Vem betalar klyvning?

[storån]

Om en skogsfastighet samägs av flera stycken och en begär klyvning.
Får då den som begärt klyvningen stå för hela kalaset eller delas kostnaden lika på ägarna?

Och hur är det om det också innebär en oberoende värdering först?

[Jasi]

Kostnaden fördelas efter nyttan med klyvningen vilket sannolikt innebär efter fastighetens ägarandel.
Samma med värderingen.

[SkogsMaja]

Hur tänker man då med "nyttan".
Säg om man inte kommer överens, och en vill klyva, och det underlättar för de andras fortsatta verksamhet eftersom de då kan genomföra sina egna beslut som var orsaken till klyvningen(osämjan)??

[Midgård]

Min erfarenhet av klyvningar och sammanslagningr är att Lantmäteriet inte lägger lägger sig i hur kostnaden för klyvning fördelas. Lantmäteriet behöver en formell beställning och uppgift om vart fakturan ska skickas. Hur kostnaden sedan fördelas är nog upp till delägarna att bestämma.

[Jasi]

Vilket till största sannolikhet innebär att man får betala efter andelstal i fastigheten

[Midgård]

Frågan är ju varför en av delägarna vill klyva? Generellt är det ju så att en delägarna kan begära att bli utköpt av de andra till ett begärt pris. Altenativet är att sälja fastigeheten på marknaden. Om en delägare kan driva igenom en klyvning är jag däremot osäker på. Skulle så vara fallet borde det, som nämnts ovan, vara den som har fördel av klyvningen också vara den som står för kostnaden. Det kostar en hel del såvida inte de nya gränserna utgörs av naturliga avgränsningar som t ex åar,bäckar, sjöar bergåsar o.d..

[Jasi]

Jag är delägare till en fastighet där några av de andra delägarna vill sälja fastigheten. Jag och några till vill inte sälja. Då kan vi klyva fastigheten så att de som inte vill sälja får den kvar och de som vill sälja får sälja sin del. Ett alternativ är att en av delägarna bäger offentlig auktion men då går önskemål om eventuell klyvning före.

[LeoA]

Fastighetsbildningslag FBL 2 kap. 6 § (SFS 1970:988)

I princip fördelas förrättningskostnader och kostnader för sakkunnighjälp, t.ex. utomstående värderare som lantmätaren tar in i förrättningen, efter andelen i fastigheten.

Klyvning är speciell eftersom det är en förrättning som kan innehålla tvångsinslag, dvs en eller flera delägare kan klyva ut sig mot de andras vilja och förrättningen äger också företräde före en försäljning på offentlig auktion.

Om klyvningen inte går att genomföra, står sökanden normalt sett för kostnaden. Skäl till att det inte går att genomföra kan vara t.ex. planstridighet, eller att det uppstår skadlig delning av skogen.

En eller flera delägare kan yrka att en (viss) lott skall läggas ut för dem själva. Man kan inte yrka på att en annan delägare B skall få en viss annan lott. Man kan bara yrka på viss lott för egen del (eller för det kollektiv av delägare som man vill tillhöra).