Sida 1 av 1

väg över annans mark

Postat: tor 11 mar 2010, 20:21
av Uvskogen
Är på väg att få köpa lite mark av kommun, det är en bit gammal åker som ligger i hörnet av min tomt (inte skogen alltså). Blir perfekt för ett maskinförråd, garage (varmt) och en rejäl vedbacke. Ska träffa kommun om en vecka kring detaljerna.

Enda frågan är hur jag ska ta mig dit från min tomt. Måste ta ca 3 meter i anspråk av respektive grannes mark. Den ena är inga som helst problem, den andra kan det bli lite knivigare med utan att gå in på detaljer :roll:

Hur är det, måste jag bli överens eller har man rätt att "ta för sig" en liten bit, om kommun är med på det?. Det är ju ett ytterst lite intrång.

För att komma dit med bilar, maskiner och vedtimmer så åker jag från en annan väg direkt till tomten, det gäller bara för gångtrafik till och från min tomt.

Vad gäller? Hur borde jag göra? Ska jag avstå om ena grannen inte vill, kanske inte värt ett möjligt flerårigt "bråk" även om hans tomt inte är bebyggd, han bor längre upp ovanför den.

Re: väg över annans mark

Postat: tor 11 mar 2010, 20:39
av Skogsola
"Ta för dig" kan du ju inte göra. Men så länge som du inte gör nån åverkan på marken så kan du ju gå där. Ända till grannen sätter upp ett staket. Då kan du ju begära vägrätt hos lantmäteriet men det är tveksamt om det går igenom eftersom det finns en annan tillfartsväg. Som gjort för grannfejd.

Re: väg över annans mark

Postat: fre 12 mar 2010, 10:55
av Mangan
Bara för gångtrafik? Du får utnyttja allemansrätten. Är det över någons hemfridszon så får du inte det. Kolla med LM om du kan få "gångservitut" på den biten. Men eftersom du har annan väg in, så vete tusan.

Re: väg över annans mark

Postat: fre 12 mar 2010, 19:09
av Uvskogen
Vill inte bli ett TV-program i 3:an så jag blir överens med "vänliga grannen" om att dra promandvägen över hennes mark i stället. Vi hittar på nåt bra att "byta" med. Så det löser sig nog.

For för övrigt iväg lite fel i tanken där med det där med "ta för sig". Hatar ju allt sånt själv när det gäller skogen min så då ska jag inte utsätta, eller ens tänka på det, andra för det. :oops: Fick man nåt att tänka på....

Re: väg över annans mark

Postat: fre 12 mar 2010, 19:31
av Torparn79
eldar hon med ved så kanske det går att göra en överenskommelse den vägen..
en skvätt ved om året i "arrende"..

Re: väg över annans mark

Postat: lör 13 mar 2010, 12:11
av ekstock
Får folk gå över gårdsplaner hur som helst? Jag har en enskild väg som går fram till mitt hus och sedan fortsätter vidare som gärdesväg/skogsväg det vill säga det ser ut som det går en väg genom gården. Mellan mitt hus och ladugården är det ca 60 m. En del grannar som har skog har servitut att köra på vägen.

Börjar bli lite trött på att det blivit en vandringsled genom gården, inkräktar ju på mitt livsutrymme hehe. Tycker det är lite jobbigt att ha det så då man inte vågar förvara grejor hur som helst och inte kan sitta i trädgården utan att riskera att bli störd. Vill dock inte stöta mig med grannarna eller verka vara en konstig enstörig. Någon som vet vad som gäller eller vad man kan göra åt det på ett snyggt sätt?

Re: väg över annans mark

Postat: lör 13 mar 2010, 12:42
av bmbuster
Hej

Nu kommer vi kanke från ämnet lite men jag börjar bli lite bekymrad över alla gamla vägar som tynar bort. Förr fans många vägar, stigar mellan gårdarna som funnits i urminnes tider, titta på gamla generalstabskartor från 1800 talet. Borde inte dessa ha ett kulturhistoriskt värde? Inte så att dom behövs sparas iniabsurdum men många borde gå att rädda genom upmärksamhet vid markberedning och aktas från sönderkörning. Ett av dom största hoten tror jag dock är att många väggar blir avstängda för att man inte vill ha folk för nära, har ett fleratal exempel på sådana vägar. Oftast upstår problemet vid ägarbyten och borde man inte kunna inse att man får passage över gårdsplanen om en väg passerar där. Är själv blivit riktigt urskäld av närmsta nyinflyttade grannen första gången jag såg honom när jag passerade på cyckel. Om körvägen inte fanns så blir omvägen mer än en mil. Men mest synd är att vägen tynar bort, en rest från den tid man var beroende av sina grannar och vägar/stigar var gjorda för en maklig takt till fots eller häst. Hoppas ni förstår mitt något flummiga inlägg.