den beståndsgående maskinen vid senare gallringar.

Avatar Fallback

Re: Bättre nuvärde och mindre skador med ökat stickvägsavstå

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#415863 Megaintressant och styrker säkert många skogsforumister i tron på små gallringsmaskiner. Men en sak är att när praktikern hugger en stickväg går han gärna i naturliga luckor, snirklar mellan huvudstammar och över någon björk som ändå ska bort. Medan forskaren antagligen drar sin stickväg spikrakt med ett snöre och mäter upp bredden med tumstock.

Avatar Fallback

Re: Bättre nuvärde och mindre skador med ökat stickvägsavstå

 
#415869
Torbjörn Johnsen skrev:Är mellanstråk (sekundärvägar) med beståndsgående skördare lösningen eller ska vi damma av metoden ”motormanuell mellanzonsfällning”?

Det skulle vara roligt att prova det där med att fälla motormanuellt i mellanzon.

Avatar Fallback

Re: Bättre nuvärde och mindre skador med ökat stickvägsavstå

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#415882 När engrepparna kom så var det självklart att det skulle vara en "markgubbe" i laget som snitslade vägar, mellanzonsfällde med mera. Men i lågkonjunkturen i början på 90-talet blev den killen bortrationaliserad.

Användarvisningsbild

Re: Bättre nuvärde och mindre skador med ökat stickvägsavstå

 
#415911 Vid mellanzon fällning måste ju skördaren upparbeta stammen från toppen. Hur effektivt klarar den det?

Avatar Fallback

Re: Bättre nuvärde och mindre skador med ökat stickvägsavstå

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#415919 Megaeffektivt eftersom han plockar träden framför sig i stickvägen istället för att sträcka sig efter dem. Så är det lättare nu när man har fallande längder. Behöver inte köra ända till roten för att börja mäta.

Avatar Fallback

Re: Bättre nuvärde och mindre skador med ökat stickvägsavstå

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#415936 Når man verkligen ut i stickvägen med mellanzonsträden?

Avatar Fallback

Re: Bättre nuvärde och mindre skador med ökat stickvägsavstå

 
#415942 Låter som mitt koncept från gallringsdagarna. :lol: Ni kan se artikeln från skogen tidningen. :-BD
Jag har jobbat med detta konceptet manuellt medan jag han hugga allt själv fram till 2009. Barn tar tid. :wink: Nu kör jag som som artikeln i tidningen med 28 meter sitickvägsmitt. :-BD

Avatar Fallback

Re: Bättre nuvärde och mindre skador med ökat stickvägsavstå

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#415946
Mangan skrev:Når man verkligen ut i stickvägen med mellanzonsträden?

Man får ju anpassa efter förutsättningarna. Men 28 meter mellan vägmitt som Tåndemåla gör är inget problem.

Avatar Fallback

Re: Bättre nuvärde och mindre skador med ökat stickvägsavstå

 
#416758
Leif E skrev:Skulle ha varit intressant med en yta som blivit körd med beståndsgående skördare beträffande skador. Har genom egna alldeles ovetenskapliga undersökningar kommit fram till att man ofta hittar röta i stammarna i anslutning till körstråket efter den beståndsgående maskinen vid senare gallringar.


ja det blir nog mindre skador med en beståndsgående huggare som fäller mellanzonen manuellt?

Användarvisningsbild

Re: Bättre nuvärde och mindre skador med ökat stickvägsavstå

 
#416820 Jag glömde förresten att lägga upp den här bilden från SkogForsks rapport. Den visar en uppföljning man gjorde i en av de försökslokaler där försöken fick avbrytas p g a vindskador. Den visar vart störst andel av träden blåst ner i förhållande till stickvägen ("hjulspåren").

1478458176_skärmavbild_2016-11-01_kl._14.47.34.png

   TS
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar
TitelStatistikSenaste svaret
Triadskog ger mer lövskog men lägre nuvärde av Niking - lör 17 okt 2015, 02:11
i Skogsnyheter
0 svar
688 läst
av Niking     
lör 17 okt 2015, 02:11
Avverkningskostnaderna har ökat med 46% sen 2005 av Torbjörn Johnsen - tor 17 aug 2017, 20:30
i Skogsnyheter
3 svar
1490 läst
av Flax12     
fre 18 aug 2017, 19:01
Ökat sug efter dissolvingmassa av Zalman - sön 26 jan 2014, 00:04
i Skogsnyheter
3 svar
1527 läst
av Zalman     
sön 26 jan 2014, 01:12
Ökat tjänstemannavälde oroar av Niking - lör 08 nov 2014, 00:13
i Skogsnyheter
2 svar
1244 läst
av Niking     
lör 08 nov 2014, 01:40
Krånglet i lantbruket har ökat med 120% sedan 1990! av Niking - mån 26 sep 2016, 23:21
i Öppna kategorin
1 svar
554 läst
av Niking     
ons 28 sep 2016, 01:05
Annonser