Virkesrikt men billigt?

Haggloader. Ekonomi är nog min sämsta sida.
Resonerar i stället att det är de SMÅ utgifterna och INTE de stora inkomsterna man blir rik på.
Blev verkligt IDIOTFÖRKLARAD när jag för 45 år sedan köpte en gård för 1 miljon, hade inte ett öre att satsa in - alldeles innan muckat från det militära.
Använder mig FORTFARANDE av de flesta inventarier som följde med på köpet.
Med lön från lönearbete + fullt utnyttjad räntefördelning har jag amorterat av hela köpeskillingen.

Det är nog väldigt olika. Dock har det väl bråkats en del om omarronderingar ibland även med 50 Ha som nedre gräns. I En rapport från 2010 så framgår det väl lite hur områdena ser ut, tex sig 15. Där tycker de även att medelarealen är låg, sid 17.

http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/Sit ... /10-19.pdf

Så risken är väl att det står en omarrondering för dörren och det behöver ju inte vara trevligt.

Tack för alla input. Nej, jag skall tyvärr inte handla, men blev lite nyfiken att priset var "lågt".
Ofta ser man ju fastigheter med mindre skog än detta som är betydligt dyrare. Min egen var t.ex dyrare som inhandlades 2013.

Kan det vara så att efter avverkning så finns det inget kvar som står på tillväxt, därav det låga priset?

Mvh,

Kommentar till sign 'haggloader'
Jag använde ordet kassaflöde i den vardagliga enkla betydelsen virkesnära pengar ut och in. Inte i den företagsekonomiskt korrekta formen inkluderande hela företagets ekonomi.
Bakgrunden är att jag utan eget initiativ fått viss insyn i 2 pågående, helt oberoende, försök att efter oplanerade, akuta händelser föra över skogsfastigheter till nästa generation. Det är bara en sak som förenar dessa händelser, båda fastigheterna har mycket sned åldersfördelning med nästan hälften av arealen ca 20 år gammal och resten ca 40 år gammal. I båda fallen som en följd av tidigare generationsskiften och marktillköp. I båda fallen är alla försök att låta ett barn lösa ut sina syskon närmast omöjliga av flera skäl, men ett skäl som tillkommit på senare och är på väg att bli avgörande är att dagens låga massavedspriser medför att rotnetton från skogen av betydelse är mer än 25 år bort. Även om rotnettot från förstagallringar vid de goda vedpriserna för några år sen oftast var under 5% av det totala rotnettot under beståndets omloppstid, var varje krona som kom in 30 år före slutavverkning värdefull för ägaren. Den som förr fick kanske 5000sek/har i rotnetto vid förstagallring får idag vänta till en sen andragallring eller ända till slutavverkning på pengar. Till detta kommer den bistra verklighet som skogsägare i norrlands inland är vana vid men som vi 'i söder' oftast slipper ifrån: att aldrig under sin aktiva tid som skogsägare här på jorden hinna få något rotnetto från den skog man anlagd och vårdat efter en slutavverkning man själv gjort!