Bioenergi kontra massaved

Tänk så här en gallring med medelstam 0,10 m3f per träd.

Alternativ ett Gallring
Massavedspris: 350 kr/m3fub
Värde som mav: 350*0,10=35 kr
Drivningskostnad: 140kr/m3fub=140*0,10=14 kr
Transport: 2kr/mil a 5mil=2*5=10 kr/m3fub

Summa vinst: 35-14-1=20 kr per träd

Alternativ två Energigallring (helträdsuttag)
Bioenergipris: 170 kr/MWh
Energinnehåll: 2,23MWh 50% fukthalt (färsk ved)
Drivningskostnad: 200 kr/fub (lägre produktion på skördaren eftersom att den måste dela trädena på 5,5 meterslängder cirka 15-30 % lägre produktion och lägre lastvikter på skotaren 55-80% lägre nyttolast på skotaren)
Transport: 5 kr/mil: 5*5mil=25 kr/m3fub
Flisning: 90 kr/m3fub traktorburen hugg vid välta
Mervolym cirka 25%

Summavinst: (17*2,23-20-2,5-9)*1,25=8kr/per träd

Vad beror detta på jo när skogsindustrin går på högvarv så produceras det stora mängder biprodukter och detta gör att dyra sortiment som helträd ur klena gallring inte kan konkurrera prismässigt.

Finns nog bättre alternativ för energigallringen än att skörda, skota och flisa i välta..
Som vi har provat tex, att först klippa träden och sedan flisa med en mindre flismaskin (fendt). Då har vi kunnat flisa (flisar i beståndet) till samma pris som en stor flisare flisar för i välta, dvs man spar skotningskostnaden..
Men då flisbehållaren på denna maskin inte är så stor så får inte transportavståndet vara allt för långt.

Har du någon kalkyl som stödjer dina antaganden? All forskning tyder på att det dyraste drivningssystemet är att flisa i bestånd. Mindre maskiner brukar vara dyrare per m3f än stora.

Nu har jag inga exakta siffror på något, men vi kan ta ett exempel ändå..

Den lilla maskinen vi har gör som mest 40 m3s/timme, men mer realistiskt i bestånd är kanske i snitt 20m3s/timme, om man man slipper köra flisen allt för långt, vilket vi slipper då vi kört kontainrarna med lastväxlare och traktor, vilket gör att vi kommer närmare flismaskinen än vad en lastbil skulle göra. För att få säg 750kr/timme för den lilla flisaren så blir då flisningskostnaden 750/20=37:50 kr/m3s..
Om nu timkostnaden för maskinen är rätt kan ju diskuteras.

Varför blev transporten dyrare för flisvirket? Lastbilen borde klara 36 ton av det virket också. Flisning vid fabrik är väl inte så ovanligt.
Flisning i stöda ligger väl på ca 50-60:- m3fub om maskinen ska ha 800:- tim
Jag har heller inte bättre siffror än Forsgren. Men tror också det finns alternativ.l

En flisbil lastar cirka 30-32 ton färsk flis och en flisbil är dyrare i inköp vilket medför en högre kalkyltimpeng. Angående fastvolym på lassen se bilagan[/img].

Den lilla flismaskinen du pratar om tror jag behöver minst 900kr/timme för att gå ihop troligen cirka 1100kr/timme.

*gubbe 300kr/timme
*förbrukningsmaterial 300kr/timme (diesel,däck,slangar,huggstål mm.)
*Övrigt 300kr/timme (bilar,koja,telefon, amortering & ränta, bokföring & administration)

Sedan så går det bort arbetstid i reptid, flyttar och i pappersarbete vilket medför att av 2200 arbetstimmar/år har man cirka 60-70 % av timmarna att fakturera för.

Vilket betyder att den verkliga timmkostnaden när maskinen producerar är (300+300+300)/0,7=1285,7 kr/produktionstimme.

Vad menar du med flisbil? Oftast är det väl lastväxlare som gäller, och dom får då med sig minst 36 ton färsk flis, med 40 m3 containrar kan det lätt bli överlass dessutom.

Oj det var rejäla priser, om skördaren och skotaren lägger på samma summor lär nog inte massavedsalternativet gå så bra som i exemplet tidigare..

Och sen när man inte flisar så kan man ju inte ska behöva ha fullbetalt för maskinen heller, den sliter ju inte däck och drar bränsle när den står i garaget.

Vår lilla flismaskin drar 10 - 15 l diesel i timmen ungefär. Vid effektiv flisning (vid välta) drar den under 0,5 liter/m3s flis, vore kul att veta vad en större maskin drar, någon som vet?

Den här tråden borde kanske flyttas till avtal, offerter och priser men en liten kurs i maskinkalkylering.

Räkna på arbetsplatstiden på ett år, med det menas tiden i skogen inte vid spakarna.

Ex.

2000 timmar på arbetsplatsen av dessa timmar räknar du bort reptid,service, tid på trailer, bokföring & fakturering mm.

Du kanske hugger många små objekt och har mycke väntetid på trailer men du vill ju ha lön även för den tiden eller hur låt oss säga att 30% av tiden försvinner. Då har du 70% debiterbar tid och det är av denna anledning de flesta vill ha nya maskiner eftersom det höjer deras debiterbara tid (mindre rep).

Jag har pratat med en entreprenör som har en beståndsgående flishugg hans kalkyltimpeng var 1300 kr/timme. eftersom att värmeverket bara tar emot under eldningssäsong 6-9 månader vilket gör att den debiterbara tiden ligger på cirka 50-60 % medans massabruket har öppet 12 månader vilket gör att den debiterbara tiden för gallringsalternativet är 65-75%. Sedan ska det även finnas uttrymme för en vinst.

Gör en kalkyl för varje steg i drivningen och klocka nyttjandegraden under en vecka med ett vanligt stoppur. Produktionstid/ Tid på arbetsplatsen för varje moment.

*Fällning
*Sönderdelning
*Skotning av flisen till bilväg
*transporten

Det du beskriver

*Fälla
*Flisa i bestånd
*Använda flisskyttel med container
*Lastväxlare för transport

Det drivningssystemet anses vara det mest känsliga och dyraste drivningsystemet av alla.

Ryssen tokhöjer exportavgift på sin massaved.
Tillverkare av pelletsbrännare signalerar sänkta vinster på grund av dyrare pellets.
Vi satsar en grymmängd slant på att exportera pellets till Danmark och England.
Miljönissarna vill jäsa skogen till etanol....

Och när kommer nästa storm...?

Missförstå mig rätt dock.....
Jag sitter med ett par tusen kubik massaved. Om ni gör toapapper eller trycker ned råvaran i bränsletanken, vem bryr sig..?

Om några år däremot tror jag att jag börjar bekymra mig.....

När jag sitter på äldrehemmet, har ni råd att serva mig med toapapper då...?

Inte för att ni lär bry er iofs.... Jämrans egoister.... Nåväl, er kölapp poppar väl upp så småningom.... ;^>

Jag tycker det är bra att det är konkurrens om veden...
Kanske kan röra om i massakartellen lite när det blir konkurrens från annat håll.
Angeånde dasspapper så om om kineserna klarar sig borde vi väl göra det
Ta det där med en nypa salt, skulle för allt i världen inte vilja vara utan...

Kinesen får inte käka med engångspinne längre sägs det....
Går åt för mycken råvara......
Nästa kinesförbud kanske gäller just dasspapper...?

Vad vet jag...

Lite svårlöst iofs.... återvinning av engångspinnar for osökt genom tanken. Så dumt....

Vad jag vet så används inte toapapper av kineserna
Skulle nog krascha massamarknaden om de började

Månne Os-deltagarna kommer bli överraskade...?

-Jaha, en ätpinne..... Vad har jag för nytta av den nu när jag sitter å krystar..?

kan du inte hålla takten med den då du skiter