Kostnadsminskningen avtar - dags att höja virkespriset!

Skogsstyrelsen gör tillsammans med SkogForsk en sammanställning över (stor)skogsbrukets kostnader och lönsamhet. Sammanställningen för 2016 presenterades tidigare i tråden Fortsatt ökande kostnader för skogsbruket 2016
och i går publicerade Skogsstyrelsen en pressinformationdär man så att säga sammanfattar läget:



Det är ju lätt att stirra sig blind på den historiska utvecklingen och ta den som en allenarådande sanning. D v s att kostnaderna hela tiden måste minskas och att intäkterna (virkespriset) också förväntas fortsätta nedåt. Frågan är bara om det är så det kommer att bli? Utvecklingskurvan har ju som bekant planat ut när det gäller effektiviteten och kostnaden för avverkning och skogsvård verkar nu öka. Även i reala termer.

Om man jämför med andra "resurser" i samhället så finns det exempel på sådana som ökar i pris. T ex lönekostnader eller kostnaden för arbetskraft. Inom många sektorer i Sverige, som t ex när det gäller byggverksamhet eller skogsvård, har den här utvecklingen dämpats tack vare tillgång till arbetskraft från andra länder där man accepterar en lägre ersättningsnivå.



Ett ofta använt mått för kostnadsökningar är KPI, d v s "konsumentprisindex". Det visar den allmänna kostnadsutvecklingen (för samma levnadsstandard) och tittar man i tabellen här nedan som visar KPI 1980 till 2017 så kan man se att kostnadsläget idag är 316% av det som var 1980. Det innebär att varor som ökat mer än 317% på denna tid blivit realt sett dyrare och har de ökat mindre så är de realt sett billigare. Om en vara är realt sett dyrare så behöver du jobba mer idag än 1980 för att köpa samma vara. Omvänt om den realt sett är billigare.

Exempel på varor och tjänster som minskar i kostnad i reala termer är t ex kläder, grönsaker och post & teletjänster (jämfört från 1980 till 2017). Exempel på sådant som har ökat i kostnad är sjukvård, boende och restaurang & logi.

Om man tittar på virkesprisernas utveckling så har jag grävt i Skogsstyrelsens statistik över massavedspriser. I de fall de redovisas som kr/m3fpb (fastkubikmeter på bark) har jag räknat om dem till m3fub (fastkubikmeter under bark) som är den enhet som används idag. I Skogsstyrelsens prisstatistik redovisas gran- resp tallmassaved olika och jag har viktat ihop dessa priser med 50/50 till ett genomsnittligt barrmassavedspris.



Det är ju en tråkig kurva att se idag. Toppnoteringen ligger i mitten av sjuttiotalet då en m3fub massaved betalades med 634 kr i dagens penningvärde. Det var år då vi avverkade mer än tillväxten och en stor och till viss del otidsenligt massa- och pappersindustri skrek efter virke.

Efter det hade vi en fin period från 1985 till 1990 då barrmassavedspriset låg mellan 450 - 500 kr/m3fub i dagens penningvärde. Från 1991 sjunker priserna snabbt för att runt sekelskiftet hamna runt dagens nivåer. Bottennoteringen i modern tid (även jämfört med tiden innan 1970) är Gudrunåren 2005 och 2006 då vi bara fick 230 kr/m3fub för barrmassaveden. Därefter har vi haft en ny uppgång med en peak 2011 (352 kr m3fub) och sedan en minskning fram till dagens nivå runt 270-280 kr/m3fub. Under 2017/2018 ser det ut att kunna bli en viss prisökning.

Det är många faktorer som påverkar massavedspriserna:
-Utbudet från skogsägarna
-Efterfrågan från industrin
-Internationellt utbud av massaved som går att importera
-Prisnivån på importveden
-Prisnivån på barrmassaved i andra länder där det finns massabruk som konkurrerar med de svenska
-Sågverkens betalningsförmåga för timmer och kubb
-Prisnivån på cellulosaflis
-Prisnivån för biobränslen
osv...

Det borde ju inte vara en naturlag att virkespriset ska fortsätta ner i all oändlighet. Det skulle mycket möjligt kunna vara så att det går att få upp det. 350 kr/m3fub är ingen orimlig nivå! För att göra ett ton barrmassa går det åt ca 5 m3fub barrmassaved. En prisökning med 50 kr/m3fub skulle då innebära en ökad råvarukostnad med 250 kr/ton massa. Barrmassan säjs (av t ex Södra) idag för 960 dollar per ton. D v s ca 7 900 kr/ton räknat i svenska kronor. Om barrmassaveden skulle kosta 350 kr m3fub så skulle den direkta råvarukostnaden motsvara 1750 kr/ton (jämfört med 1500 kr/ton idag). Sen tillkommer givetvis en massa andra kostnader som transporter, löner, kem, avskrivningar mm.

När sulfatbruken köper in en kubikmeter barrmassaved innehåller den ca 440 kg ved räknat som torr substans. Av dessa 440 kg är ca 200 kg cellulosafibrer som används för att tillverka pappersmassa. Resterande 240 kg är lignin och diverse andra organiska ämnen som i stor utsträckning eldas upp i tillverkningsprocessen. Där genereras både värmeenergi (ånga) och elström vilket innebär att sulfatbruken är helt självförsörjande på energi. Ja idag t o m nettoleverantörer av grön el och i vissa fall även värme.

Eftersom virket betalas per kubikmeter under bark innebär det att massabruken också får ca 100 liter bark med varje kubikmeter (ca 30-40 kg torrsubstans). På köpet och alldeles gratis! Denna bark används också som energi och kan brännas för att få el och värme.

En titt i Södras senaste kvartalsredovisning visar att det finns stora marginaler i massa-affären. Under tredje kvartalet redovisade Södra cell ett rörelseresultat (efter avskrivningar men innan skatt) på 421 miljoner kronor. Mellan 1 juli och 30 september tillverkades 427 000 ton massa och för detta gick det åt motsvarande 2 135 000 m3fub massaved och sågverksflis.

Om man fördelar ut Södra cells nettoresultat per använd kubikmeter massaved under tredje kvartalet så motsvarar det 197 kr per m3fub! Motsvarande siffra för sågverksrörelsen (Södra Wood) är 7 kr/m3fub för de 1,12 miljoner kubikmeter sågtimmer som förädlas. Så en liten lätt höjning av massavedspriset med 50 kr/m3fub verkar ju vara fullt möjlig. Men det förutsätter antagligen att virkesmarknaden blir lite hetare och att skogsägarna inte snällt levererar till det priset som sätts i prislistan.

Bra inlägg! Tack! Klart det finns utrymme för ett högre massapris!

Bra inlägg [emoji4]
Synd att man bor i Värmland här får man vara glad om man får 230 kr/m3fub för massaveden.
Klart att pappersbruken kan betala mer !
Jag kan ta Skoghalls bruk som exempel.
År 2016 var deras vinst 1105 miljoner kronor.
Förbrukningen av massaved var 2,3 miljoner kubikmeter.
Deras vinst var således 480 kr/m3fub.
Så om vi skogsägare i Värmland kunde få hela vinsten så skulle massaveden var värd 710 kr/m3fub.[emoji6]

@Torbjörn Johnsen
Vet du vilken tråd (bild på diagram) som visade marginalpris över tid på massaved/barrsulfatmassapris. Har letat olika trådar utan o hitta. Vet du vilken?

Jag spelar den bollen vidare till @Fredrik Reuter som ev vet om det finnsen sådan graf och vart man hittar den i så fall. Ev så har han en ny sådan på gång. Ämnet var uppe helt nyligen

Hej,
Ja det finns ju den första grafen i tråden Är självverksamma skogsägare utdöende? som kanske är vad som avses?

Ja, tack där har vi den! Hur svårt skulle det vara. Har väl letat igenom alla andra trådar nu.....

Är det så att de stora markägarna har premie på premie som gör att det blir mer lönsamt jmf med små skogsägare. Det finns väll även stora bolag som holmen som äger skog och är i stort sätt självförsörjande vilket gör att man kan ta ut vinsten i "bolaget/bruket" istället för intern vid försäljning av massaveden.
Kanske dags att de mindre skogsägarna börjar hitta nya köpare som kan konkurrera med de traditionella köparna.
Brännved känns ju kört så länge det finns sopor.
Export?

ja så är det med södra som är en medlemsförening så dom stora markägarna gynnas med premier när man kan leverera större volymer och det är lite märkligt när det är en förening

Det är väl lika med samma prestation. Du får ju samma storlekspremie på 1000 m3 om du har 10 ha eller 1000 ha?

Givetvis, det är bara lite mer sällan man kan leverera 1000m3 som liten, oftast är det ju mindre skiften och mindre högar. Men det är väl gjort för stordrift. Är ju inte det enda medlemsägda koperativ som gjort den resan.....

Det blir billigare och effektivare per kubik att hugga stora poster. Så varför skulle de som säljer större poster sponsra alla som säljer småskvättar?
/Niklas

Hur stora skillnader pratar vi om? Misstänker att det inte finns marginal för att skapa förening i föreningen, för att få upp storleken på säljposterna. Fast nu i Södra blir det väl mer o mer vanligt med stampris och då blir det ju rotpost, som Södra sedan får styra upp?

Stampris == Rotpost?
Utveckla gärna Hema.

ja det stämmer . men är man en stor leverantör så har man bättre förhandlings möjligheter än en som liten därav är jag som en liten markägare medlem i södra