tis 12 aug 2014, 20:23#287469
Här är ett utdrag av sådant jag skrivit ned under senare år. Det är från egna och vänners erfarenheter samt vad jag läst mig till. Kanske det kan vara till hjälp för någon.
Först några fel som kan förekomma i själva sågverket:
Vi antar att den stock vi sågar i är utan inre spänningar och att den inte ändrar sig av ”egen kraft”.
1) Bandsågens ramverk och stockbord är illa uppställt med rälsen svagt böjd och eller skev. Resultatet blir att så länge man sågar, utan att röra stocken/blocket, blir måtten bra. Varje bräda får rätt tjocklek men med samma svaga böj eller skevhet som felet i bädden. Det stora felet visar sig då blocket vändes. Blockets svagt böjda sågade yta möter nu bädden/stockbordets ytor. Har stockbordet ”banan-böj” ligger nu blocket bara med stöd under ändarna. Är ramen böjd så att stockbordets balkar är högre på mitten kommer blocket stödas av de mittersta balkarna med ändarna i luften. Obs att om sågen endast har två stockbordsbalkar, som de flesta kedjesågverk har, syns inte felet i detta läge. De följande brädorna ur blocket kan man tvingas kassera av denna anledning.
Åtgärd: Rikta upp och justera bädden till rakt och vågrätt läge.
2) Stocken/blocket upplagd på stockbordsbalkarna med ”stort överhäng”, utan stöd i bortre änden.
Resultatet blir bra så länge som blocket har mycket tjocklek kvar. Då 70-80 mm återstår av blocket vill nästa bräda bli mätbart tunnare i slutänden. Orsaken är att då sågbladet passerat det sista stockbordsstödet, blir ämnet tunnare över stödet och svagare för nedböjning. Matningskraften kommer då att böja ned änden av det kvarvarande ämnet (som då blir tjockare mot änden). Den sågade brädan blir därmed för tunn ut mot änden.
Är det en stock med rotben kommer även egenvikten av änden att bidra till ned-böjningen.
Felet tilltar för varje bräda ju tunnare ämnet blir.
Det är alltså bättre att placera stocken med minsta möjliga överhäng i bortre änden.
( Överhäng i främre änden är något gynnsammare genom att ämnet där har kvar sin tjocklek och styvhet framför bladet ända fram till första stödet).
Om sågen har långt mellan stockbordsbalkarna /stöden och stockarna har sådan längd att överhäng inte kan undvikas, är det lämpligt att passa in en träregel som stöd mellan de bortersta stöden
3) Stocken kan inte fixeras säkert på stockbordet.
Stocken får naturligtvis inte rubbas ur sitt läge under sågningen vilket omedelbart resulterar i måttfel.
Åtgärd: Sågen måste ha bra fästanordningar som fixerar stocken säkert. Vibrationer och resonans-svängningar under sågningen får inte resultera i att stocken lossnar ur sitt läge.
4) Skador på eller fel val av sågblad kan orsaka problem.
För liten skränkning, skadade sågtänder på en sida av bladet, för hög matningskraft, för liten eller för stor bröstvinkel, slitna bladstyrningar, är några andra orsaker som kan medföra sämre resultat.
Jag tycker inte personligen att det gör så mycket med måttfel om jag sågar till mej skälv eller ska hyvla virket sen. Men det bästa måtten på virket får man nog av en ramsåg när det gäller småskalig sågning. Stora sågar eller i vissmån nya sågbänkar har inte detta problem då kraftiga matarvalsar pressar virket rätt i sågen
Kort information om skogsforum.se