Stora koldioxidutsläpp från skog på dikad torvmark

 Svara  18 inlägg  2964 visningar  3 följer
Användarvisningsbild

Stora koldioxidutsläpp från skog på dikad torvmark

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#396744 http://science.gu.se/aktuellt/nyheter/N ... cid1378828
/Niklas

   TS
Avatar Fallback

Re: Stora koldioxidutsläpp från skog på dikad torvmark

 
#396762 Hur mycket släpps det då inte ut från torvbrytningarna som inte har några träd som tar upp koldioxid?

Användarvisningsbild

Re: Stora koldioxidutsläpp från skog på dikad torvmark

 
#396780 Intressant!
Men får man dika ur våtmarker och ställa om till produktivt skogsbruk idag? Trodde det var förbjudet, delvis på grund av just detta, alltså att det inte är skogen i sig som skapar CO2 utsläpp utan dikningen. Vattnet dräneras bort och organiskt material som legat konserverat bryts ned när vattnet försvinner. Nedbrytningen är en process som bl a genererar koldioxid - eller?

Här fanns en artikel till men jag tror det är samma, vet inte vad som är hönan och ägget i det hela.

http://www.forskning.se/2016/06/20/dika ... en-binder/

Användarvisningsbild

Re: Stora koldioxidutsläpp från skog på dikad torvmark

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#396823 Nej, sådant kallas för markavvattning och är tillståndspliktigt i hela Sverige. Dessutom är det förbjudet i södra Sverige, varför man först måste söka dispens från förbudet, innan det ens blir aktuellt med att söka tillstånd. Dessutom är det bara ca hälften av beviljade dispenser som också erhåller ett tillstånd. :evil:

Dessutom är det ju förbjudet att göra några tillväxthöjande åtgärder på impediment, men inte på produktiv skog, varför det finns all anledning att kontrollera om impedimentet fortfarande är impediment Dagens prestation och Min naturvård :smile:
/Niklas

   TS
Användarvisningsbild

Re: Stora koldioxidutsläpp från skog på dikad torvmark

 
#397071 Jag har analyserat några aspekter på http://daglindgren.upsc.se/Naturv/Wetground.pdf Jo dikad torvmark ger stora koldioxidutsläpp. Jag kopierar den här nedan också om länken fungerar dåligt
Det är också ett problem på mark som används eller tidigare togs upp för jordbruk. Dikad torrvmark är dubbelt så stort problem i Finland.
Vad man skall göra åt detta som inte redan är åtgärdat är inte lätt att säga.
Underhållsdikning, framförallt efter kalavverkning är nog fortfarande acceptabelt.
På mark där skogstillväxten är mycket dålig kan den ökas med mineralnäring och även i övrigt kan skogsproduktionen ökas utan att torvens koldioxid ökas, så blir det bättre utbyte av utsläppet vid dikning. Kanske också förtätning om inte fördjupning av diken kan vara en tolerabel åtgärd.

Inklistrat från angiven plats följer
Våtmarker
Genom våtmarkshanteringen har människan påverkat klimatgaserna. I våtmarker och torvmossar skyddas organiskt material från oxidering eftersom vattnet blir stillastående och syrefritt.
Tidigare omvandlades våtmarker med dikning till jord- och skogsmark och då multnade torven till koldioxid. Nydikning har nu liten betydelse, men diken underhålls vid föryngring.
Stora mängder kol är lagrat i torvmarker. Variationer i inlagrat kol inlagrat i torvmarker ger variationer i växthusgaser, som är globalt betydelsefulla.
Svensk statistik på dikade torvmarker och beräkning av utsläppen av koldioxid finns i ett PM 150128 https://www.energimyndigheten.se/contentassets/0fe36d82aacc46deae659e396ed64aba/svensk-torv-2.pdf
En svensk forskare, Franzen, har förklarat istidernas uppkomst med torvmossarnas växt och kopplingen till mindre växthusgaser i atmosfären. När istiden släppte snabbades förloppet upp genom att isarna rörde om i torvmossarna och att kol därigenom frigjordes.http://fof.se/tidning/2013/9/artikel/torvmossarna-kan-orsaka-istid
Utsläppen från dikade våtmarker (torvmarker) anges uppgå till storleksordning en femtedel av Sveriges totala ("rapporterade") ”klimatutsläpp” http://www.cec.lu.se/upload/cec/BECC/Di ... _final.pdf http://science.gu.se/aktuellt/nyheter/N ... cid1378828 Det är således inte betydelselösa kvantiteter som omsätts. Metanbildning är också en faktor av betydelse i våtmarker. Skogsmarkerna är bara en del av den dikade torvmarken, dikning för jordbruk eller vad som initialt var menat för jordbruk är också viktig. Det är historiska ”synder” och utsläppen är inte lätta att kraftigt reducera idag.
Kanske man kan minska koldioxid-halten i atmosfären genom att låta det organiska i våt och torvmarker växa. Man kunde ta under övervägande åtgärder för att binda vegetationens kol för många århundraden framåt. Men man bör då också kalkylera på metan. Eftersom torv/våtmarker ofta ägs av markägare som också hanterar skog så är administrativt och geografiskt avstånd ofta kort.
I en artikel bloggartikel som återges på http://downto.dagli.se/?p=7 har Hans Winsa, Sveaskog diskuterat möjligheten att transportera och dränka ”skog” i våtmarker. Ersättning kunde ges för de utsläppsrätter som genereras. 2016 är utsläppsrätter billiga och det incitamentet finns knappast just nu, men liknande kan skapas.
Mer utredning inriktat på huruvida det kol som skogen sugit upp kan lagras permanent i närheten i lokala småskaliga system borde ske. Andra modeller att lagra kol permanent kan diskuteras och i en del av dem kan våtmarker spela en roll.
De internationella organen diskuterar "wetlands" men vad som är relevant för Sverige drunknar i dokumenten
http://www.ipcc.ch/meetings/session37/D ... tlands.pdf
Sedan början av 1800-talet har cirka en fjärdedel av våtmarksarealen torrlagts och förstörts. De flesta kvarvarande våtmarker är mer eller mindre påverkade av markavvattning, kvävenedfall och att de inte längre hävdas med slåtter eller bete. Detta leder till igenväxning.
Torv utvinns i en omfattning som inte snabbt avtar, det kan nog delvis ses som ett uttag av fossilt kol. Fast efter utvinningen omvandlas arealen till ny skogsmark och skogen lagrar in kol, så bara en del eller ibland inget alls av uttaget bör ses som fossilt uttag.
Det finns säkert objekt där det är berättigat att omvandla nu improduktiv mark till produktiv skogsmark med ett inslag av gödsling (speciellt mineralnäring), dikning eller återdikning på torvmark.
Våtmarker och ”miljömål”
Våtmarker behandlas huvudsakligen under ”myllrande våtmarker” och faller knappast under Skogsstyrelsen ansvar eller ”levande skogar”. Dock räknas naturtypen skogbevuxen myr till skogliga naturtyper. Skogbevuxen myr kan dock inte åtskiljas klart från annan myr på det sätt miljökvalitetsanalysen görs, och en del av ”våtmarksproblemen” faller säkert på skogbevuxen myr.
Skogbevuxen myr finns det tillräckligt av enligt Artdatabankens utvärdering. ”Levande skogar” kommer in under myr framförallt genom Naturtypen skogbevuxen myr. För skogbevuxen myr är arealerna 2013 (i km2 med ”behoven” = referensvärdena i parantes) enligt rapporten följande: Alpin 1820 (1820); Boreal 18 800 (18800) och Kontinental 166 (166) = 20786 (20786) = 20786/ 28 551 000 7.2 % för hela landet inklusive improduktiv skogsmark. Att förekomsten är tillräckligt stor och av god kvalité markeras med gröna pluppar. I den lilla kontinentala delen (men inte för de övriga 99 % av arealen) anses det finnas kvalitetsproblem och det blir en gul blupp (utan negativ utveckling), trots att arealkravet är uppfyllt. Jag tycker skönhetsfläcken i det kontinentala området skulle avlägsnas av just kosmetiska skäl då för vi en stor skoglig naturtyp med gynnsam bevarandestatus i hela landet vilket skulle märkas i statistiken. Naturtypen behöver väl skydd till hundra procent eftersom även om bara några hektar försvinner har den inte längre gynnsam bevarandestatus. Att artdatabankens rapport räknar bort denna naturtyp i sina generaliserade omdömen som antyder att det bara finns några procent bevarade naturtyper är missvisande. Det står i rapporten (sid 17) ”Resultaten från miljöövervakningen visar att det bara är i den alpina regionen, där påverkan av skogsbruk hittills varit minst, som naturtyperna utgör mer än tio procent av skogsmarksarealen. På fastmarken nedanför fjällen är andelen endast ett fåtal procent.”
Att verkliga arealer och referensvärden är lika kan bero på att behovet satts lika med vad det var vid inträdet i EU. Förbryllande är att vid rapporteringen 2007 angavs både verkliga arealer och behövliga arealer till avsevärt lägre värden. Men inte heller då var arealerna för små och verkar sedan dess ökat (fast troligen har de inte ökat i verkligheten). Den gula bluppen på den kontinentala en procent av arealen fanns då också. Definitionen av naturtypen: http://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/vagledning/natura-2000/naturtyper/skog/vl-91D0-skogsbevuxenmyr-maj-12.pdf
Eftersom skogbevuxen myr inte är särskild från annan myr är det svårt att göra annat än subjektiva bedömningar hur det påverkar miljökvalitetsmålet levande skogar, men min uppfattning är att påverkan är positiv och just i detta avseende uppfyller levande skogar miljökvalitetsmålet. De stora problemen i myllrande våtmarker ligger inte i den skogliga delen.

Användarvisningsbild

Re: Stora koldioxidutsläpp från skog på dikad torvmark

 
#409289 http://www.svd.se/just-nu-dodar-regerin ... liv:debatt

Användarvisningsbild

Re: Stora koldioxidutsläpp från skog på dikad torvmark

 
#409304
svampbob skrev:http://www.svd.se/just-nu-dodar-regeringen-en-hel-bransch/om/naringsliv:debatt


Läs det här debattinlägget. Kan appliceras på mycket mer än just torvbrytning dessutom.

Avatar Fallback

Re: Stora koldioxidutsläpp från skog på dikad torvmark

 
#409321 Ibland håller jag med Naturvårdsverket. För att gå några decennier tillbaka i tiden till när Torbjörn Fälldin var statsminister och var dödligt rädd för kärnkraften. Den regeringen beslutade att torven skulle underkastas minerallagen så att markägaren inte hade äganderätt för marken utan bara det över markytan. Så även mycket fin G28 skog med torv under var ett perfekt torvbrytningsmål. Dränerad och klar, kan det bli bättre för en torvbrytare? Den marken som i all framtid levererar fin granskog uthålligt för byggmaterial, papper OCH ENERGI!

Blir ni drabbade av detta får ni stå med mössan i hand och ta eventuella smulor som ramlar ner i kepsen. Tro inte att ni blir rikligt belönade när ni är rättslösa!

Torven är en förnyelsebar resurs står det i skrivelsen. I bästa fall 1mm per år. Tänk er att det tar tusen år för att få en meter och sen ska den även förmultna ett antal år till för att bli användbar för eldning.

Uttjänta torvtäkter blir populära sjöar eller öppna vårmarker? (står så) med högbiodiversitet (mångfald) Ett riktigt jävla sumphål är vad det blir som försvårar skogsbruket på intilliggande marker rejält! Har väl sett några änder där nån gång och ytterdikena gillar bävrarna som fäller träden åt mig.

Har läst många gånger att vid förbränning blir det lika dåliga utsläpp som vid oljeeldning som vi vill komma ifrån!

"Handelsbalansen kommer att försämras" Ja det är till att använda storsläggan för att slå i småspik. Droppe i havet är nog närmare sanningen. Likaså är det säkert med "utsläppen som tydligen är skrämmande. Kanske t.o.m som i Kina. Obs lite ironi.

Det här måste vara skrivet på uppdrag av torvbolagen.

99% av alla myrar ligger lägst i naturen så skall ni försöka få upp skog där sen brytningen är klar får ni nog skaffa rejäla pumpar för att hålla vattnet borta. Ni förstår att det är en omöjlig ekvation.

Användarvisningsbild

Re: Stora koldioxidutsläpp från skog på dikad torvmark

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#409330 Tja, tar man bort torven i torvtäkten, så återskapas givetvis den sjö som fanns där från början.
/Niklas

   TS
Avatar Fallback

Re: Stora koldioxidutsläpp från skog på dikad torvmark

 
#409331 Torv för avsalu på export, den tiden är nog förbi. Öststaterna har också torv och den säljs till lägre pris än den svenska och där är det inga problem med brytningen.
Bryts en del torv i området runt Älmhult/Tingsryd och den mesta går nog som jordförbättringsmedel och till strö.
Karlsson i Växjö körde för ett 20 tal år sedan massor av torv till Italien men det verkar numera upphört. Ser i alla fall ingen av deras bilar där längre.

Avatar Fallback

Re: Stora koldioxidutsläpp från skog på dikad torvmark

 
#409339 Tja, det har du rätt i Niking, men nu är den rejält grumlad av gammal torv och kallas nu av LS för brunvattenspeglad sjö. Vår intilligande sjö med massor av fisk är numera nästan död. Sediment fastnar i gälarna så dom kan inte andas.

Användarvisningsbild

Re: Stora koldioxidutsläpp från skog på dikad torvmark

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#409342 Torven lär väl snart sjunka till botten, misstänker jag. Å vad fisken i grannsjön beträffar, så kan den ju minska av många olika skäl.
/Niklas

   TS
Användarvisningsbild

Re: Stora koldioxidutsläpp från skog på dikad torvmark

 
#409347
halvproffs skrev:Torven är en förnyelsebar resurs står det i skrivelsen. I bästa fall 1mm per år. Tänk er att det tar tusen år för att få en meter och sen ska den även förmultna ett antal år till för att bli användbar för eldning.

Uttjänta torvtäkter blir populära sjöar eller öppna vårmarker? (står så) med högbiodiversitet (mångfald) Ett riktigt jävla sumphål är vad det blir som försvårar skogsbruket på intilliggande marker rejält! Har väl sett några änder där nån gång och ytterdikena gillar bävrarna som fäller träden åt mig.

Det här måste vara skrivet på uppdrag av torvbolagen.

.


Du har förstås som så ofta rätt i mycket. Kommer ihåg det du visade mig utanför Hedesunda, det förskräcker än. Det jag fångades av artikeln var mer hur man så ofta använder miljöargument på ett lurigt sätt för att "köra över" någons äganderätt. Fast å andra sidan så görs samma sak med argument kring "samhällets behov", gruvbrytning", "vindkraft" mer mera.
(Personligen är jag bara så trött på alla som lever på att vara generösa och "goda gåvors givare" med andras egendom. Aldrig med sin egen. Fast det är förstå en annan diskussion och tråd. Men det färgar hur jag läser.)

Avatar Fallback

Re: Stora koldioxidutsläpp från skog på dikad torvmark

 
#409383 Är inte vattensamlingen som blir kvar efter torvbrytning en helt död pöl, den är eller blir väl så sur att inget kan leva där eller :?:

Användarvisningsbild

Re: Stora koldioxidutsläpp från skog på dikad torvmark

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#409409 Den går nog att kalka upp, om man vill.
/Niklas

   TS
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar
TitelStatistikSenaste svaret
Kalhyggen står för 25% av Sveriges koldioxidutsläpp av Fredrik Reuter - fre 11 dec 2015, 11:17
i Skogsmiljö och Trädlära

12345
63 svar
11037 läst
av Niking     
mån 28 dec 2015, 22:28
Tall, torvmark, T18 av Mangan - fre 21 feb 2014, 08:27
i Föryngring

123
35 svar
16625 läst
av Tåndemåla     
mån 19 jun 2017, 22:52
Gallra på torvmark av Mangan - sön 03 jan 2010, 16:32
i Små skogsmaskiner och övriga maskiner
8 svar
3880 läst
av Mangan     
ons 09 dec 2015, 21:11
Ny rapport om skogsbruk på torvmark av Niking - tor 25 aug 2016, 01:43
i Skogsnyheter
0 svar
473 läst
av Niking     
tor 25 aug 2016, 01:43
Skog och bär av Fredrik Reuter - tis 04 maj 2010, 11:01
i Friluftsliv, Naturturism
11 svar
5255 läst
av sködarförare     
tis 08 jun 2010, 14:17
Annonser