Från G28 till G34

Stora Enso
 Svara  9 inlägg  3424 visningar  3 följer
Användarvisningsbild

Från G28 till G34

 
#330404 Var ute och slog några ytor i ett bestånd för att ta reda på ståndortsindex. nedan redovisas medel i beståndet. Enligt Skogsbruksplanen som är upprättad 2002 skall ståndortsindex för beståndet vara G28.

Min beståndsdata
ålder 40
Höjd 25,2 m

Om jag gjort rätt får jag fram att det skall vara en G34.
Är det möjligt att det stiger så, från en G28 till en G34 på 13 år?

Tacksam för svar!

   TS
Enso Cat
Användarvisningsbild

Re: Från G28 till G34

 
#330410 Hej,
Det finns väl alltid ett ganska stort mått av felkällor så det kan nog slå ganska mycket.
Bara en sådan sak att kanske två olika människor gör bedömningen kan göra sitt tror jag.

Är det inte också så att SI mäts olika beroende på beståndet ålder, interceptmetoden används i vid yngre ålder, kurvorna för trädhöjd om det är äldre. Det kan isåfall göra sitt också tror jag.

Avatar Fallback

Re: Från G28 till G34

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#330439 Interceptmetoden är väl nästan bara ungtall?

40-åog gran i G28-G34 är ju gammal, så där borde hödkurvan fungera bra. De bode växa mer än 3 meter på de 60 år som är kvar?

Avatar Fallback

Re: Från G28 till G34

 
#330443 Tror det är vanligt att SI i planer är medvetet underskattat. Man törs inte skriva in höga boniteter utan drar ner lite för att inte någon ska bli besviken på tillväxten.

Kan också vara så att SI i planen bestämdes med ståndortsfaktorer vilket är en sämre metod som ofta inte klarar av att fånga höga boniteter.

Avatar Fallback

Re: Från G28 till G34

 
#330493 Jag har också erfarenheten att SI i Skogsbruksplanen är lågt satta. Jag har lagt ut provytor på speciellt bördiga marker och konstaterat att SI är betydligt högre än angivet i planen. Speciellt på granmark.

Avatar Fallback

Re: Från G28 till G34

 
#330510 Tabellerna är väl från typ 70 talet och bygger på självföryngrad skog. Så det kan nog skilja en hel på ståndortsbonitering och övrehöjd

Användarvisningsbild

Re: Från G28 till G34

 
#330627 Många planläggare kollar för mycket på den gamla planen som ofta var under boniterad för det fanns risk för skatt på tillväxt.detta lever kvar idag med. När jag gör planer höjer jag boniteten med 25 % i snitt på de planer som försiktiga planläggare har gjort. Man ser än idag fastighetsanonser där det står bra bonitet och det är 9,2 i planen. Medelboniteten i Jönköpings län är enligt riksskogstaxeringen är 9,1. All tallskog ligger under 9. Vilket ger att bara gran kan dra upp medlet. En g34 har ca 12,5 i bonitet. Mitt rekord på medelbonitet är 13,2m3sk/ha. Men den var bara på 35 ha och det fanns många G40 bestånd. Idag höjde jag si på ett bestånd från G26 till G32. Skogen var redan över 26 meter men hade många år kvar att krympa till en G26. Sedan ska man vara klar på att ett si inte är stabilt utan ändrar sig under åren.

Avatar Fallback

Re: Från G28 till G34

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#330663 Jag fundera rom sådana faktorer som kvävenedfall och varmare klimat/väder de senaste 50 åren kan ha puttat upp kurvorna? Vet inte när ståndortsmetoden utvecklades, men det känns som det kan bygga på rätt så gamla data. Eller hålls de uppdaterade på någe vis?

Hur gör du i en 30-årig granskog Tandemåla, vad gör att du höjer från G28 till G34 tex? Frågar för en vän. :)

Användarvisningsbild

Re: Från G28 till G34

 
#330905 Tre huvudorsaker påverkar boniteten över tid. Näringstillgång vattentillgång och plantmatreal. Vatten! Du kan ha en brunjords mark med kalk berggrund och ha noll tillväxt se Gotland. Du kan har en sandig podsol morän på gneis berggrund men med mycket regn och ha en god tillväxt. Se västra Ljungby kommun. Eller ha brunjords på granit berggrund men med lite vatten som vi har i Vetlanda. Skulle vi ha samma mängd vatten som Ljungby hade vi en G34 där de har en G28. Hade gotlänningarna fått samma mängd vatten blir det en G38.
Där av kan det bli höga boniteter nästan överallt bara det finns näring och vatten. Det finns en bra forskarrapport från slu och Asa ytan om det.
Den tredje är provins och är det främst när de slår knopp och inventerar som är avgörande. Då en frostskadade ger svåra tillväxt förluster.

På Magnans fråga går jag på bestånd under 30 år på gallringsmallen och över 30 år på övre höjdstabellen. Södra har gallringsmallar som bygger på Ingvar. Och det ger tre grafer. Där gr och överhöljd är de viktiga men att ålder finns i övre grafen och då kan man kolla vilken överhöljd det finns och vilken totalålder och sedan kolla vilken gallringstabell som bäst stämmer in.
Det som är det fina i detta är att övrehöjds tabellen är svår att tyda vi låg ålder medan gallrings tabellen är rätt släcker redan vis 15 år totalålder. På höga boniteter. Jag har svårt att förklara mig i skrift men är bra på att prata. Men jag förtydligar Järna om någon har frågor.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Annonser