tis 02 feb 2010, 00:45#80565
Handlar nog inte för de flesta om älg, katt eller hund.
Det är otryggheten.
Bekanta till mig lever i följande situation.
Han byggjobbare, drar vid femtiden på morgonen.
Hon sjuksköterska, skiftgång.
tre barn 12 år, 10 år minsta 6 år.
En vanlig morgon i januari är följande.
Barnen fixar frukost, när mamma jobbar förmiddag.
Går till skolbussen kl 6.45. 700m kolsvart ute.
Nu i januari, har det varit nya färska vargspår kring uthusen och inne på gården vid fågelbordet, var och varannan natt.
Det är inte heller bara en individ av spåren att döma.
Allt samman tär på familjen.
Vilken mamma eller pappa, står ut med vetskapen att deras barn står där själva i mörkret, med rovdjur så nära.
Proceduren upprepas bakfram om mamman jobbar eftermiddag, när barna kommer hem.
Det är jävligt lätt att vara sig själv närmast.
Tycka hit eller dit.
Faan vet, om vi som inte har det på knutarna, har rätt att tycka hur andra ska ha det !!!!!!!!!!!!!