Skogsproppen 2009

Stora Enso
 Svara  12 inlägg  3290 visningar  1 följer
Användarvisningsbild

Skogsproppen 2009

 
#24291 Hej,
Skogen 2009 och framåt som förslag:

Pressvideo:
http://forsvar.regeringen.se/sb/d/10346/a/100947
Proppen:
http://forsvar.regeringen.se/sb/d/108/a/101011
Faktablad:
http://forsvar.regeringen.se/sb/d/108/a/101004

Fragment från min syn efter att jag hört på Erlandsson i styvt 40 min:

- Fokus på framtida höjt energiuttag.
- SMÖR försvinner.
- Mer tydliggörande från myndigheterna gällande dikesrensning (lättare att utföra framöver?).
- Utredning kring intensivbeskogning av åkermark.
- Finlandsmodellen i Sverige (Metso).
- SS ska inte konkurrenshämma marknaden.

Rekommenderar er alla att lyssna på pressträffen, läsa proppen alt faktabladet och skapa sedan gärna trådar eller svar i denna tråd kring era tankar eller synpunkter.

Den innehåller så många frågor så det vart svårt att bestämma var jag skulle posta detta meddelande, därav kommer jag flytta detta meddelande med länk till "Skogsfastigheter".

Övergripande tolkar jag det som att Skogstyrelsen (som f.ö kan slås ihop med Länsstyrelserna?!) återigen får skifta inriktning och nu åter fokusera mer på produktion. Sedan tolkar jag det så att "friheten under ansvar" ligger nuvarande regering varm om hjärtat, detta avspeglas både på naturvården och produktion/ägandet.

Positivt i mångt och mycket om ni frågar mig.

Rätta mig gärna om jag uppfattat något helt galet i ovanstående.

   TS
Enso Cat
Avatar Fallback
 
#24688 Strama åt punggreppet på skogsägarna för att öka produktionen läste jag nånstans.
Givetvis inte ordagrannt utan bildligt talat. Utläste texten så gjorde jag....

Politikerna måste förmå oss höja avverkningstakten för att uppnå sina miljömål....
Personligen betvivlar jag att skogen är lösningen på miljöfrågan. Det tar ju femtio år innan den energin är förnyad. Om det är för sent idag lär det vara ännu senare då.....

Användarvisningsbild

Utredning av intensivbeskogning på åkermark

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#24784 Som agronom är jag förvisso allergisk mot beskogning av befintlig åkermark! Jag trivs fortfarande bra i öppna landskap med stora bördiga fält.

Jag vet att det infördes bidrag för granplantering på åkrar för ca 20 år sedan, vilket var allt annat en populärt bland dåtidens bönder. Den tjänsteman, som kläckte idén med bidrag för igenplantering av åkermark, hade en sommarstuga med en fin trädgård någonstans utanför Flen. Det som var särskilt intressant med denna sommarstuga, sett ur den lokala LRF-avdelningens synvinkel, var dels att den låg omgiven av åkermark och dels att den låg på ofri grund.

Den lokala LRF-avdelningen såg helt enkelt till att söka bidrag för att kunna plantera igen några ha åkermark runt nämnda sommarstuga. Bidrag beviljades och man planterade även igen tomten ända fram till själva huset. Tjänstemannen ville då givetvis friköpa den omgivande marken, men markägaren begärde ett pris som tjänstemannen inte hade råd med, så tjänstemannen fick sitta där med sin sommarstuga mitt ute bland granplantorna.

/Niklas

Avatar Fallback

Re: Utredning av intensivbeskogning på åkermark

 
#24810
Niking skrev:Som agronom är jag förvisso allergisk mot beskogning av befintlig åkermark! Jag trivs fortfarande bra i öppna landskap med stora bördiga fält.

Jag vet att det infördes bidrag för granplantering på åkrar för ca 20 år sedan, vilket var allt annat en populärt bland dåtidens bönder. Den tjänsteman, som kläckte idén med bidrag för igenplantering av åkermark, hade en sommarstuga med en fin trädgård någonstans utanför Flen. Det som var särskilt intressant med denna sommarstuga, sett ur den lokala LRF-avdelningens synvinkel, var dels att den låg omgiven av åkermark och dels att den låg på ofri grund.

Den lokala LRF-avdelningen såg helt enkelt till att söka bidrag för att kunna plantera igen några ha åkermark runt nämnda sommarstuga. Bidrag beviljades och man planterade även igen tomten ända fram till själva huset. Tjänstemannen ville då givetvis friköpa den omgivande marken, men markägaren begärde ett pris som tjänstemannen inte hade råd med, så tjänstemannen fick sitta där med sin sommarstuga mitt ute bland granplantorna.

/Niklas

Kommer ihåg den där händelsen du skriver om Niking..Minns att jag tyckte och tycker fortfarande att det var ett roligt tilltag... :) Men jag tror att förutsättningarna har förändrats..Om alla spådomar om energiuttag i från skogen infrias, så kan det vara en ur ekonomisk synvinkel lönsamt att plantera någon mindre lönsam åkerlapp med någon typ av snabbväxande trädart..
Mvh. Ulf

Användarvisningsbild
 
#24934 Hej,
Har ni sett slutet på videosändningen?
Erlandsson öppnar för mer diken/rensning för att underlätta drivningen framöver, är inte detta ett intressant spörsmål med flera nyanser?

   TS
Användarvisningsbild
 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#24951 Jag ser fram mot mer studier om grot och annan grönmassa man för ut ur skogen. När jag ser det på mitt naiva sätt känns det som man för ut den naturliga gödningen som naturen själv skapat (stubbar som bryts ner långsamt och tillför näring exempelvis). Å andra sidan vill jag kunna tjäna mer pengar på skogen och då är det intressant att ta tillvara på detta också.

Dikningen är också en intressant frågeställning. Betänk att de diken som gjordes på första hälften av 1900-talet gjordes för hand. Frågan är hur man med maskiner, som jag antar att man skall använda sig av för att få effektivitet i det hela, skall kunna utföra samma arbete. Inte säker på att det fungerar i alla områden. En lösning kanske är att göra det lönsamt att använda mindre maskiner och på så sätt vara mer skonsam mot marken.

Spännande är det hursomhelst.

//.D

Avatar Fallback
 
#24960 Detta är ett steg i rätt riktning, bort från miljökomunnisternas skogspolitik.

Fortsätt så Eskil Erlandsson :D

Avatar Fallback
 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#25016
Sundhult skrev:Jag ser fram mot mer studier om grot och annan grönmassa man för ut ur skogen. När jag ser det på mitt naiva sätt känns det som man för ut den naturliga gödningen som naturen själv skapat (stubbar som bryts ner långsamt och tillför näring exempelvis). Å andra sidan vill jag kunna tjäna mer pengar på skogen och då är det intressant att ta tillvara på detta också.

Dikningen är också en intressant frågeställning. Betänk att de diken som gjordes på första hälften av 1900-talet gjordes för hand. Frågan är hur man med maskiner, som jag antar att man skall använda sig av för att få effektivitet i det hela, skall kunna utföra samma arbete. Inte säker på att det fungerar i alla områden. En lösning kanske är att göra det lönsamt att använda mindre maskiner och på så sätt vara mer skonsam mot marken.

Spännande är det hursomhelst.

//.D


Hur skall ett dike se ut för att en bandgrävare inte kan rensa det? Det som är problem är huggningen för att komma fram. En del använder små grävare för att kryssa runt kantträden,men det måste bli dyrt.

/Nisse

Användarvisningsbild

Re: Utredning av intensivbeskogning på åkermark

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#25027
Ulf skrev:
Niking skrev:Som agronom är jag förvisso allergisk mot beskogning av befintlig åkermark! Jag trivs fortfarande bra i öppna landskap med stora bördiga fält.

Jag vet att det infördes bidrag för granplantering på åkrar för ca 20 år sedan, vilket var allt annat en populärt bland dåtidens bönder. Den tjänsteman, som kläckte idén med bidrag för igenplantering av åkermark, hade en sommarstuga med en fin trädgård någonstans utanför Flen. Det som var särskilt intressant med denna sommarstuga, sett ur den lokala LRF-avdelningens synvinkel, var dels att den låg omgiven av åkermark och dels att den låg på ofri grund.

Den lokala LRF-avdelningen såg helt enkelt till att söka bidrag för att kunna plantera igen några ha åkermark runt nämnda sommarstuga. Bidrag beviljades och man planterade även igen tomten ända fram till själva huset. Tjänstemannen ville då givetvis friköpa den omgivande marken, men markägaren begärde ett pris som tjänstemannen inte hade råd med, så tjänstemannen fick sitta där med sin sommarstuga mitt ute bland granplantorna.

/Niklas

Kommer ihåg den där händelsen du skriver om Niking..Minns att jag tyckte och tycker fortfarande att det var ett roligt tilltag... :) Men jag tror att förutsättningarna har förändrats..Om alla spådomar om energiuttag i från skogen infrias, så kan det vara en ur ekonomisk synvinkel lönsamt att plantera någon mindre lönsam åkerlapp med någon typ av snabbväxande trädart..
Mvh. Ulf


Jodå Ulf. Kanske kan det bli lönsamt med igenplantering om energipriserna stiger, men då lär också spannmålspriserna stiga.

Dessutom innebär ju en igenplantering att det det förmodligen blir mycket dyrt att åter göra åker av det igenplanterad fältet, när det blir aktuellt. Utöver stubbrytning, så får bl.a. täckdikningen göras om. Slutligen, om man planterade barrträd, så behöver marken kalkas upp, då barrskog sänker pH-värdet i marken jämfört med ädellövskog.

På så sett blir ju havre och/eller rörflen för eldning alternativt vete för etanol betydligt flexiblare lösning den dagen man åter vill producera mat.

/Niklas

Användarvisningsbild
 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#25031
Sundhult skrev:Jag ser fram mot mer studier om grot och annan grönmassa man för ut ur skogen. När jag ser det på mitt naiva sätt känns det som man för ut den naturliga gödningen som naturen själv skapat (stubbar som bryts ner långsamt och tillför näring exempelvis). Å andra sidan vill jag kunna tjäna mer pengar på skogen och då är det intressant att ta tillvara på detta också.


Jo, den mesta näringen sitter i grenar och rötter. Tar man väck dessa från sin skog, behöver marken kompenseras för dessa näringsförluster, om inte marken både ska försuras och bli näringsfattig, där båda faktorerna rimligtvis bör ha en förödande inverkan på vilkesproduktionen. Askåterföring ett en variant, men det finns andra lösningar också.

Kan man istället ta ut motsvarande biomassa i form av stammar, så blir detta betydligt mer gynnsamt för markens produktionsförmåga än om det tas ut som grot.

Sundhult skrev:J
Dikningen är också en intressant frågeställning. Betänk att de diken som gjordes på första hälften av 1900-talet gjordes för hand. Frågan är hur man med maskiner, som jag antar att man skall använda sig av för att få effektivitet i det hela, skall kunna utföra samma arbete. Inte säker på att det fungerar i alla områden. En lösning kanske är att göra det lönsamt att använda mindre maskiner och på så sätt vara mer skonsam mot marken.

Spännande är det hursomhelst.

//.D


Det blir mycket intressant att se hur Erlandssons förslag om mer skogsdikning slår i den pågående omarbetningen av miljöbalken som berör dikning och markavvattning. Idag krävs det både dispens och tillstånd (två separata ansökningar till länsstyrelsen) vid både nydikning och fördjupning av befintliga diken om man bor söder om Dalälven. Befintliga diken får dock underhållsrensas till befintligt djup, såvida det inte har uppstått ett nytt naturtillstånd.

Det som gör frågan än mer intrikat är de förväntade klimatförändringen, som i bl.a. Västsverige innebär att nederbörden (oftast i form av regn) ökar under "vintern", samtidigt som tjälen blir alltmer sällsynt. Dessutom lär stormarna öka! Allt detta lär öka dikningsbehovet rejält i skogen, om det ska kunna levereras något västsvenskt virke i framtiden.

Å andra sidan har vi miljömupparnas krav på mer areal skyddade våtmarker...

/Niklas

Avatar Fallback
 
#25042 Flisa upp allt grot å ut med askan från värmeverken i skogen som gödning.
Dagens mantra, mig veterligen har dock ingen räknat på bränsleförbrukningen för den cykeln.
En maskin samlar ihop grot i en stor hög, ut med lilla flistuggen, ut med nästa maskin å hämta flisburken. Lasta askan i nästa burk å gasa omkring med spridare i skogen.
Förnyelsebar energi eller ren dumhet...?

Användarvisningsbild
 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#25051
nisse skrev:
Hur skall ett dike se ut för att en bandgrävare inte kan rensa det? Det som är problem är huggningen för att komma fram. En del använder små grävare för att kryssa runt kantträden,men det måste bli dyrt.

/Nisse



Precis, smågrävare som kryssar runt blir dyrt och det kanske är alternativet på många ställen.

Och som du också säger, att komma fram till dikena. Helst vill man ju ha maskiner som kan gränsla dikena för att slippa stora gator jämte diket för att rensa.

//.D

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar
TitelStatistikSenaste svaret
Kostnaden för skogsdrivning ökade 2009 av Fredrik Reuter - sön 29 aug 2010, 12:43
i Skogsnyheter
0 svar
726 läst
av Fredrik Reuter     
sön 29 aug 2010, 12:43
Lägsta timmerpriset sedan 2009 av Niking - mån 07 sep 2015, 22:32
i Avtal, offerter, virkesprislistor och priser
10 svar
3080 läst
av zorran     
sön 27 dec 2015, 00:01
Husqvarna 345 fx-2009 röjsåg stopp fungerar ej ! av Åke Nilsson - mån 22 aug 2016, 16:59
i Motorsåg och handhållet
2 svar
979 läst
av Åke Nilsson     
lör 22 okt 2016, 21:22
Statistik Skotareförsäljning i Sverige 2007-2009 (Karta) av kockums850 - mån 21 dec 2009, 23:50
i Skotare
7 svar
2535 läst
av Lill Junior     
sön 27 dec 2009, 17:16
Annonser