sön 05 feb 2017, 10:02#435683
Om man nu ser till vändningen i det s.k. "Bombmurklemålet". Där en återremittering till Länsstyrelsen för ny bed. ang. proportionalitets principen skall göras på nytt. Vad jag förstår så innebär det i andra ord.: -Om det inte finns skäl att anse att Bombmurklan skall ha en särskild skyddsstatus enligt artdirektivet, då bör dispens ges för ATT få bruka marken. Och därmed MÅSTE Länsstyrelsen tillåta avverkning i viss omfattning = markanvändande för markägaren. OM man istället anser ATT det finns ett särskilt skyddsvärde, då skall en skyddsgrad anges o ersättning för skyddsnivån utgå till markägaren för avsatt markareal. Konsensus: Markägaren blir vinnare i båda fallen.
Med bakgrund mot detta, förefaller det i alla fall för mig. Som ganska oattraktivt att se SD vilja dra ner på de anslag som skulle användas för att ge markägare möjligheten till ekonomisk ersättning, för markavsättningar vid skyddsvärda objekt som återfinns på privata marker. Med 868 miljoner/ år i fyra år ! ! ! Det är väl just dessa pengar som skulle kunna skapa de återstående avsättningarna man vill göra, för att uppnå de mål vi förbundit oss till i Sverige. Och att drabbade markägare får sin rättmätiga ersättning, istället för att marken exproprieras på oskäliga grunder. Och när avsättningsmålet är fyllt, så kan denna konfliktskapande diskussion läggas till handlingarna. För har man betalat för avsättning för skydd av Lavskrikan i dess sydligaste utbredningsområde, för ex. 5000 ha. Då behöver man inte avsätta ALL mark där Lavskrikan är synlig bara för ATT det finns Lavskrika där. Då kan denna markareal anses nog för att ge en bevarandestatus i dess sydligaste gränsområde. Men jag tror man kommer ganska långt i avsättningsareal med 868 miljoner / år i 4 år. Tot. ca. 3,5 miljarder.
Jag tror INTE att SD är något för de svenska markägarna i detta avseende !!