Lietråden

Skulle hellre gissa på trådhuvudet vid sån användning.
Visst har det hänt även med fyrtandsklinga men då har det berott på felbedömning av mig, dvs inte varit alert med tillräckligt varv.

Fråga till expertisen på tråden: Med en vanlig lie går det något så när att få till det men med en buskliarna känns det alltid som om man slipat dem på fel sätt. Annat stål, eller fel teknik?

Rätt gissat jag menade trådhuvudet, glömde visst att skriva det sist.

Har sldrig blivit vän med busklie jag heller, går inte och slå med och när det blir nåt som liknar buskar så vill dom inte av ordentligt. Förmodligen har jag fel teknik, men har aldrig blivit vän med den. När det är sly så tar jag röjarn med vanlig klinga, funkar bäst för mig.

Puh, då är jag inte ensam om den åsikten.

Notera att jag inte är expert på busklie, kan vara därför vi har samma åsikt

Ja, nu har jag även fixat en förlängd orv till min Skogma röjlie också. Till detta utnyttjades de kvarvarande bitarna från den i lördags slaktade Fiskars orven, varför det blev fyra svetsar på den förlängda Fiskars orven. Dock fick själva infästnings piggen på liebladet justeras medelst vinkelslip, så att den passade till Fiskars orv.

En fråga angående Skogmas röjlie. Bör den medföljande dragniven sitta kvar, eller kan den med fördel plockas bort?
/Niklas

I måndags var jag på en lieslipningskurs hos Lie-Mats vid Hornborgasjön och fick lite aha-upplevelser.

Den vanliga liestickan med slipmedel tyckte Lie-Mats var överskattad (och då främst den nya grovkorniga färgade varianten), då det snarare gäller att ståla liebladet än att slipa ner lie-bladet - speciellt när bladet är relativt nyslipad eller nyknackad.


Istället för vanlig slipmedelsbelagd liesticka, kan man använda en strigel. Alltså en liesticke-formad träbit med pålimmat läder på bägge sidorna och sedan autosol på lädret. Efter en dag med sådan liesticka kan man spegla sig på liebladets slipfas.

Äldre svenska lieblad är hårda och ska slipas medelst större roterade slipsten (40-60 cm i diameter och ingen fjuttig Tormek eller dylikt). Den konkava eggen är då lätt att underhålla i fält. En grundslipning på roterande slipsten kan ta bortåt en timme och kräver en hög koncentration hos brukaren för att skärpan ska bli bra. Dessa lieblad riskerar att spricka om de knackas

Nyare lieblad, typ sådana som säljs med plåtskaft hos järnhandlarna, samt österikiska lieblad är mjuka och bör inte slipas på roterande slipsten, utan hellre knackas vassa (s.k. peening) med penhamare och ett speciellt städ. Slipning med roterande slipsten tar helt enkelt bort för mycket material på dessa blad.

Lieblad och orv (skaft) ska anpassas till varandra. Om du har två riktigt fina kombinationer av orvar och lieblad, kan ett byte av bladen ofta leda till du får två urusla liar.

En riktigt bra lie ska vara i jämnvikt när du enbart håller i den nedersta knaggen. Det är rätt tungt att med kraft behöva trycka ner den översta knaggen under en hel dag.
/Niklas

Det finns tydligen ett lie-nätverk med mycket info http://www.lienatverket.se/index.htm med bl.a. en PDF-handbok http://www.lienatverket.se/Webhandboklie.pdf och kurser i lie-körkort
/Niklas

Lie vs trimmer:


/Niklas

Intressant. Men frågan är ju hur länge liemännen orkar hålla det tempot. I synnerhet han i andra filmen, ser ut att ha en ganska energikrävande teknik. I vilket fall visar det att lien är ett bra alternativ för gräsavverkning.

Enormt breda slag som de slår med, jag mäktar inte med halva den bredden!

Men jag tror att även med en mer ergonomisk lie-teknik, så är lien konkurrenskraftig mot trimmern - särskilt om vi börjar räkna ekonomi.
/Niklas

Överens! Särskilt i långt segt gräs, där står sig en trimmer slätt, även mot en rätt medelmåttig slåtterman som jag. Och lien kräver bara några mackor extra i drift.

Min enda komentar är: Leksakstrimmer!

Och kanske lite vatten.

Samt ett jättestort plåster till tummen.

Jag såg en gång en film på www.youtube.com det var en film där dom hade liar och högg ner gräset