Gallring

Stickvägsgående vs beståndsgående

62 inlägg 37616 visningar 15 följer Svara, dela mm...   
Avatar Fallback

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

jönsson84  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#245231 Hänger mkt på föraren som sagts tidigare,måste risa rothalsarna även i stråken.
Kör man ett stråk så kör man ju 1,5 gång per stickväg med en skördare på ca 9 ton, kör man stickvägsgående kanske man kör en gång med en skördare på 18 ton.
Men sen tror jag att en engagerad förare i beståndgående lättare kan göra bra stamval i mellanzonen för man ser bättre och är närmre träden. Samt blir lite jämnare uttag.

Går inte få allt ris i stickvägen med mindre skördare men å andra sidan blir man flexiblare och kan planera så stickvägarna hamnar där det är bättre bärighet och lägga stråk där det är sämre och därmed minska spårbildningen.
Kan ofta bli mindre stickvägsareal särskilt om det är "flikiga" bestånd och lättare att hålla 20-22m mellan vägarna(vägkant-vägkant,går ju ha längre oxå ) och ändå få välgallrat i mitten.

Malwa
Användarvisningsbild

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

towes  
#245232
erm skrev:Det jag funderar på är om precis som du skriver med kalyteeffekt hur mycket den påverkas av skogens ålder? Har för mig att "effekten" kan späs på om skogen är för ung. Skogen är i snitt 40 år gammal. Vad tror du?

Tack själv för en bra och intressant frågeställning.

Vill börja med att klargöra att vi själva ej har erfarenhet av beståndsgående gallrare (om inte mina egna manuella muskelvärkande försök räknas :smile: ).

Mycket klokt är skrivet redan, ta mitt inlägg som du behagar.

När det gäller stickvägsförluster så har jag både studerat och lyssnat en del. Jag menar att stickvägarna är en nödvändigt ont (om man inte kör stickvägsfritt). Ska man ha stickvägar, vilket ju är det vanliga, så bör man tänka storm framför ev förlust. Att snåla på bredden kan bli dyrt i slutändan, motsatsen likaså. Normalt 4 m från början således. Att vänta med stickväg och gallring är det absolut sämsta om man vill ha stormfast skog!

Det finns en hel del material i ämnet stickvägsförluster, vill minnas även här på forumet. Vill du ha en kortversion så kolla gallringskompendiet från gran-SLU så har du det nerkokt till någon sida.
( http://www-gran.slu.se/Webbok/PDFdokume ... 20_UN_.pdf
Se sid 9. )

Avatar Fallback

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

Risarvaren  
#245314 En bekant till mig nere i Småland har gått samman med två andra och satsar nu på Terri 34 kombimaskin, skördare och skotare. Bredd 1,95.

Vikt och längd på maskin gör att den kan transporteras på ett växelflak eller en vanlig lastbil utan släp. En maskin att transportera gör att ställkostnaden blir låg för flytt mellan olika objekt och att det går att köra även mindre gallringar.

De kör helt stickvägslöst och har just nu maskinen fullt bokad en bra bit in på nya året. De ser förarskickligheten som avgörande för resultatet vad gäller mark- och trädskador och med ökad vana så skall risning bli bättre för att skydda ytliga rötter och "rothalsar".
Det extremt låga marktrycket på Terrin gör att markskadorna blir begränsade även på blöta marker.

Iom uteblivna stickvägar i 1:a och 2:a gallringar så blir uttaget per hektar betydligt mindre men kvarvarande virkesvolym tvärtom betydligt högre. Den högre avverkningskostnaden med den mindre maskinen kompenseras av den större volymen som står kvar.

De som köpt maskinen har kört en likadan maskin på prov innan köpet och anser att den lätt går att räkna hem för båda ägare och markägare.

Fördelar enligt dem:
- En kombimaskin --> relativt låg investeringskostnad
- En enkel lastbil för transport av Terrin --> Låg investeringskostnad
- Skatt och försäkring för lastbil utan släp --> Låg kostnad
- Lastbil utan släp --> låg bränsleförbrukning --> låg kostnad för flyttning av maskin
- Möjligt att ta mindre gallringsuppdrag utan att maskinflyttningen äter upp allt
- Stickvägslöst innebär 20% större yta för stammodlingen
- Stammar mot stickväg har större benägenhet att bilda tjurved som klassar ner timmerkvaliteten och i värsta fall till massaved

Nackdelar:
- Risk för stamskador
- Kräver flink maskinförare
- Frågetecken för långsiktiga reparationskostnader (band m.m.)


Fanns säker fler både för- och nackdelar men detta är vad jag kommer ihåg. Ägarna har olika kunskaper inom skogsbruk såsom förare, virkesinköpare, skogsägare och de anser att detta passar väl in hos många av de mindre skogsägare som finns i deras närområde i Småland. De har som sagt välfylld ”orderbok” redan efter några månaders drift.
Det finns säkert en massa kunniga på forumet som kan skjuta hål på alla argumenten eller vissa av dem eller argumentera för bättre totalekonomi i ”Stora” maskiner m.m. Jag vill bara påvisa att ”denna stora lillmaskin” eller ”lilla mellanstora maskin” har sina poänger men säkert inte faller alla i smaken.

Vad som är rätt eller fel är som vanligt upp till var och en att avgöra.

Avatar Fallback

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

Skogshuggaren83  
#245439 Som det är skrivet tidigare i tråden så är föraren den som gör jobbet, en del är bättre än andra...
Men då jag själv har en H8 kanske man är partisk i bedömningen.
Det största felet så som jag ser det i gallringar vill gärna en stickvägsgående gallrare ta ett hårdare uttag i kantzonen mot stickvägen och mindre i mitten eller så lämnar de besåndet helt jämt. Det är inte så lätt att krana med 11m helt enkelt för att det tar plats. Detta anser jag är fel då stickvägen är en ljus och näringsrik zon som ej används.

Med en beståndsgående maskin kan man enkelt lämmna mer i stickvägskanten och ta aningens hårdare i mellanzonen. Detta får till följd att sol och näringstillgången är jämn i beståndet och allt har samma förutsättningar att växa. Samt att när slingstråket körs har piloten mer plats och ej riskerar att köra på känsliga rötter. När det skall 2:a gallras spelar maskinvalet mindre roll då en större maskin har mer utrymme att krana på.

Helt stickvägsfritt anser jag är rätt svårt i längden då varje träd lägger på sig
5-15cm i radie (10-30 cm smalare slingstråk) och då blir den smala slingstråket genast bredare, mot att du hugger en stickväg som skall klara sig genom hela gallringsperioden. Samma problem är det för beståndsgående maskin i 2:a gallring om det inte i förstagallringen höggs ett slingstråk brett nog.

OJ det blev ett långt inlägg men sist men inte minst vill jag bara säga att en topp på längden risar bättre en en på tvären oavsätt maskin

Användarvisningsbild

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

towes  
#245468
Risarvaren skrev:En bekant till mig nere i Småland har gått samman med två andra och satsar nu på Terri 34 kombimaskin, skördare och skotare. Bredd 1,95...

Mycket bra och utförligt inlägg, tack!

Det du skriver om det slutliga beståndsvärdet vs lägre vinster i gallring är i mina ögon ett mycket vettigt resonemang som jag gärna skriver under på. Beror naturligtvis på den aktuella ekonomiska situationen på fastigheten, men i en ideal värld så är det slutbeståndet som är huvudmålet.

Nu några frågor för att ytterligare kunna sätta värde på det du skriver:
- Hur mycket längre tid skulle det ta att göra t.ex. en 1:a-gallring gran med denna utrustning är traditionell? Egentligen - hur mycket dyrare per hektar skulle det kunna bli i en genomsnittlig skog?
- Hur mycket skiljer det i marktryck? Jag menar i stickvägsgående koncentreras trycket till en plats, här kör man väl över en sammanlagt större areal men med lättare maskiner?
- Vad är räckvidden jämfört med traditionell stickvägsgående? Tänker på mitt antagande ovan om total areal med körning.
- Finns det någon erfarenhet om risken för rotröta är högre eller lägre, förutsatt kompetent körning?
- Du skriver "uteblivna stickvägar i 1:a och 2:a gallringar" och med det antar jag du menar all gallring, dvs gallringsprogram med 2 gallringar, basta. Inga stickvägar någonsin. Korrekt?

Avatar Fallback

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

erm  
#245483 grymt intresnat!
Jag läser med spänning fortsättningen :)

   TS
Avatar Fallback

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

Skogsforskare  
#245486 Idén om låta maskinerna "slingra" inne i beståndet utan tydliga stickvägar (eller med väldigt glest stickvägsnät) bygger på föreställningen om att produktionen är beroende av att träden står jämnt fördelade, vilket i sin tur bygger på föreställningen om att det är ljuset som är begränsande för tillväxten. Både delarna är fel.

Vi vet idag att trädens rumsliga fördelning har väldigt liten inverkan på beståndets produktion och att det är kväve som begränsar tillväxten. Det är ju därför det växer bättre om man gödslar. Att träden blir grövre längs stickvägen beror dessutom i första hand på att de utsätts för mer vind där än inne mellan stickvägarna.

Sammantaget gör det att det egentligen inte spelar någon roll om träden står jämnt fördelade över hela arealen (stickvägslöst) eller om det är stickvägar och träden därmed står lite tätare mellan stickvägarna. Det som spelar roll är egentligen bara det genomsnittliga stamantalet.

Det betyder i sin tur att om man vid första gallringen hugger upp 4 m breda stickvägar med 20 m mellan stickvägscentrum så tar man i princip ut 20% av stamantalet i beståndet bara genom att hugga stickvägarna, och det måste man ta hänsyn till om man dessutom vill gallra mellan vägarna. Om det totala uttaget ska ligga på 30% av stammarna så blir det alltså bara 10% kvar att ta mellan vägarna.

Avatar Fallback

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

lfq  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#245490
Skogsforskare skrev:

Vi vet idag att trädens rumsliga fördelning har väldigt liten inverkan på beståndets produktion och att det är kväve som begränsar tillväxten. Det är ju därför det växer bättre om man gödslar.


Låter intressant, har du någon referens. Om kvävet är den begränsande faktorn så tror man att det blir än mer begränsande om ex-vis två träd står mycket tätt jämfört med om det var för sig har en större volym att ta upp kväve ur förutsatt att kvävet är jämnt fördelat i marken. :?:

Avatar Fallback

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

Skogsforskare  
#245492 Varken rötterna, mykorrhizan eller kvävet är jämnt fördelade i marken, vilket förklarar varför trädens fördelning inte slår igenom på produktionen när man testar detta.
Det finns flera olika studier av allt detta.

Avatar Fallback

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

Mangan  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#245494
Skogsforskare skrev:Idén om låta maskinerna "slingra" inne i beståndet utan tydliga stickvägar (eller med väldigt glest stickvägsnät) bygger på föreställningen om att produktionen är beroende av att träden står jämnt fördelade, vilket i sin tur bygger på föreställningen om att det är ljuset som är begränsande för tillväxten. Både delarna är fel.

Vi vet idag att trädens rumsliga fördelning har väldigt liten inverkan på beståndets produktion och att det är kväve som begränsar tillväxten. Det är ju därför det växer bättre om man gödslar. Att träden blir grövre längs stickvägen beror dessutom i första hand på att de utsätts för mer vind där än inne mellan stickvägarna.

Då har jag trott galet ganska länge. Finns det någonstans man kan läsa vidare om detta?

Användarvisningsbild

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

towes  
#245498
Skogsforskare skrev:Varken rötterna, mykorrhizan eller kvävet är jämnt fördelade i marken, vilket förklarar varför trädens fördelning inte slår igenom på produktionen när man testar detta.
Det finns flera olika studier av allt detta.
Låter tanken flöda lite fritt: Detta betyder föga förvånande att om människan inte styr naturen utan låter föryngring ske fritt så kommer den bästa tillväxten ske där de bästa förutsättningarna finns. Men trakthyggesbruk görs ju tämligen jämnt och symmetriskt. Här gäller ju då att en stickväg lika väl kan gå genom ett för tillväxt "idealiskt" stråk, som genom ett område med sämre förutsättningar. Alltså är ett selektivt urval vid gallring något som borde gynna tillväxten. Något som i sig talar för Risarvarens metodik här ovan. (Vore väldigt glad om det fanns svar på några av de frågor jag hade om detta tidigare.)

Stickvägsförluster har ju i huvudsak tre faktorer som ger förlusterna:
- Kalyteeffekt
- Markkompaktering
- Tvingat urval

Samt även en ibland lite diffust beskriven positiv faktor som innebär att näringsämnen kan frigöras i hjulspåren.

Det diskuteras emellanåt häftigt huruvida de begränsande faktorerna är begränsande eller nästan inga alls. Beror lite vem man diskuterar med (ett bolag med i huvudsak stora maskiner menar att stickvägsförluster knappt finns utan rent av kan vara vinster(!), medan en "idealist" som förordar naturnära skogsbruk gärna anser förlusterna betydande).

Min samlade uppfattning är dock att det visst blir förluster, kanske upp till 5-10% i kanske ett decennium jämfört med stickvägsfritt, men de får man leva med om man vill arbeta rationellt. Inget som håller mig sömnlös, men bra att känna till.

Vad jag vet är för övrigt inte gödsling ett alternativ i södra Sverige pga att marken är tämligen mättad på kväve.

Avatar Fallback

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

Skogsforskare  
#245524 Marken är nästan aldrig mättad på kväve i söder men gödslingseffekten blir så liten att det inte lönar sig ekonomiskt att gödsla. Nedfallet är ju lika stort över all mark och ändå gödslar man även Skånska åkrar.

Stickvägsförluster är i huvudsak en myt. Om man jämför ytor med samma stamantal och grundyta med och utan stickvägar så finns det inga skillnader.
Markkompaktering handlar om kombinationen mark och maskin, inte om stickväg eller ej.
Urvalseffekten har diskuterats länge men jag känner inte till någon studie som påvisar nögon tydlig positiv effekt av selektivt urval. Förklaringen är att vi helt enkelt inte kan se på träden vilka som kommer att växa bra eller dåligt de kommande decennierna.

Det finns naturligtvis fläckar med böttre och sämre förutsättningar i skogen, och det vet träden. Dörför är inte rotsystemen symmetriskt utbredda kring träden utan näringsupptaget sker där det finns näring.
Om man gödslar en liten fläck i skogen så är det inte nödvändigtvis de närmaste träden som tar upp näringen utan det kan vara så att ett träd som står 10 m bort tar upp näring i fläcken men inte det som står närmast. Sånt här har man testat med isotopmärkt kväve.

Användarvisningsbild

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

towes  
#245528
skogsforskare skrev:Stickvägsförluster är i huvudsak en myt. Om man jämför ytor med samma stamantal och grundyta med och utan stickvägar så finns det inga skillnader.

Men i praktiskt skogsbruk innebär ju en stickväg att stamantalet faktiskt reduceras. Så då ÄR ju stickvägsförluster i praktiken inte en myt utan en realitet, eller hur?

Möjligen den dagen om 25 år när man konsekvent lagt ut stickvägarna vid planteringen, men lagom till dess har man kanske hittat ännu nyare rön, vad vet jag... :smile:

Användarvisningsbild

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

towes  
#245533
skogsforskare skrev: Markkompaktering handlar om kombinationen mark och maskin, inte om stickväg eller ej.

Även här kommer ju praktiken in i bilden. Stickvägar tas upp för att maskin ska komma fram. Maskin väger, hur mycket påverkar graden av kompaktering. Därav anses markkompaktering som en nackdel vid stickvägar, även av dina akademiska kollegor.

Stickvägsfritt utesluter inte maskin men då är det vanligen en mindre sådan = mindre kompaktering (alternativt större stickvägsavstånd och vinchning).

Jag säger inte att du har fel i det du skriver, men jag har aldrig sett någon göra en stickväg utan syftet att köra maskin.

Avatar Fallback

Re: Stickvägsgående vs beståndsgående

jannee  
#245544 Personligen tror jag att markkompaktering varierar väldigt mycket från mark till mark, men framförallt vilken årstid man avverkar.
På min skogsmark finns inte ett spår av varken skotare eller markberedare efter 10 år, det verkar som tjälen vintertid luckrar upp marken + nederbörden gör att allt återta sin ursprungliga form.
Däremot plöjde förre ägaren, för ca 60 år sedan, upp en åker, la rygg mot rygg och planterade i denna, dessa ryggar finns kvar än idag + att träden är mer eller mindre är rötskadade - ska avverkas nu i vinter.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).