Vilka lagar och regler runt skogsbruk borde ändras?

 Svara  59 inlägg  8995 visningar  9 följer
Användarvisningsbild

Re: Sv: Vilka lagar och regler runt skogsbruk borde ändras?

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#387767 Vad gäller att skydda ett visst område för dikning, så är det ju egentligen ganska enkelt.

1 Frivillig överenskommelse med markägaren typ Komet, där markägaren har vetorätt.

2 En ordentlig båtnadsberäkning för allt område uppströms detta område som ska "skyddas". Alltså vad skulle den ekonomiska skillnaden bli för markägaten mellan en väl fungerande dikning och tilltagande försumpning. Självfallet ska både dikningskostnader som förändring i saluvärdet beaktas i båtnadsberäkningen.

Båtnadsberäkningen är inget nytt när det gäller dikning. Tvärt om var det ett tydligt krav i den gamla dikningslagen (1879-80) och i den gamla vattenlagen (1918) att olönsamma dikningsföretag icke fick genomföras. Lönsamma dikningsföretag däremot, kunde påräkna både statligt stöd och statliga lån med gynnsamma vilkor.
/Niklas

Användarvisningsbild

Re: Vilka lagar och regler runt skogsbruk borde ändras?

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#387768 Vad gäller vargen, så tar den ju inte bara betande klövvilt, utan också får, kalvar, hundar, föl, renar etc. Exemplet Mollstaberg är mer än avskräckande.
/Niklas

Användarvisningsbild

Re: Sv: Vilka lagar och regler runt skogsbruk borde ändras?

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#387772 När det gäller friluftsliv och allemansrätt, så är problemet att allemansrätten inte alls är definierad i lag. I praktiken är det tyvärr fritt fram att bete sig hur som helst på andras marker. För att åka fast krävs i praktiken att man blir tagen på bar gärning och den risken är ju försumbar.

När det gäller att göra skogen mer friluftsvänlig, så äger för det första kommunerna stora områden, som redan är avsatta för friluftsliv och motion. Så man kan gott fråga sig om behovet av mer mark för friluftsliv är så stort egentligen.

Skulle ändå mer friluftsmark behövas, så är det ju lämpligt att kommunen/staten arrenderar passande marker av villiga markägare. Självfallet får ju arrendatorn räkna med att betala ett konkurrenskraftigt arrende för denna mark.
Alltså återigen frivilliga överenskommelser där markägaren har vetorätt.

Ett annat alternativ är ju att kommunen köper upp mark på öppna marknaden, styckar av de bitar som är intressanta och säljer av resten.

Sedan vill jag också påpeka att allemansrätten kraftigt sänker betalningsviljan för ovanstående arrenden. För varför betala för något man kan få gratis?
/Niklas

Användarvisningsbild

Re: Sv: Vilka lagar och regler runt skogsbruk borde ändras?

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#387773
lerno skrev:
Sweden-viking skrev:Äganderätten är skyddad i grundlagen.
Alla inskränkningar i pågående markanvändning skall ersättas enligt grundlagen.
Detta innebär att bedriver vi skogsbruk och vi har gjort som skogsstyrelsen sagt åt oss i alla år tidigare att göra slutavverkning med att kalhygga ett område tidigare därefter markbereda och plantera. Så är detta den pågående markanvändningen.

Alla inskränkningar i den pågånde markanvändningen med skogsbruk ovan, är enligt grundlagen ersättningsgrundande fullt ut.

Hur skall sådan ersättning praktiskt fungera? Och hur bör storleken avgöras?


Förslagsvis genom att göra en "båtnads"-beräkning för varje inskränkning i brukanderätten.
/Niklas

Användarvisningsbild

Re: Sv: Vilka lagar och regler runt skogsbruk borde ändras?

 
#387776
Niking skrev:Båtnadsberäkningen är inget nytt när det gäller dikning. Tvärt om var det ett tydligt krav i den gamla dikningslagen (1879-80) och i den gamla vattenlagen (1918) att olönsamma dikningsföretag icke fick genomföras. Lönsamma dikningsföretag däremot, kunde påräkna både statligt stöd och statliga lån med gynnsamma vilkor.

Men hur skall man föra in miljöskyddsaspekten? Jag antar att det tar mycket resurser om myndigheter skall övervaka vilken mark som får/inte får dikas, och målet var ju att avskaffa tillståndsprocessen. Med tillståndsansökan så kan ju myndigheten göra bedömning där dikning verkligen sker och göra en mer ingående undersökning.

Hur låter denna idé:

1. Man låter vissa personer få legitimation att utföra dikning med tillhörande utredning.
2. Om man anlitar en sådan person / har en sådan person som ansvarig för dikningen, så kan denna genomföras utan tillstånd.
3. Denna person skall göra en full analys vad det gäller skyddsvärd våtmiljö etc, och är ytterst ansvarig för att allt görs rätt.
4. Bedöms våtmarken som skyddsvärd kan samma person ansöka om den ersättning som behövs.
5. Denna person har ett långskridande personligt ansvar för utförandet, och medveten eller oavsiktliga fel innebär straffrättsliga åtgärder.
6. Myndigheter gör stickprovskontroller av utförd dikning av legitimerad utförare.
7. Ett alternativ för skogsägare är att söka tillstånd direkt från myndighet som idag, vilket kostnadsmässigt är jämförbart, men med andra handläggningstider.
8. Storskalig dikning skall ändå ha tillståndsprövning för att förhindra att storföretag - med mycket att vinna - utnyttjar reglerna.

Ett liknande förfarande kunde man applicera på avverkning.

Jag tänker att detta skulle ge betydligt mer frihet till skogsägaren. Det blir inte konstigare än att man måste anlita en legitimerad elektriker för elinstallationer.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Vilka lagar och regler runt skogsbruk borde ändras?

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#387780 Låter i alla fall bra mycket krångligare än att anlita en behörig elektriker. Krånglet måste ju bort, i alla fall om man påstår sig värna om äganderätten.

Dessutom dikar man i skogen just för att förbättra miljön i den vattensjuka skogen.
/Niklas

Användarvisningsbild

Re: Vilka lagar och regler runt skogsbruk borde ändras?

 
#387784
Niking skrev:Låter i alla fall bra mycket krångligare än att anlita en behörig elektriker. Krånglet måste ju bort, i alla fall om man påstår sig värna om äganderätten. Dessutom dikar man i skogen just för att förbättra miljön i den vattensjuka skogen.

Jag tänker alltså att en legitimerad "dikningskontrollant" är delegerad av myndighet att ta alla tillståndsbeslut vad det gäller dikning, samt även vara rådgivande och göra efterkontroll utan att myndighet behöver vara inblandad med de ställtider som det innebär. Dessutom tar denne hand om dialog med myndighet, så att skogsägaren behöver inte lägga tid på detta.

Kan du förklara hur det fungerar praktiskt idag med ungefärliga väntetider mm?

   TS
Användarvisningsbild

Re: Vilka lagar och regler runt skogsbruk borde ändras?

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#387788 Exakta väntetider vet jag inte, men i princip måste du i södra Sverige först ansöka hos länsstyrelsen om dispens från markavvattningsförbudet. Om sedan en nådig dispens erhålls, måste du sedan ansöka om tillstånd för markavvattning. Å tillstånd beviljas endast i ca 50% av fallen som fått dispens från markavvattningsförbudet. Synnerligen snårigt med andra ord.

Undantag är skyddsdikning, som dock ska anmälas - förslagsvis i samband med anmälan av slutavverkningen. Skyddsdiken får dock inte rensas.

När det gäller dikesrensning av befintliga skogsdiken, så gäller samråd med skogsstyrelsen. Det brukar dock finnas undantag i samrådsplikten för korta dikessträckor och här kan gränsen variera från kontor till kontor på Skogsstyrelsen.
/Niklas

Användarvisningsbild

Re: Vilka lagar och regler runt skogsbruk borde ändras?

 
#387851 Det där låter inte så enormt blodigt jämfört med andra regelverk. Så jag antar att problemet ligger i detaljerna. Är det för att dispens/tillstånd är såpass nödvändigt men ändå svårt att få - och att ingen kompensation finns? Förklara gärna.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Vilka lagar och regler runt skogsbruk borde ändras?

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#387857
lerno skrev:
Sweden-viking skrev:Äganderätten är skyddad i grundlagen.
Alla inskränkningar i pågående markanvändning skall ersättas enligt grundlagen.
Detta innebär att bedriver vi skogsbruk och vi har gjort som skogsstyrelsen sagt åt oss i alla år tidigare att göra slutavverkning med att kalhygga ett område tidigare därefter markbereda och plantera. Så är detta den pågående markanvändningen.

Alla inskränkningar i den pågånde markanvändningen med skogsbruk ovan, är enligt grundlagen ersättningsgrundande fullt ut.

Hur skall sådan ersättning praktiskt fungera? Och hur bör storleken avgöras?


Det först är att minska alla inskränknningar i äganderätten som äröverdrivet som strandskydd i norrland, alternativt minskas till 30meter.
Friluftslivets ska inte ha företräde före näringsverksamhet.
Rättsväsendet behöver ta på allvar alla olagliga intrång som görs i äganderätte.

En ersättning bör antingen resultera i ersättningsskog eller ersättning i pengar.
Att bedömma ersättningen är inga problem om viljan att göra rätt för sig finns.

Ser inga svårigheter i det. :D :D :D

Avatar Fallback

Re: Vilka lagar och regler runt skogsbruk borde ändras?

 
#387977 Säg NATURVÅRD och du skola vara förlåten, HALLELUJA!!!

... ungefär så upplever jag att det känns i den mediala och politiska debatten. Det är helt enkelt politiskt korrekt att propagera för miljövård för den stora massan som saknar anknytning till de areella näringarna - oavsett vad det innebär i praktiken.

Om nu våra kära politiker anser att vi skall avsätta X antal % av den produktiva skogsmarken (eller begränsa nyttjandet av åkermark som påverkas av t.ex. vattenskyddsområden m.m.) till naturvård och man verkligen anser att det avvägningen mellan produktion och miljövård är vad som överensstämmer med den allmänna opinionen så borde man enkelt kunna få gemene man att acceptera en miljövårdsskatt på motsvarande %-andel av antingen årsinkomsten eller kontosaldot vid årsskiftet för att solidariskt finansiera detta.

Hur många vanliga löntagare skulle acceptera att motsvarande %-sats drogs från deras konto som skogsägarna förväntas avsätta till naturvård?

Jag kan redan höra ramaskriet från LO-borgen!

Om jag nu skall fortsätta på den inslagna vägen och gnälla av mig lite så ser jag det som ett problem att naturvården i dagsläget inte tar hänsyn till att människan alltid har påverkats av, och framförallt alltid har påverkat, sin omgivning. Det förefaller som att människan enbart är och skall vara en betraktare av naturen, enligt både myndigheter och den "ideella" naturvården. Tjänstemän på SVO och Länsstyrelsen förefaller anse att de har gjort sitt jobb om de säger nej till skogliga aktiviteter eller någon form av förändring.

Jag kan köpa att man inte får nyavvattna ett område utan tillstånd (du ändrar hydrologiska faktorer och andra livsbetingelser för arter som kan vara beroende av stabila miljöer) - men med argumentet om stabila miljöer så skulle undfallenhet att rensa befintliga diken vara lika tillståndspliktigt (efter att en dikning genomförts så måste det dikade tillståndet vara norm för vad som skall bibehållas). I dagsläget ser det inte ut som att överdriven skogsdikning är något stort hot mot den biologiska mångfalden, då många befintliga skogsdiken ej rensas i tillräcklig omfattning (varför jag har svårt att se varför det skall vara tillståndspliktigt att rensa diken).

Hur sedan svenska myndigheter väljer att tolka art- och habitatdirektivet och den ideella naturvårdens talerätt blir snudd på löjeväckande. Skulle man hårddra nuvarande rättstillämpning så är det väl bara en tidsfråga innan en bonde måste skicka in en anmälan om att få slå sin vall och därefter ha samråd med halva kommunens invånare innan han får lov att slå den (om nu inte någon skulle ha råkat se en ovanlig fågel eller fjäril flyga över fältet - då är det nog bäst att vid hot om vite förbjuda bonden att slå fältet innevarande år).

Det lite paradoxala när man jämför inägomark med skogsmark är att man anser de varierande men återkommande och ibland tämligen radikala åtgärderna på en inägomark som upprätthållande av ordinarie markanvändning (om jag minns rätt så krävs det tillstånd från LST för att omföra mark från jordbruksändamål till t.ex. skogsbruk), medan fortsatt markanvändning vid nyttjande av trakthyggesbruk i skogen är anmälnings- eller tillståndspliktigt (avser själva momentet föryngringsavverkning). Både slåtter av vall eller tröskning av stråsäd och avverkning av skog är ju skörd av tidigare producerad gröda/vara och det enda som skiljer är egentligen tidshorisonten mellan sådd/plantering och skörd/avverkning.

Igenväxande inägomark och avverkning av skog brukar ge samma negativa reaktioner för då ser det ju inte längre ut "som det alltid har gjort" - trots att det ena beror på en åtgärd från människan och det andra på frånvaron av en åtgärd av människan.

Bara mina fem ören.

MVH
Alias

Användarvisningsbild

Re: Vilka lagar och regler runt skogsbruk borde ändras?

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#391745
lerno skrev:Det där låter inte så enormt blodigt jämfört med andra regelverk. Så jag antar att problemet ligger i detaljerna. Är det för att dispens/tillstånd är såpass nödvändigt men ändå svårt att få - och att ingen kompensation finns? Förklara gärna.


Marken och diken/vattendrag tillhör markägarna. Således är det markägarna som ska få bestämma över marken ska dikas eller ej. Inte staten eller SNF.

Sedan har Sverige ett humit klimat, d.v.s. att på årsbasis regnar och snöar det mer än vad det avdunstar + transpirerar. Det årliga nederbördsöverskottet måste följaktligen kunna ledas bort. Annars försumpas marken och blir i praktiken obrukbar för virkesproduktion. Detta genom kraftig försämrad tillväxt, ökad stormavgång och stora bärighetsproblem som gör det i praktiken omöjligt att ta ut virke. Motsvarande problem uppstår givetvis även på åkern om det inte täckdikas där.

Enda sedan vi fick råd med järnskodda spadar, så har det dikats på åkern. Det har ju legat i statsmaktens intresse att gynna dikningen under alla år och därmed kunna öka den beskattningsbara inkomsten. När skogens virkesproduktion blev viktig, blev det också angeläget att dika ut sumpskogen. Ett tag hade vi ju faktiskt paragraf 5:3 i skogsvårdslagen https://sv.wikipedia.org/wiki/Femtreskog som ålade skogsägare att avverka skräpskogar och istället plantera riktig skog. Inte sällan växte dessa s.k. 5:3-skogar på fuktig mark och då var markägaren även ålagd att dika ut skogen innan plantering.

I vårt svenska klimat är alltså dikning i princip lika nödvändig som isolering av bostadsbyggnader. Ingen myndighet skulle väl ens andas tanken på att förbjuda isolering av året runt-bostäder (även om myndigheterna kan ha synpunkter på hur själva isoleringen utförs). Lika lite borde de andas tanken på att förbjuda nödvändig dikning, tycker jag. Men likväl är all markavvattning förbjuden i södra Sverige, vilket ställer till stora problem för skogsägarna med bl.a. onödiga körskador.

Så problemet är alltså att staten totalförbjuder en på många ställen helt nödvändig åtgärd i skogen och gör det väldigt svårt att få dispenser från förbudet + nödvändiga tillstånd.
/Niklas

Användarvisningsbild

Re: Vilka lagar och regler runt skogsbruk borde ändras?

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#391746
alias skrev:Säg NATURVÅRD och du skola vara förlåten, HALLELUJA!!!

... ungefär så upplever jag att det känns i den mediala och politiska debatten. Det är helt enkelt politiskt korrekt att propagera för miljövård för den stora massan som saknar anknytning till de areella näringarna - oavsett vad det innebär i praktiken.

Om nu våra kära politiker anser att vi skall avsätta X antal % av den produktiva skogsmarken (eller begränsa nyttjandet av åkermark som påverkas av t.ex. vattenskyddsområden m.m.) till naturvård och man verkligen anser att det avvägningen mellan produktion och miljövård är vad som överensstämmer med den allmänna opinionen så borde man enkelt kunna få gemene man att acceptera en miljövårdsskatt på motsvarande %-andel av antingen årsinkomsten eller kontosaldot vid årsskiftet för att solidariskt finansiera detta.

Hur många vanliga löntagare skulle acceptera att motsvarande %-sats drogs från deras konto som skogsägarna förväntas avsätta till naturvård?

Jag kan redan höra ramaskriet från LO-borgen!


Jag förmodar att du menar procent i extra naturvårdsskatt. För räknar man med vanliga skatter + arbetsgivaravgifter, så försvinner ju redan drygt halva lönen den vägen. Bara det att den anställda aldrig ser pengarna och således aldrig saknar dem.

Men det vore kanske mer pedagogiskt om den anställde fick ut hela lönen + s.k. arbetsgivaravgifterna och sedan själv fick betala in skatt + s.k. arbetsgivaravgifter. Då skulle det nog bli ett rejält ramaskri, ja kanske rent av en revolution.

alias skrev:Om jag nu skall fortsätta på den inslagna vägen och gnälla av mig lite så ser jag det som ett problem att naturvården i dagsläget inte tar hänsyn till att människan alltid har påverkats av, och framförallt alltid har påverkat, sin omgivning. Det förefaller som att människan enbart är och skall vara en betraktare av naturen, enligt både myndigheter och den "ideella" naturvården. Tjänstemän på SVO och Länsstyrelsen förefaller anse att de har gjort sitt jobb om de säger nej till skogliga aktiviteter eller någon form av förändring.

Jag kan köpa att man inte får nyavvattna ett område utan tillstånd (du ändrar hydrologiska faktorer och andra livsbetingelser för arter som kan vara beroende av stabila miljöer) - men med argumentet om stabila miljöer så skulle undfallenhet att rensa befintliga diken vara lika tillståndspliktigt (efter att en dikning genomförts så måste det dikade tillståndet vara norm för vad som skall bibehållas). I dagsläget ser det inte ut som att överdriven skogsdikning är något stort hot mot den biologiska mångfalden, då många befintliga skogsdiken ej rensas i tillräcklig omfattning (varför jag har svårt att se varför det skall vara tillståndspliktigt att rensa diken).

Hur sedan svenska myndigheter väljer att tolka art- och habitatdirektivet och den ideella naturvårdens talerätt blir snudd på löjeväckande. Skulle man hårddra nuvarande rättstillämpning så är det väl bara en tidsfråga innan en bonde måste skicka in en anmälan om att få slå sin vall och därefter ha samråd med halva kommunens invånare innan han får lov att slå den (om nu inte någon skulle ha råkat se en ovanlig fågel eller fjäril flyga över fältet - då är det nog bäst att vid hot om vite förbjuda bonden att slå fältet innevarande år).

Det lite paradoxala när man jämför inägomark med skogsmark är att man anser de varierande men återkommande och ibland tämligen radikala åtgärderna på en inägomark som upprätthållande av ordinarie markanvändning (om jag minns rätt så krävs det tillstånd från LST för att omföra mark från jordbruksändamål till t.ex. skogsbruk), medan fortsatt markanvändning vid nyttjande av trakthyggesbruk i skogen är anmälnings- eller tillståndspliktigt (avser själva momentet föryngringsavverkning). Både slåtter av vall eller tröskning av stråsäd och avverkning av skog är ju skörd av tidigare producerad gröda/vara och det enda som skiljer är egentligen tidshorisonten mellan sådd/plantering och skörd/avverkning.

Igenväxande inägomark och avverkning av skog brukar ge samma negativa reaktioner för då ser det ju inte längre ut "som det alltid har gjort" - trots att det ena beror på en åtgärd från människan och det andra på frånvaron av en åtgärd av människan.

Bara mina fem ören.

MVH
Alias


Håller till stora delar med dig här, med undantag av nydikningen.
/Niklas

Användarvisningsbild

Re: Vilka lagar och regler runt skogsbruk borde ändras?

 
#453552 Länge sedan denna tråden var levande, men jag tänkte bara berätta att denna diskussion utmynnade i en motion till Medborgerlig Samlings (https://www.medborgerligsamling.se) stämma 2017.

Motionen handlar om en "quid pro quo" vad det gäller ersättning till privata skogsägare. Skulle stat/kommun genom regler som inskränker på äganderätten minska värdet på en skog skall en ersättning utgå som motsvarar värdeförlusten. Detta är en princip som då skall gälla generellt och även täcker områden som staten idag inte ger någon ersättning för. Ex: du vägras rensa gammal dikning, och kan genom detta förvänta dig en värdeförlust på skogen => staten/kommunen är ersättningspliktig för värdeförlusten.

Målet är att skifta kostnad för naturskydd från privata ägare till staten (där den hör hemma).

Motionen antogs vid stämman och skall införlivas i partiets kommande sakpolitiska program för jord och skogsbruk.

Tack till alla som deltog i diskussionen!

   TS
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar
TitelStatistikSenaste svaret
Nytt år - nya lagar av Niking - tor 01 jan 2015, 00:27
i Skogsnyheter
5 svar
2556 läst
av Mangan     
tor 01 jan 2015, 22:31
Lagar när man får göra vad? av bul - tor 14 jan 2016, 22:56
i Avtal, offerter, virkesprislistor och priser
5 svar
1192 läst
av bul     
mån 18 jan 2016, 21:24
Lagar, statistik kring motorsågsarbete av Bajk - tor 18 apr 2013, 23:17
i Motorsåg och handhållet
14 svar
4325 läst
av betula-kolarn     
tis 07 maj 2013, 23:21
Andras skogsvägar av Sibiria - ons 12 okt 2011, 00:28
i Logistik, Transport

12
21 svar
11470 läst
av freefox     
fre 07 nov 2014, 11:29
Skogsentreprenörens(& andras) kostnader av jönsson84 - mån 08 nov 2010, 01:18
i Avtal, offerter, virkesprislistor och priser
2 svar
994 läst
av Mangan     
mån 08 nov 2010, 10:27
Annonser