Re: första gången med motorsåg, minns ni?
Postat: fre 13 apr 2012, 22:00
Min första gång med såg i skogen var nog i början av tonåren skulle jag tro.
Jag och farfar skulle ta bort några smågranar efter en stig bredvid järnvägen.
Det gick jättebra, men det jag minns bäst är nog när jag stod helt still med sågen i näven (eller om jag möjligen tog ett litet steg) och det plötsligt bara small till i ryggen. Jodå, nu hade man åkt på sitt första ryggskott minsann.
Jag kommer i håg att jag fick skjuts hem av några banarbetare som gjorde något jobb på järnvägen. Dom hade nämligen någon typ av högre buss som det gick lättare att ta sig in och ut ur.
Efter att ha legat och vilat några timmar på en träbänk så vart jag skjutsad till en kiropraktor av något slag. Han kände och klämde men hittade ingen fel vad jag kan minnas. Om jag kommer ihåg rätt så var jag nog ändå ganska bra igen på kvällen.
Det lustiga var att jag hade bara fällt 2-3 smågranar när det hände. Jag hade inte kvistat eller dragit i något träd eller så, utan det bara kom helt utan förvarning. Jag tror heller aldrig att jag har haft lika ont i ryggen efter denna gång. Fast den som led mest var nog ändå farfar, eftersom han nog kände sig lite skyldig till det hela skulle jag tro.
Jag och farfar skulle ta bort några smågranar efter en stig bredvid järnvägen.
Det gick jättebra, men det jag minns bäst är nog när jag stod helt still med sågen i näven (eller om jag möjligen tog ett litet steg) och det plötsligt bara small till i ryggen. Jodå, nu hade man åkt på sitt första ryggskott minsann.
Jag kommer i håg att jag fick skjuts hem av några banarbetare som gjorde något jobb på järnvägen. Dom hade nämligen någon typ av högre buss som det gick lättare att ta sig in och ut ur.
Efter att ha legat och vilat några timmar på en träbänk så vart jag skjutsad till en kiropraktor av något slag. Han kände och klämde men hittade ingen fel vad jag kan minnas. Om jag kommer ihåg rätt så var jag nog ändå ganska bra igen på kvällen.
Det lustiga var att jag hade bara fällt 2-3 smågranar när det hände. Jag hade inte kvistat eller dragit i något träd eller så, utan det bara kom helt utan förvarning. Jag tror heller aldrig att jag har haft lika ont i ryggen efter denna gång. Fast den som led mest var nog ändå farfar, eftersom han nog kände sig lite skyldig till det hela skulle jag tro.