Sida 1 av 1

Trefelling og hengsle/brytekant

Postat: lör 12 jan 2013, 13:46
av Daggi
Når en skal felle et tre så skal brytekanten være igjen for å kontrollere/styre treet i samband med fellekuttet i en planlagt retning.

Denne skal da være passe tykk, ikke for liten og ikke for stor...

Men..

Hvordan er dette med frossen ved/stamme?

Blir tømmeret sprøere eller seigere ved kulde?

Hvor er det mest styrke i en brytekant?
I midten eller på sidene ut mot stammen?

Re: Trefelling og hengsle/brytekant

Postat: lör 12 jan 2013, 14:45
av Tosca
Fruset virke blir sprödare, tjälen brukar inte gå genom hela stammen på de träd jag sett, men vid sträng långvarig kyla vet jag inte vad som händer.
Rent matematiskt är brytmånen starkast i ytterkanterna, men är det tjälat i kanterna så kan man ha större styrka innanför denna.

Re: Trefelling og hengsle/brytekant

Postat: lör 12 jan 2013, 16:51
av lfq
Tosca skrev:Rent matematiskt är brytmånen starkast i ytterkanterna, men är det tjälat i kanterna så kan man ha större styrka innanför denna.

Kan man få en närmare förklaring ang. det rent matematiska?

Re: Trefelling og hengsle/brytekant

Postat: lör 12 jan 2013, 18:19
av Tosca
Av samma anledning som man vill ha brytmånen så nära "framänden" av stubben för att hävstångseffekten gör att man rår mer med kilar eller brytjärn så håller brytmånen bättre för sidokrafter om den går ända ut till ytterkanterna.
Kraft x väg kanske du hört talas om.

Pga detta är det okej att göra instick i riktskäret på ett träd som är för grovt för att svärdet ska nå mitten på fällskäret bara brytmånen är tillräcklig i båda sidor om insticket.

Re: Trefelling og hengsle/brytekant

Postat: lör 12 jan 2013, 23:12
av lfq
Klart att brytmånen håller bättre för sidokrafter om den är hel och man använder kil eller brytjärn men det är egentligen inget svar på min fråga. Matematiken kan vi tydligen glömma, här handlar det bara om materialfysik och betraktar man enbart själva brytmånen så är den väl starkast där stammen är som mest tätvuxen eller ... ? Vi kanske talar om olika saker?

Re: Trefelling og hengsle/brytekant

Postat: sön 13 jan 2013, 06:35
av Tosca
Dåligt förklarat av mig.
Matematiken räknar oftast på ideala förhållanden, det är svårt att i en ekvation få med okända faktorer som påverkar det enskilda fallet.
Materialfysiskt är det helt riktigt att de enskilda fibrerna kan vara starkare i mitten.

Om man gör en jämförelse med en dörrs gångjärn istället så utsätts de för högre moment ju närmare varann man sätter dem. På de flesta dörrar sitter dock gångjärnen ganska långt från varandra just för att kraften som påverkar dem minskar ju större momentarm de har att jobba med.

Re: Trefelling og hengsle/brytekant

Postat: mån 14 jan 2013, 20:22
av Huskyman
Hej Daggi!
I fryst tillstånd så är alla trädslag sprödare och mindre böjliga.
Så om det är säkerhet du är ute efter; undvik att fälla i sträng kyla.

På din fråga om styrkan i brytmån så är det lite beroende på vilket trädslag.
T.ex. björk, bok, ask & asp har bra böjbarhet och starka fibrer vid dragspänning.
Trä har nämligen större dragfasthållhet än tryckhållfasthet. När trädet faller så kommer träfibrerna i framkant (mot riktskäret) att komprimeras vilket gör att träfibrerna försvagas. De bakre fibrerna (mot fällskäret) har en betydligt större hållfasthet i det här läget. T.ex. gran & tall har en draghållfasthet på ca 600 daN per kvadratcentimeter.
Det här innebär ju faktiskt att det räcker med en relativt smal brytmån då det ju är i huvudsak de bakre fibrerna som håller ihop "gångjärnet".

Re: Trefelling og hengsle/brytekant

Postat: ons 16 jan 2013, 12:50
av Daggi
IMG_1448.PNG


Hei og takk for tips.

Jeg har lagt ved en dårlig tegning her av et tre som det er tegnet inn en hengsle på med litt farger :)

Ok, så slik jeg har forstått det så er baksiden mot bakkuttet på hengslen sterkest fordi der blir fibrene "dratt/tøyd", mens på fremkant av hengslen som blir komprimert så blir hengslen svakere.

Men hvordan er styrke forholdet på selve hengslen...eller kjernen på stubben:

- På denne tegningen har jeg farget hengslen med grønn og lilla farge.

Er fibrene sterkere i ytterkant(grønn farge) eller i midten(lilla farge)?



-

Re: Trefelling og hengsle/brytekant

Postat: ons 16 jan 2013, 22:23
av Huskyman
Om brytmån är jämtjock och trädet friskt så skulle jag säga att det inte är av någon praktisk betydelse. Jag bukar dock alltid göra ett instick, rakt in, i stammen, strax under ritkskäret och se om det kommer ut murket spån. Precis när de murkna spånen kommer ut så vet du hur långt in du har friskt trä.

Men om vi har en frisk stam, som inte har röta, så har du alldeles i mitten av stammen kärnveden. Runt det och nästan hela vägen ut till barken har du splintveden.
Kärnveden är hårdare än splintveden men samtiigt inte lika seg då den är fylld med harts.
Men ytan på kärnveden är liten till skilllnad mot splintveden som är den största delen av stammen. Se bild nedan. Det lilla i mitten är kärnved.
800px-Tree_rings.jpg

Så det korta svaret är; om veden är frisk så är styrkan i princip lika i hela stammen. Den lilla arean som kärnveden utgör gör ingen större skillnad i ekvationen. :smile:

Re: Trefelling og hengsle/brytekant

Postat: tor 17 jan 2013, 10:15
av lfq
Kärnveden är väl hela den mörka ytan och den brukar väl ligga på ca 70% för mogna tallar. Den mörkare ytan i mitten är märgen. I norge brukar man kalla stockar med hög procent kärnved för malmfuru och som är de som används vid timring.

Re: Trefelling og hengsle/brytekant

Postat: tor 17 jan 2013, 10:15
av lfq
Kärnveden är väl hela den mörka ytan och den brukar väl ligga på ca 70% för mogna tallar. Den mörkare ytan i mitten är märgen. I Norge brukar man kalla stockar med hög procent kärnved för malmfuru och är de som används vid timring.

Re: Trefelling og hengsle/brytekant

Postat: sön 20 jan 2013, 09:46
av Daggi
Heihei, takk for tips :)