Ett Hygge åt var och en av dessa trädkramare!

 Svara  12 inlägg  2558 visningar  4 följer
Avatar Fallback

Ett Hygge åt var och en av dessa trädkramare!

 
#373938 Jag fick ett mail från en vän med denna petition;
12 feb. 2016
Planera för 2400-talet!
Anders Delin
När vi började skriva den här artikeln var vi mest oroliga för att redaktören skulle skriva ”2040-talet” i rubriken. Vår rubrik kunde ju uppfattas som alltför orimlig, en felskrivning.
Men det är inte så – vår uppmaning är att planera för 2400-talet. Vad kan planeras för en tid som ligger fyra sekler framåt i tiden? Egentligen ingenting som planerare vanligen sysslar med, sådant som brukar finnas på de politiska agendorna.
Däremot kan en vacker tallskog planeras för 2400-talet. Man kan vara säker på att nå det förväntade resultatet, en skog med den mycket gamla tallskogens alla positiva egenskaper – en sådan tallskog som nuförtiden annars bara går att se i små naturreservat eller i fjällnära trakter.
Det är lätt att beskriva hur en tallskog, som i dag är 100 år gammal, skulle se ut om 400 år. Livets alla skiftningar skulle ha satt sin prägel på denna skog. Efter 400 år skulle en del av träden ha hunnit dö, påverkade av en eller flera av de påfrestningar som tallar får utstå. Spillkråkor skulle ha hackat hål i många av tallarna för att bosätta sig där, och stormar skulle ha knäckt en hel del av dessa stammar just där de är försvagade av hackspetthålet. Törskatesvampen skulle ha tagit över på några toppar, som då blivit grenlösa och svartgrå spiror, uppstickande över resten av kronan. Många träd skulle ha blivit angripna av tallticka, som rötar stammen inuti och småningom gör den ganska ihålig. I sådana träd kan mindre kraftfulla fåglar än spillkråkan hugga hål och bygga bo. En del stammar skulle ha angripits av grovticka, brutits vid basen, blivit liggande på mark och sakta rötats. Ganska många döda tallstammar skulle stå kvar, torra, barklösa och ljusgråa – somliga kallar dem silverfärgade. Bränder skulle ha löpt över marken och skadat många levande stammar, men de flesta skadorna skulle ha läkt och tallarna skulle ha fortsatt att växa.
Ganska många av tallarna skulle fortfarande leva, 500 år gamla, med fantasifullt formade grenar i kronan, grenar som med sin rostfärgade bark kontrasterar mot stammens gråbruna färg, särskilt efter regn, i aftonsol. Fågelkören en vårmorgon skulle komma inte bara från trastar, bofinkar och lövsångare, utan även från hålbyggarna – mesar, rödstjärtar och svartvita flugsnappare. Tjädrar skulle leva där och finna sina spelplatser.
Dessa är bara de yttre dragen hos en skog som få människor i dag har sett. På och under ytan och inuti de djupaste gömslena skulle det finnas små och stora kryp, lavar och svampar. Det är organismer som i dag har trängts undan och nästan utrotats på grund av att gammal skog saknas.
Att låta en sådan skog växa fram, det skulle vara en planering för 2400-talet. Det kunde göras var som helst där tallar kan växa. Vem som helst som äger 100-åriga tallar kunde planera så. Men det händer inte så ofta. Hindren är många. Akut penningbehov kan leda till att de 100-åriga tallarna i stället avverkas och säljs. Ett mer långsiktigt penningbehov leder i samma riktning. Då kan betalningen för de avverkade tallstammarna öka ett kapital på banken, placeras i ett hus eller annan ägodel, eller investeras i en rörelse. Det är ofta en privat angelägenhet och bestäms av ägaren.
Det finns dock även en annan vanlig anledning till att de 100-åriga tallarna avverkas. En virkesuppköpare kan ha upptäckt dem och föreslår att ägaren ska sälja dem till det bolag hon/han jobbar för. Ägaren tycker ofta att det är ett rimligt förslag. Det beror på att det i Sverige finns något som liknar ett samhällskontrakt som föreskriver att träd ska avverkas när de är avverkningsmogna, som de här 100-åriga tallarna. Kontraktet säger att samhället har ett behov av denna avverkning. Med tiden har dock samhällets nytta av skogsbruk minskat betydligt, och den som nu främst gynnas av detta ”samhällskontrakt” är skogsindustrin. Skogsindustrin är starkt beroende av att det vidmakthålls.
Samhällskontraktet är gammalt, rotat i en passerad fas i vår ekonomiska historia och starkt präglat av en nyttomoral, som vi inte längre känns vid. Vem talar nu om hushållning och överlevnad? Vem bekymrar sig över om potatisen ska klara sig från bladmögel och om kon ska överleva?
Nu dominerar estetiska värderingar i alla sammanhang. Vackra människor, rätt stil, eleganta bilar, häftiga reseupplevelser, musik och bilder som gör starka intryck, är det som samhällets samtal kretsar kring allra mest.
Men vart tog naturen vägen i denna nya livsmoral, som bygger på estetiska värderingar? Det vore väl rimligt att om allting annat bedöms efter sin skönhet, skulle även vår yttre miljö, naturen, betraktas på samma vis. Men den verkar ha hamnat i skuggan. Troligen beror det delvis på att exemplen, förebilderna, är så extremt svåra att få se, och innan man har sett dem finns de inte i ens föreställningsvärld.
Svenskar reser till Kalifornien, besöker ett skogsreservat med redwoodskog, och berättar om dessa, de mest imponerande av alla träd. I det reservatet är nyttomoralen lyckligtvis avskaffad. Det är en exotisk upplevelse. Men det finns även i Sverige små rester av skog med mycket stora och gamla tallar, t.ex. i Kerstinbo i Tärnsjö, Uppland, Österbergsmuren i Ovansjö, Gästrikland, Hamra Nationalpark i Dalarna eller Ensjölokarna i Ramsjö, Hälsingland. De som ser dem brukar bli imponerade. De får en estetisk upplevelse. Nyttoaspekten glöms. Knappt ens virkesköparna brukar fantisera över hur mycket pengar som står där.
Och det går att få mer av denna skönhet, men det krävs att man planerar för 2400-talet. Så långt har alltså vår förvandling av skogen gått, att det tar 400 år att återfå ett naturligt tillstånd med all sin sköna variation. Det kan vara dags att fundera över en rekonstruktion, trots att tolv människogenerationer kommer att passera innan rekonstruktionen har nått sitt slutresultat.
Någon skulle kanske säga, att i vår tid när vi förutspår en klimatförändring är en sådan planering för osäker. Dock växer tallen bra både i mycket varmare och mycket kallare klimat än det vi har i dag i södra Norrland, så sådana farhågor är onödiga.
Någon skulle säga, att det är slöseri med pengar att låta träd leva sina egna liv i stället för att skörda dem och ”nyttiggöra” dem. Men i det överflödssamhälle, som vi lever i, måste det slöseriet i så fall jämföras med ett oändligt antal andra lyxföreteelser, som vi unnar oss – utlandsresor, sommarhus, pråliga båtar och bilar, påkostad mat och dryck, kosmetisk kirurgi, allehanda nöjen.
Någon skulle hävda, att det räcker med den virtuella värld, som vi har tillgänglig i våra datorer och på internet, att naturen har förlorat sin betydelse därför att den är ful och bildmässigt inte kan konkurrera med den virtuella världen. Det är ju sant - om man bara har den vanliga produktionsskogen omkring sig, den som skogsnäringen har format.
Om man däremot far till de rätt få och små skogsreservaten blir värderingen ofta en annan. Även de som ser många vackra naturbilder på skärmen brukar få en ny syn på saken. Synintrycken kompletteras av ljud och dofter som bara finns i den verkliga världen. Det är en upplevelse att röra sig i ett rum där väggarna bildas av grova trädstammar, taket av kronorna och golvet av markens alla mossor och andra växter. Möblemanget brukar vara spridda stenblock och fallna stammar. Man hittar lätt sittplatser. Rummet har karaktär. Det blir igenkännbart och man kan hitta tillbaka till samma plats. Man kan göra det till sitt, utan att äga det.
I Norrland var detta en självklar del av en människas livsmiljö. Den har krympt under många decennier och man måste i dag leta efter den. Utvecklingen kan vändas om vi planerar för 2400-talet – men träden måste då få stå kvar.
Anders Delin, Järbo, 2 Martin Eriksson, Karlstad, 3 Monica Svensson, Bollnäs, 4 Ellinor Delin, Göteborg, 5 Thorleif Joelson, Uppsala, 6 Stig Hammarsten, Gävle, 7 Lisa Persson-Dahlén, Lycksele, 8 Arnold Larsson, Delsbo, 9 Magnus Andersson, Hudiksvall, 10 Håkan Thenander, Mora, 11 Lars-Erik Nilsson, Borlänge, 12 Amanda Tas, Strömstad, 13 Bo Karlstens, Grycksbo, 14 Bo Silwer, Delsbo, 15 Stig Björk, Hofors, 16 Thomas Tidholm, Arbrå, 17 Lars Gerre, Göteborg, 18 Torbjörn Alsing, Bollnäs, 19 Göran Rönning, Borlänge, 20 Per-Gunnar Jacobsson, Delsbo, 21 Anita Östlund, Bergvik, 22 Bengt Warensjö, Funäsdalen, 23 Carin Sjelin, Viksjöfors, 24 Per-Olof Erickson, Gävle, 25 Bert Andersson, Borlänge, 26 Cecilia Öster, Malung, 27 Maria Danvind, Undrom, 28 Anders Dahlén, Lycksele, 29 Denise Fahlander, Gävle, 30 Bosse Forsling, Stråtjära, 31 Håkan Vargas, Bollnäs, 32 Roger Olofsson, Umeå, 33 Sebastian Kirppu, Malung, 34 Bengt Sättlin, Iggesund, 35 Klas Ancker, Lidingö, 36 Johan Moberg, Skara, 37 David van der Spoel, Uppsala, 38 Per-Erik Modd, Bollnäs, 39 Karin Engvall, Kilafors, 40 Kent Westlund, Kilafors, 41 Robert Svensson, Söderköping, 42
Senast redigerad av rokon tis 16 feb 2016, 21:58, redigerad totalt 1 gång.

   TS
Avatar Fallback

Re: Ett Hygge åt var och en av dessa trädkramare!

 
#373939 Mitt svar;
Att den mannen nog kunde mer om mossor och fåglar än hur man formar en skog visade han tydliga prov på.

"Att låta en sådan skog växa fram, det skulle vara en planering för 2400-talet. Det kunde göras var som helst där tallar kan växa. Vem som helst som äger 100-åriga tallar kunde planera så. Men det händer inte så ofta. Hindren är många. Akut penningbehov kan leda till att de 100-åriga tallarna i stället avverkas och säljs"

"Det är lätt att beskriva hur en tallskog, som i dag är 100 år gammal, skulle se ut om 400 år" Stopp och belägg nu detta var en skrivbordsprodukt, han gör det för lätt för sig.

Just att han skriver "det kunde göras var helst där tallar kan växa gör att jag önskar honom och alla hans trogna undertecknare av denna petition lycka till att försöka sig på detta konststycke, men då naturligtvis på mark de själva köper, frösår eller planterar och röjer.

Samt tar med sig sina barn till och framhåller vikten av att ringbarka aspen hålla björken kort så tallarna får ljus. Röja bort mängder med granuppslag, kanske spara en del granar så att de har något kvar att snickra med i framtiden.
Ni förstår barn måste han säga, våra tallar har inte de gener som Redwoodträden i USA har som växer sig högre än de flesta, eller alla andra träd.
På denna mark där blandskog kan trivas, måste man gå in aktivt med skogskötsel för att inte den lika högt växande granen skall skugga våra kära tallar, annars så får vi inte de eftertraktade tallarna.
Men säger barnen som har sitt förnuft kvar, det här är ju jobbigt pappa, varför inte låta skogen växa som den vill?
Men då blir den ju så mörk och dyster.

Så typiskt att se penningen som hotet mot allt det man önskar;

Att skogen själv utgör det största hotet mot den monokultur av vackra tallar som han tror sig kunna driva fram snart sagt varhelst en tall kan växa visar att han inte förstår att utan generationers uttag av gran så kommer inte det att kunna ske, men att inte se människans aktiva del i skapande av en skog är ju inte opportunt att föra fram.

Nu tycker jag ändå att dessa pionjärer till "nydanare" skulle belönas med 4ha hyggen var, en flåhacka till markberedning samt en röjsåg.
De skulle med sin penna, svett och möda inspirera fler att följa i deras fotspår, men då givetvis genom dessas egna inköp av hyggen.
Det skulle kunna bidraga till en framsynt skogspolitik där deras framväxande kunskaper och insikter för att forma vacker skog skulle kunna komma till nytta.
Senast redigerad av rokon tis 16 feb 2016, 21:59, redigerad totalt 1 gång.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Ett Hyggte åt var och en av dessa trädkramare!

 
#373947 I mina trakter så självdör tallen vid 130-140 års ålder,det är enbart ek som kan bli så gammal här.
Verkar finnas en del kunskapsluckor om tall och dess växtförhållanden i artikeln.

Avatar Fallback

Re: Ett Hyggte åt var och en av dessa trädkramare!

 
#373948 Hamra Nationalpark ligger i Ljusdals Kommun Hälsingland och inte Dalarna som dom skriver. Bra skrivet Rokon!. Hade vi inte kunna gjort en skrivelse vi på forumet men med våra synpunkter och någon/några skriver ned en typ sammanfattning som vi sen kan skicka in till våra lokala tidningar?

Avatar Fallback

Re: Ett Hyggte åt var och en av dessa trädkramare!

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#373949 "Samhällskontraktet är gammalt, rotat i en passerad fas i vår ekonomiska historia och starkt präglat av en nyttomoral, som vi inte längre känns vid. Vem talar nu om hushållning och överlevnad? Vem bekymrar sig över om potatisen ska klara sig från bladmögel och om kon ska överleva?"

Här är en annan tankevurpa. Han tror att en allt större världsbefolkning kan leva i storstadsbubblor och att deras försörjning är oberoende av naturen. Som om det skulle komma mat ur deras dataskärmar.

Avatar Fallback

Re: Ett Hyggte åt var och en av dessa trädkramare!

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#373953
loppan skrev:I mina trakter så självdör tallen vid 130-140 års ålder,det är enbart ek som kan bli så gammal här.


Med dagens rovdrift på skogen, ja! :)

Men, det visste jag inte. Varför dör de så tidigt?

Avatar Fallback

Re: Ett Hyggte åt var och en av dessa trädkramare!

 
#373956 Ja ja! Anders Delin och hans teorier om skogsbruk har man debatterat med några gånger :???:
Han och Thomas Tidholm Skydda Skogen har en bild av skogsbruket som nog är en romantiserad dröm av verkligheten. Miljörörelsen har ju alla möjligheter i världen att köpa skogsmark. De kan ju börja med att köpa hyggen som lämpar sig för tall, sen är det ju bara att invänta i 400 år när skogen som Anders Delin ovan beskriver har utvecklats.

Lycka till ni i miljörörelsen med era framtida 400-årsprojekt :smile: ..... eller var det meningen att andra privata skogsägare ska stå för fiolerna? :shock:

Användarvisningsbild

Re: Ett Hyggte åt var och en av dessa trädkramare!

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#373963 Jag ser heller inget fel i att miljörörelsen köper upp egen kalmark och planerar för 2400-talet. Kalmark brukar ju inte vara så dyrt/ha...

Däremot är det ju uppåt väggarna galet av miljörörelsen att försöka påtvinga markägare sitt egna 400 års perspektiv...

Edit: Fast Rokon, är det inte lite väl givmilt att ge dessa trädkramare en bullrande röjsåg, räcker det inte att de dem en miljövänligare och tystare röjkit i form av röjkniv + röjyxa istället? :grin:
/Niklas
Senast redigerad av Niking tis 16 feb 2016, 10:34, redigerad totalt 1 gång.

Avatar Fallback

Re: Ett Hyggte åt var och en av dessa trädkramare!

 
#373964 Min första tanke var, vad har du för vänner rokon :grin:

Det stycket störde jag mig lite extra på
"Någon skulle säga, att det är slöseri med pengar att låta träd leva sina egna liv i stället för att skörda dem och ”nyttiggöra” dem. Men i det överflödssamhälle, som vi lever i, måste det slöseriet i så fall jämföras med ett oändligt antal andra lyxföreteelser, som vi unnar oss – utlandsresor, sommarhus, pråliga båtar och bilar, påkostad mat och dryck, kosmetisk kirurgi, allehanda nöjen."

Ska det tolkas som att skogsägarna får betala för dessa lyxföreteelser ?
Tror tex inte den traditionella intresserade skogsägaren är den som står först i kön till kosmetisk kirurgi, eller för den delen några andra större lyxföreteelser.

Avatar Fallback

Re: Ett Hyggte åt var och en av dessa trädkramare!

 
#373974
dwurg skrev:Min första tanke var, vad har du för vänner rokon :grin:

Det stycket störde jag mig lite extra på
"Någon skulle säga, att det är slöseri med pengar att låta träd leva sina egna liv i stället för att skörda dem och ”nyttiggöra” dem. Men i det överflödssamhälle, som vi lever i, måste det slöseriet i så fall jämföras med ett oändligt antal andra lyxföreteelser, som vi unnar oss – utlandsresor, sommarhus, pråliga båtar och bilar, påkostad mat och dryck, kosmetisk kirurgi, allehanda nöjen."

Ska det tolkas som att skogsägarna får betala för dessa lyxföreteelser ?
Tror tex inte den traditionella intresserade skogsägaren är den som står först i kön till kosmetisk kirurgi, eller för den delen några andra större lyxföreteelser.

:grin: Jadu han började jobba i skogen med motorsåg vid 14 års ålder sedan fortsatte han som huggare åt Bergvik-Ala tills dess skördarna tog över, på senare tid blev han med stor entusiasm svampkonsulent. Och till skillnad från flera andra av dessa så törs han bege sig ut ensam i skogen och kan läsa av naturen och skilja på träslagen. Men han finns inte med bland undertecknarna av denna skrivelse.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Ett Hyggte åt var och en av dessa trädkramare!

 
#373979
Mangan skrev:
loppan skrev:I mina trakter så självdör tallen vid 130-140 års ålder,det är enbart ek som kan bli så gammal här.


Med dagens rovdrift på skogen, ja! :)

Men, det visste jag inte. Varför dör de så tidigt?


Min gissning är genetiken i den lokala furan.
Gran och fur verkar ha ungefär samma maxålder innan de börjar självdö här.
Enstaka furor som står i betesmarker verkar kunna bli äldre men inte furbestånd,de börjar självdö ganska kraftigt vid ungefär 120 års ålder.

Avatar Fallback

Re: Ett Hygge åt var och en av dessa trädkramare!

 
#374197 Antal kubik som Mossmannen drivit fram saknar motstycke.
Industrin jublar :grin: :grin:

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar
TitelStatistikSenaste svaret
Skoterkörning på hygge av branndal - fre 19 feb 2016, 20:06
i Skogsmiljö och Trädlära
6 svar
1693 läst
av branndal     
lör 20 feb 2016, 09:18
Nytt hygge 8ha av Seb macahan - ons 22 feb 2012, 01:22
i Föryngring
7 svar
2876 läst
av mr_turbo     
tor 29 mar 2012, 17:52
Älskade, hatade hygge av Niking - lör 08 okt 2016, 01:13
i Avverkning (slutavverkning)
0 svar
776 läst
av Niking     
lör 08 okt 2016, 01:13
Landsbygdspartiet: Njut av ett vackert hygge av Niking - tor 16 jun 2016, 03:46
i Avverkning (slutavverkning)
1 svar
1217 läst
av JensSkoog     
tor 16 jun 2016, 07:25
trädkramare till kramandet till ny nivå av trojka - ons 11 maj 2016, 17:58
i Skojigt/Galet
13 svar
2752 läst
av trojka     
lör 14 maj 2016, 00:13
Annonser