Re: Gallring enligt kontinuitetsskogsbruk
Postat: mån 03 sep 2012, 01:04
Jag gissar att det finns en hel del sådan skog på hemskiften i hela Norrland. Blädning bedrevs ju av bönder under hela första delen av 1900-talet. Sannolikt ofta i skogar som i många fall kalavverkats under 1800-talets expansiva träindustri. Ända fram i våra dagar har det ansetts som ett bevis på duglighet och heder att om ekonomin medger kunna omge sin gård inte med ett kalhygge utan med fullvuxen tallskog. Även om det inte finns en pinne kvar på den övriga fastigheten är det ytterst få som vill bo på ett kalhygge eller så uppenbart förevisa gårdens ekonomiska belägenhet. Därför har blädningsbruket i många fall fortsatt på dessa marker ända in i vår tid. Min erfarenhet är att svensken i allmänhet - inte ens en majoritet av skogsägare - inte på allvar tillgodogjort sig och accepterat kalhyggesbrukets teorier och principer. Där man har haft råd att undvika kalhygge har man blädat - ofta då några hektar i anslutning till boningshuset.
Det är inget annat än dessa skogar jag tänker på och de kan ju inte vara helt ovanliga eller svåra att hitta. Det är ju ofta i strikt betydelse ett mellanting mellan blädning och olika former av gallring som bedrivits men det förhindrar inte att man fläckvis kan se tallar som växer nära intill varandra och som uppenbarligen har väldigt olika ålder. Jag känner tyvärr inte till några skogar där detta är så utpräglat eller genomgående att det borde vara intressant för studier.
Att det har blivit en blandning mellan gallring och blädning i denna typ av skogar har nog ganska naturliga orsaker. De bästa träden har gynnats fram till den punkt när det är uppenbart att de är fullvuxna / gamla. Har det funnits något annat träd inom rimlig närhet som är någorlunda livsdugligt har man satsat på det istället. I de fall kandidater saknats så har man ofta lämnat det fullvuxna trädet för att inte "skogskänslan" ska förstöras.
Det är inget annat än dessa skogar jag tänker på och de kan ju inte vara helt ovanliga eller svåra att hitta. Det är ju ofta i strikt betydelse ett mellanting mellan blädning och olika former av gallring som bedrivits men det förhindrar inte att man fläckvis kan se tallar som växer nära intill varandra och som uppenbarligen har väldigt olika ålder. Jag känner tyvärr inte till några skogar där detta är så utpräglat eller genomgående att det borde vara intressant för studier.
Att det har blivit en blandning mellan gallring och blädning i denna typ av skogar har nog ganska naturliga orsaker. De bästa träden har gynnats fram till den punkt när det är uppenbart att de är fullvuxna / gamla. Har det funnits något annat träd inom rimlig närhet som är någorlunda livsdugligt har man satsat på det istället. I de fall kandidater saknats så har man ofta lämnat det fullvuxna trädet för att inte "skogskänslan" ska förstöras.