Skogsbruksplan - Planläggarskillnader

Har ni varit med om att det är stora skillnader i skogsbruksplaner beroende på vem som inventerat samma skog?

Jag har nyligen köpt en fastighet där det enligt plan upprättad 2013 stod 5000 m3sk. Efter köpet fick jag tillgång till en annan plan som samma konsultbyrå (men annan planläggare) gjort 2006. Om man räknar bort den skog som avverkats under perioden 2006-2013 och räknar upp volymen med den beräknade årstillväxten mellan 2006-2013 så kommer man upp i 4000 m3sk. Är det rimligt att det kan vara en differens på 20 % mellan planläggarna? Dessutom har den senare planläggaren använd den tidigare planen som grund i sitt arbete.

Inte helt orimligt, det kan skilja mycket.

Har du räknat om avverkningarna mellan m3sk och m3fub?
Har du räknat med tillväxten på de avverkade områdena?

Vet att det kan skilja men tyckte att det var i mesta laget. Alla mått är i m3sk men reagerar främst på en sak. Det är ett område på 6 ha där det enligt planen från 2006 är främst 110-årig granskog och en volym på 220 m3sk/ha. Enligt planen som är upprättad 2013 är skogen 116 år och volymen är på 330 m3sk/ha. Inte illa med en tillväxt på 110 m3sk på några år på ett område som enligt planerna har en bonitet på 2,8!

Jag har gjort en del planer, varav en del revideringar av äldre planer.

Kan säga att det skiljer sig rejält mellan olika planläggare. Det som är lättast att kolla vid en revidering av en äldre plan är hur väl åldrarna stämmer (skattningen av boniteten blir ju också lättare ju äldre beståndet blir). Eftet vissa planläggare visste man att man inte behövde borra träden i bestånden eftersom det så gott som aldrig skiljde mer än +/- 5 år och efter andra planläggare visste man att man var tvungen att borra träden i samtliga bestånd.

Sedan vad det gäller volymerna så finns det ju ett antal felfaktorer såsom uppskattade värden på; bonitet, ålder, virkesförråd, trädslagsfördelning samt areal per avdelning. Här talar vi om dålig indata i den gamla planen.

Därtill kan planläggningsprogrammets tillväxtfunktioner av ovanstående parametrar vara fel.

Dessutom kanske fastighetsägaren ej utfört de planerade åtgärderna enligt angivet sätt (t.ex. angående gallringsstyrka) och vid angiven tidpunkt.

Många felkällor finns det.

MVH
Alias

Min erfarenhet är att när SS gör planer räknar de mer i underkant än överkant, vilket i sin förlängning gör tillväxten missvisande, det växer oftast in betydligt mer än vad det skall göra enligt planen.
På några år sikt kan det bli betydande mängder.

Åldern verkar de vara överens om och detta är ett bestånd där inga skogsåtgärder utförts mellan planernas upprättande. Det som skiljer sig åt är att den första planläggaren ansåg att det rörde sig om en G18 medan den som gjorde den andra planen har bedömt det till en G20. Medeldiametern skiljder sig åt från 20 cm till 24 cm.

Problemet med volymsuppskattning i skogsbruksplaner är att man vid fältinventering i ett område tar några grundytor och sen en medelhöjd. Det ligger sen som grund för volymsuppskattningen. Antingen går man in i en av många olika tabeller och får fram en volym eller så görs en mer generell beräkning då man använder "halva höjden*grundytan-10%". Det gäller främst från huggningsklass G1 och uppåt.

Enligt min mening är det oftast därför det skiljer sig i volymen i planer. Jag tycker att det intressanta då är att jämföra grundytan och medelhöjden i avdelningarna istället för m3sk/ha mellan planerna.

Problemet kan vara att skog till största del värderas till antalet m3sk. Det gör i detta fall att vi spekulanter utgått från ett värde som sedan kanske misstämmer med över 30 %. Givetvis ska man som köpare alltid förvissa sig om att planen stämmer men det görs väl oftast bara så tillvida att man kontrollerar att det är angivet rätt huggningsklass för respektive område. Förhoppningsvis har planläggaren nummer två gjort rätt så att de senaste uppgifterna stämmer. Då denne dessutom hade tillgång till den tidigare planen borde det ringa en klocka när uppgifterna går isär så förhoppningsvis är detta område noga kontrollerat.

Man skall själv mäta de virkesrika bestånden innan man köper. Eller låta mäta av någon man litar på.

Tycker inte skillnaderna i värdena verkar så konstiga, snarare är det väl så att jag misstänker att planläggare nr 2 alltför mycket räknat fram volymen snarare än ha gjort en ny mätning-

Ditt exempel med 110 m3sk tillväxt på 6ha avdelningen är ju nästan skrämmande exakt.

6 ha * 2,8 m3sk/ha * 7 år = 118 m3sk.

Det var väl 100 m3sk/ha? som det skiljde?

Precis. Det var jag som skrev slarvigt. Om det vore 110 m3sk på 6 ha skulle det helt klart vara troligt men nu pratar vi 110 m3sk/ha i tillväxt på 6 år. Det är bättre än i Brasilien ;-)

Trodde kanske att du läst fel i planen och blandat ihop tillväxten i avdelningen och tillväxten per hektar.

Det rimliga för det 110-åriga granbeståndet som är i bästa fall G20 (enligt planerna) skulle jag säga lutar mest åt 220 m3sk/ha, kommer man upp och över 300 m3sk i ett sånt bestånd skulle grundytan vara hiskeligt hög...

Grundytan är bedömd till 39 m2 i den senare planen.