Stickvägsgående vs beståndsgående

Malwa
 Svara  62 inlägg  24320 visningar  14 följer
Avatar Fallback

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

 
#245559 Glöm inte att ha vindfällen och snöbrott i tankarna när ni diskuterar stickvägar och jämt fördelade stammar. Man såg ju efter gudrun lite hur stickvägar påverkar risken för vindfällor,kantträden blåser lätt ner och ju mer man har öppnat upp ju lättare får vinden tag.
Snöbrottsrisken kan man ju påverka genom att försöka ha jämna kronor, dvs jämt gallrat. oftast träd som har grönkrona på en sida som knäcks av snön.

Malwa Gallring
Avatar Fallback

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

 
#245562 Håller med dej "skogshuggaren83" försöker oxå lämna något tätare ut mot stickvägen och ta lite mer mitt emellan vägarna, då får ju vägkantsträden lite mer stöd av varandra om det blåser, men försöker ändå alltid lämna stabila vägkantsträd och strävar efter jämna kronor på kvarvarande bestånd.

Avatar Fallback

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

 
#245565 erm har nog snart huvet fullt av myror!

Avatar Fallback

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

 
#245583
towes skrev:Men i praktiskt skogsbruk innebär ju en stickväg att stamantalet faktiskt reduceras. Så då ÄR ju stickvägsförluster i praktiken inte en myt utan en realitet, eller hur?


Jag kanske skrev otydligt. Om du efter en gallring har samma stamantal och grundyta per hektar i beståndet, så spelar det ingen roll om du har stickvägar eller ej. MED stickvägar har du då tätare mellan vägarna.

Man kan se det ur en annan vinkel också. Om du har ett slutavverkningsbestånd med 625 st/ha så har du i genomsnitt 4 m mellan träden, alltså stickvägsavstånd överallt mellan alla träd. Exakt var de bortgallrade träden har stått spelar då ingen roll.

Gallring ökar risken för vindskador, vilket är ett av skälen att hugga upp stickvägarna redan vid första gallringen. Träden anpassar sig då till det något mer utsatta läget i kanten av stickvägen så att risken för framtida skador minskar.

Avatar Fallback

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

 
#245590 Hej nisse 8,

Jo lite myror men det är det värt. Mycket intressant diskussion att följa... :)

   TS
Avatar Fallback

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#245610
towes skrev:
skogsforskare skrev:Stickvägsförluster är i huvudsak en myt. Om man jämför ytor med samma stamantal och grundyta med och utan stickvägar så finns det inga skillnader.

Men i praktiskt skogsbruk innebär ju en stickväg att stamantalet faktiskt reduceras. Så då ÄR ju stickvägsförluster i praktiken inte en myt utan en realitet, eller hur?


Man tar väl bort lika många stammar i beståndet oavsett om det är stickväg eller beståndsgående?

Avatar Fallback

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

 
#245631 Gallrar jag min egen skog lämnar jag per automatik fler stammar kvar än om jag skulle gallra åt grannen, och framförallt om grannen nämnt något om eventuellt netto. Detta oberoende om jag skulle använda mig av stickväg eller inte, är det inte så?
Hur man än sen gör ser det alltid ut som om man taget för mycket, dock inte efter 10 år, då tycker man nästan att man skulle gallrat lite hårdare, ja när man ändå var igång.
Man ser nämligen på de stammar som står lite mer ensamma hur mycket de utvecklats gentemot vissa andra.

Användarvisningsbild

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

 
#245939
towes skrev:
Risarvaren skrev:En bekant till mig nere i Småland har gått samman med två andra och satsar nu på Terri 34 kombimaskin, skördare och skotare. Bredd 1,95...

Mycket bra och utförligt inlägg, tack!

Det du skriver om det slutliga beståndsvärdet vs lägre vinster i gallring är i mina ögon ett mycket vettigt resonemang som jag gärna skriver under på. Beror naturligtvis på den aktuella ekonomiska situationen på fastigheten, men i en ideal värld så är det slutbeståndet som är huvudmålet.

Nu några frågor för att ytterligare kunna sätta värde på det du skriver:
- Hur mycket längre tid skulle det ta att göra t.ex. en 1:a-gallring gran med denna utrustning är traditionell? Egentligen - hur mycket dyrare per hektar skulle det kunna bli i en genomsnittlig skog?
- Hur mycket skiljer det i marktryck? Jag menar i stickvägsgående koncentreras trycket till en plats, här kör man väl över en sammanlagt större areal men med lättare maskiner?
- Vad är räckvidden jämfört med traditionell stickvägsgående? Tänker på mitt antagande ovan om total areal med körning.
- Finns det någon erfarenhet om risken för rotröta är högre eller lägre, förutsatt kompetent körning?
- Du skriver "uteblivna stickvägar i 1:a och 2:a gallringar" och med det antar jag du menar all gallring, dvs gallringsprogram med 2 gallringar, basta. Inga stickvägar någonsin. Korrekt?


Hej, jag skall först korrigera lite, Terrin är 1,90 bred (ytterkant band).
Skall försöka svara så noga som möjligt utifrån vad han berättade och utifrån vad jag såg när jag var där i somras. De lånade in maskinen en månad för att testa just skador på mark och kvarlämnade stammar samt rötter men även för att mäta produktiviteten. jämfört med större maskiner.
Marktrycket är löjligt lågt, jag fick provköra lite själv och olastad körde jag den över lite moddmark där stövlarna sjunker ner 15 cm när jag kliver runt, Terrins spår var ca 2 cm djupa och det som skar ner lite är de metallblad som sitter på banden för att ge dragkraft, de är ca 5 cm gissar jag. Lastad med knappt 4 ton virke så sjunker den inte mycket mer! Terri anger trycket till 0,46 kg/cm2 (bakre bandparet).

Maskinen är 1,90 bred och med en skicklig förare som risar rätt så kan man klara att köra mellan träd som står 2m tätt, eftersom det slingar i beståndet så blir vissa luckor större än sö för att ge utrymme för svängarna. Kranen räcker 5,7m så körningen planeras utefter hur beståndet ser ut för att ge bästa resultat på kvarvarande bestånd och skotningen sker som sagt med samma maskin i samma spår. Detta innebär att "piloten" även måste ta hänsyn till den större längden på lastat skotarekipage. Tanken är att kvarvarande bestånd blir så tätt att det efter några år inte går att se var maskinen kört.

Deras tanke är att köra både första och andra gallring stickvägslöst och att det körtekniskt blir lättare i andragallringen, stammarna blir tyngre och det kan påverka hur maskinen skall hanteras, de har nu haft den KÖPTA maskinen ett par månader och jag har inte fått rapport om hur den beter sig i andragallring ännu. Stickvägarna skall komma i slutgallring eller eventuell grov andragallring.
Räckvidden höll de som bäst på att prova med hänseende till skotningsavstånd m.m. och jag återkommer gärna när jag vet lite mer.
Risken för rotröta såg där jag var ut och tittade begränsad, de hade haft maskinen ett par dagar och föraren hade bytt från en standardskördare till denna och var ovan. Några "stamgnag" och skadade rothalsar såg jag men med planerad risning och övning vid spakarna så skall nog skadorna nästan helt utebli. Jag jämför med en helt ny 1:a gallring på min mark med en JD 1070 och där är det tydliga stickvägar och en basväg som är grym mot skog och mark. Betydligt fler skadade stammar och rötter än jag såg med Terrin och ovan förare... Med tanke på minimalt antal stam- och rotskador så borde rotröteproblemet bli mindre, det går även att köra stubbehandling med Rotstopp eller liknande i skördaraggregatet.
De hade då inte merkostnaden för avverkningen beräknad då, bara att det borde gå att få tillräckligt hög produktivitet för att göra det lönsamt att investera i maskinen.
För markägare blir det en ekvation med följande parametrar att ta hänsyn till:
• Inga stickvägar  större produktiv yta och betydligt större stamantal per ha
• Skonsam mot marken, dvs liten kompaktering vilket borgar för bättre tillväxt
• Skonsam mot stammar och rötter  minskad risk för rotröta om stubbehandlingen sköts korrekt
• Maskinen fungerar mycket fint i myr- och torvmarksskog och när det är blött i markerna. Maxlasten är knappt fyra ton men detta klarar den under nästan alla förhållanden. Den trivs dock inte i blockig terräng med stora stenar…
• Fler stammar kvar innebär samtidigt mindre nettouttag per gallring  lägre netto till markägaren per ha vid gallringen
• En högre kostnad per kubik är ofrånkomlig i kombination med lägre uttag per ha innebär att gallringarna förmodligen riskerar att gå jämnt upp
• Å andra sida finns bra mycket mer material kvar till slutgallring och slutavverkning
• En maskin på ca fem ton och en total maskinhöjd på 2,9 meter gör att vilken liten tvåaxlig lastbil som helst kan transportera ett komplett skördar- och skotarekipage. Mycket billiga transporter mellan avverkningsobjekten gör att även små objekt är värda att arbeta med. En liten lastbil kan köras i 90 lagligt på motorväg exempelvis. Skatt och försäkring är låga på ett sådant ekipage som dessutom är billigt i inköp.
• Ägarna har relativt låga kapitalkostnader på detta, gissningsvis 2,5 miljoner för en extrautrustad Terri och lastbilen för transporterna går att hitta på blocket för 50 000 tusen och uppåt (beror på driftsäkerheten som eftersöks).
• En brasklapp kanske skall nämnas och det är hur stormsäker en slutgallring blir om nya stick och basvägar tas upp i ett bestånd som varit fritt från detta.

Som jag sade tidigare, detta är vad killarna som har maskinen säger och var och en värderar för-och nackdelar efter eget huvud.
När jag får veta mer detaljer så återkommer jag naturligtvis med fler inlägg. Väl värt att tänka på är att de har att göra, många mindre skogsägare är känsliga för ”hur det ser ut” efter maskinernas framfart och detta är ett säljande argument. Trist är det att se halvmeterdjupa spår i en gallring.

Avatar Fallback

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

 
#245965 Som towes skrev så är det ju slutbeståndet som är huvudmålet inom skogsbruket. 4 meter breda stickvägar sticker i ögonen i förstagallringen men noteras knappt efter andragallringen. Kör själv en 901.3 å skotaren efter mej är en 830.3 med breda band bakpå. Blir sällan några spår i marken efter oss. Tror personligen på stickvägsgående gallring i granskog pga rotröterisken. Några av mina finladssvenska kollegor var med å röjde upp efter Gudrun i Sverige, nåra storskogsägare som de jobbade åt sade sej ha mer rotröta i bestånd som gallrats stickvägslöst än bestånd som gallrats med stickvägar. Vet inte vilka maskiner som andvänts men en liten funderare får man sej i alla fall.

Avatar Fallback

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

 
#246032 Finner detta ämne mycket intressant och vill delge mina synvinklar efter att ha studerat gallring en längre tid. Är skogsägare.

Tveklöst skulle jag rekommendera beståndsgående skördare och gallringsskotare i 10 ton klass för gallring. Efter samtal och studerande av gallringar utförda medelst stickvägsskördare framkommer flera negativa effekter. Betydligt fler vägar i beståndet med skogsremsor mellan vägarna på 13-17m bredd. När jag pratat med chaufförer så verkar det vara svårt att hantera träd "på full arm" med täta vägnät som följd. På frågan varför stammar får släpskador verkar också detta bero på att det är svårt att fälla långt in i beståndet och trädet måste dras till vägkant. Vissa förare säger också att de inte hugger så kallade backvägar med stickvägsgående skördare då de inte tjänar några pengar när de måste backa "tomma" tillbaka. Vissa skotarförare vill också enbart ha "rundkörning" för att slippa backa. Detta är inte av godo för skogsbeståndet.
Stickvägsskördare verkar också få växla mellan gallring och slutavverkning. Då krävs större aggregat och större skotare och detta ska vara en anledning till att uttaget är hårdare med sticksvägssystem "aggregatet får inte plats i beståndet" utan fler träd måste tas bort. Stickvägarna blir också bredare och raka med mjuka svängar för att "skotaren ska ta sig fram och inte skada träd" och fler huvudstammar måste fällas. Har även uppmärksammat att vägskäl skapas oftare med stickvägsskördare "y-korsningar" där ensamma träd får rotsystem sönderkört och flera håll så de faller i första blåsten.

Så min utvärdering som skogsägare säger att jag väljer bara beståndsgående skördare och 10 tons skotare.

Avatar Fallback

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#246067 Det är ju skotaren som är knutpunkten men det har många svårt att inse. De tittar på den lille beståndsgående skördaren men reflekterar inte över att det kanske kommer en 14 tons skotare efter. Beroende på att volymen efter den lille skördaren räcker inte till att hålla en skotare sysselsatt och då tar virkesköparen/ entreprenören vad de råkar ha tillgängligt för tillfället.

Avatar Fallback

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

 
#246068 Helt rätt tänkt, och man glömmer dessutom, som Towes skrev, att i slutavverkningsbeståndet är det stickvägsbredd mellan alla träd.

När det gäller rotröta så finns det två huvudsakliga smittvägar: stubbar och skadade, blottlagda rötter. Med stickvägar kan man risa dessa för att minska risken för skador. Sen finns det andra svampar som kan angripa stamsår, uppkomna när exv skotaren kränger till och skrapar i ett träd.

Beståndet är oftast "vackrare" efter en beståndsgående skördare-skotare men det betyder inte att det är bättre ur långsiktig produktionssynpunkt. Och gallrar gör man väl för att dels få en inkomst idag och dels få ett bättre bestånd till slutavverkning?

Avatar Fallback

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

 
#246076 Själv lejer jag in en h8 till fötsta och andra gallring.Kör ut virket med traktor. Vägbredd 2, 5- 3 Jag är helnöjd med det systemet.Slutna och välgenomförda gallringar, med en bra slant över i varje åtgärd. Finns en fördel med större maskiner och det är att det blir någon krona till, men det är som att kissa på sig , det är varmt i början...............

Avatar Fallback

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#246145 Hej macke
Har du märkt nån röta mellan första och andra gallringen med din gallring traktorskotning.

Avatar Fallback

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

 
#246153 Nej.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar
TitelStatistikSenaste svaret
beståndsgående skördare på väg att dö ut? av nutte - tis 15 apr 2014, 13:42
i Skördare

1 ... 181920
285 svar
97708 läst
av Banuso     
lör 04 mar 2017, 21:20
Beståndsgående gallring -17 av Stavve - mån 04 sep 2017, 17:28
i Gallring

12
15 svar
7909 läst
av skogogräv     
fre 22 sep 2017, 18:26
Storlek på beståndsgående skördare? av FredrikHuggarn - mån 21 mar 2011, 11:39
i Gallring

123
41 svar
16623 läst
av BjörnBergstrand     
tor 08 dec 2011, 13:47
Beståndsgående skördare - om skogsägaren får välja av Fredrik Reuter - ons 08 feb 2017, 14:20
i Gallring

12
18 svar
13747 läst
av nässjömåla     
tis 28 feb 2017, 10:11
Ny beståndsgående John Deere-skördare? av Torbjörn Johnsen - ons 08 jun 2016, 09:10
i Skördare
5 svar
3798 läst
av Beavern     
tor 09 jun 2016, 17:11
Annonser