Jag såg en intressant rapport för några dagar sedan från en doktorsavhandling av Kerstin Varenius, en forskare på SLU. Hon har undersökt hur samhällen av mykorrhizsvampar utvecklas i skog som tidigare varit kalavverkad och upp till 60 års ålder och jämfört det med hur situationen ser ut i en naturskog. Resultatet ser korfattat ut så här:
Vid en kalavverkning stryps tillgången på energi för de svampar som lever i symbios med träd. Vanliga arter kommer tillbaka, men förändringar i svampsamhällenas artsammansättning finns kvar efter 50 år. Att spara dungar av träd kan vara ett sätt att bevara delar av svampsamhället i ett område.
Svampsamhällets artsammansättning i brukad skog skilde sig från den i naturskog under flera decennier efter avverkning, även om de vanligaste arterna av mykorrhizasvampar verkar komma tillbaka. Av de 20 arter som var vanligast i undersökta naturskogar, var 13 lika vanliga i tallskogar som varit kalhyggen 50 år tidigare. Bland dessa finns t.ex. sandsopp och pepparriska. När det gäller mer sällsynta eller rödlistade svamparter gick det inte att dra några statistiskt säkra slutsatser för enskilda arter, eftersom underlaget var för litet.
Så kallade hänsynsträd, som lämnas kvar permanent, verkar kunna fungera som "livbåtar" för vissa arter, som alltså kan leva kvar inom ett avgränsat område runt träden. Däremot verkar inte fröträd som får stå kvar i tio år efter en avverkning kunna kompensera för de mer övergripande förändringar som en avverkning orsakar i mykorrhiza-samhället. Detta tyder på att de miljöförändringar som en avverkning orsakar har större betydelse än trädkontinuitet för mykorrhiza-samhällens artsammansättning.
– För den som vill förvalta mykorrhizasamhällen liknande dem i naturskogar på sin brukade skogsmark är vår rekommendation därför att hellre spara intakta skogspartier än utspridda träd, säger Kerstin Varenius.
– Man har länge trott att svampsamhällen är tåliga och gör samma saker även om artsammansättningen förändras, eftersom det finns så många svamparter. Förmodligen är det inte så utan olika konstellationer av svampar gör olika saker, menar Kerstin Varenius. Med bättre kunskap kan vi anpassa hur vi brukar skogen och bättre ta tillvara svamparnas tjänster.
Rapporten finns här för er som vill läsa hela.
Den här rapporten har kommeterats av både Göran Öhrlander, Skogsstrateg på Södra tillika skoglig doktor och docent och av Natursidan.se. Göran Örlander tolkade i ett twitterinlägg rapporten så här:
Mykorrhiza-svampar kommer tillbaka efter kalavverkning. Trädgrupper som lämnas på hyggen är positivt för svamparna.
Natursidan skriver under rubriken "Kalhyggen stryper energi för svampar" att:
I en ny avhandling från SLU visas att energin för dessa svampar stryps vid kalavverkning och att det kan ta 50 år innan artsammansättningen återhämtat sig.
Mykorrhizasvampar lever i symbios med träd och är beroende av trädrötter. Vid kalavverkningar måste dessa svampar därför återetablera sig och det kan ta tid. Efter 50 år har bara 13 av 20 svampar som är vanliga i naturskogar hittats i före detta kalhyggen.
och
De (forskarna, sfo anmärkn) har även upptäckt att det bara är ett fåtal svampar som gynnas av att det lämnas enstaka träd på ett kalhygge. För att få bra effekt på svamparna krävs det att det lämnas intakta skogspartier snarare än ”livbåtar” i form av utspridda träd på ett hygge.
På Twitter lägger de till att mykorrhiza-svamparna är viktiga för att binda koldioxid:
Båda parter har återgivit valda delar av rapporten på ett mer eller mindre korrekt sätt men ser man på rubriksättning och sammanhang så är syftet med att referera till denna rapport helt olika. Den ena (Södra) vill visa att kalhyggesbruket fungerar och att den äldre skogens tillstånd av svampflora återkommer när skogen blir nog gammal. Den andra (Natursidan) vill visa att både kalhyggesbruket skapar oreparabla skador och den generella hänsynen (spara träd) inte räcker till.
Vad kan vi lära av det här då? Källkritik, källkritik, källkritik!
(fast jag tycker personligen att Göran Örlander gör den mest rättvisande tolkningen )
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto