Niking skrev:Hema skrev:Niking skrev:Det beror nog på både jobbet och den enskilda arbetstagaren. Framför allt gäller det att hitta brytpunkten för den största produktiviteten (produktivitet = effektivitet * arbetstid) för respektive anställd. För månadslönen bör ju vara proportionell mot löntagarens totala produktivitet.
Det är en sak att ha formeln, det är en annan att applicera den på verkligheten.
Det svåra är väl att få med facket på noterna. De håller ju tyvärr alltför hårt på sina socialistiska principer.
Frågan grundar väl sig delvis i vilket samhälle man vill ha, vad är viktigast, samhället, individen eller företagen? Eller kanske försöka finna en balans mellan de tre?
Niking skrev:Hema skrev:Niking skrev:Detta blir ju bara en straffskatt på arbete. Den kanske hade ett existensberättigande under större delen av 1900-talet, då det fanns en arbetskraftsreserv i lantbruket att ta av. Men nu när vi konstant ligger på en väldig arbetslöshet, finns det väl inget samhällsbehov av att effektivisera ännu mer och därmed spä på arbetslösheten ytterligare?
Jag är för fortsatt effektiviseringar, men det skall även gagna arbetarna.
Svårt att se hur arbetarna gagnas av ökad arbetslöshet. För det är ju det som brukar bli resultatet av rationaliseringar.
Ptja, det jag menade var t.ex. arbetstidsförkortning. Det skulle kunna ses som en effektiviseringsmetod för att minska arbetslösheten och på samma sätt minska klyftorna i samhället. Men man kan vända på det och införa ättestupa på folk som hamnat i Fas3 (de icke önskade), om man nu verkligen vill överdriva åt andra hållet. Göra sig av med överflödigt folk. Eller så ger man dem jobb, så de får pengar och helt plötligt genererar de förtjänst till olika företag.
Niking skrev:Hema skrev:Niking skrev:Dessutom ser jag ingen anledning att jämna ut löneskillnaderna. Det ska löna sig ekonomiskt att både vara duktig och att slita hårt. Det är en viktig orsak till att jag vill ha en platt skattesats i Sverige.
Att hålla på med finansiell spekulation har jag svårt att koppla ihop med slita hårt. .
Att tjäna pengar på att köpa och sälja aktier i rätt tid kräver faktiskt rätt mycket analytiskt arbete.
De som tjänar mest på aktiehandel är de som har placerat en serverhall precis jämte börsen och sedan kompilerat ett datorprogram som köper och säljer miljontals aktier varje dag. Detta är väl något som staten borde sköta isf. Sedan om vi ska göra jämförelsen mellan en aktiv aktiehandlare och en fond, så är det få som slår index (avgiftsfri) på lång sikt. Som skräckexempel kan man nämna Swedbanks Rubor, som enligt dem själva ska vara en aktiv fond, men den har presterat skitdåligt, fast banken har tjänat skorkovan, då avgiften varit förhållandevis hög.
Niking skrev:Hema skrev:Samt så finns det forskning som säger att för stora skilnad i samhället kan vara skadligt, samt att när de väldigt förmedlade inte längre anser sig ha något gemensamt med samhället i övrigt, kan det bli oroligt. Ta den franska drottningen som tyckte bönderna kunde äta kakor ist, om brödet var slut...
Lite fakta om de beryktade kakorna http://www.faktoider.nu/marie_antoinette.html
Okey tack för uppdateringen, men det ger en hit, hur dålig förståelse för hur andra kan ha det. Det var på radion i veckan, en tandläkare i skåne som tog ut 2veckors semester för att åka ned till ett land i Afrika, för att hjälpa till genom tandläkare utan gränser. Runt 15st kunder bytte tandläkarpraktik, dels pga. risken att få Ebola (trots att det låg 500mil ifrån där han skulle befinna sig), dels av de då skulle stå utan tandläkare om något olycka skulle ske. Endast 7st av hans kunder tycker det var en bra handling. Jag kan bara fördomsfullt anta att dessa kunder synnerligen var egotrippade, sjölvcentrerade och även rädda antagligen pga. okunskap. Det framkom inte men jag fick intrycket att det inte var den minst bemedlade kundkretsen som tandläkaren hade.
Niking skrev:Hema skrev:Jag tycker för många har en för dålig lön, jag tycker att lärare och sköterskor som exempel borde tjäna mer. Jag tycker att vi borde ha råd att ändra om skolan så att skolklasserna blir mindre, vilket skulle leda till att lärarna kan ge mer elevtid, samt att mindre grupper tenderar till att skapa lugnare grupper.
Tja, någon ska ju betala kalaset. Frågan är ju hur många tusenlappar extra per månad är du beredd att avstå för att detta ska uppnås.
Det är väldigt svårt att se totalkostnade, men att inte satsa rätt under tiden som vår framtid går i skolan, är nog lika dåligt som att köpa sig en lie på Jula för 199:- Man får vad man betalar för. Det finns studer som visar att elever som hamnat utanför riskerar att kosta samhället skjortan. Det fanns extremfall, där alla kostnader som uppstod efter olika tycker av brott, som sedan orsakade tredje part, kunde uppgå till runt miljarden. Om man tar hänsyn till hela "livscykeln" så är nog några extra tusenlappar de första åren en bra investering i långa loppet.
Niking skrev:Hema skrev:Niking skrev:Det stora problemet är som vanligt att satsa på rätt saker i rätt tid. Satsar man för tidigt, blir det svårt att få snurr på verksamheten. Samma sak om man satsar för sent, eller satsar på fel lösning. Den som satsar på rätt saker kan däremot tjäna bra.
/Niklas
Jag tycker det är mer viktigt att skapa möjligheter, så att små och medelstora företag kan få en chans att existera på landsbygden. Jag förordar småskaligt framför storskaligt, så att konkurrens och uppfinningsrikedom kan blomstra.
Det är nog upp till var och en på landsbygden att själva skapa sina möjligheter efter rådande förhållanden. Bara att gilla situationen.
/Niklas
Kanske är en glesbygdslön lite olyckligt, det kanske skulle göra att en för snäv kategori människor "invaderar" landsbygden. eet kanske hellre borde vara som det tagits upp tidigare ett skattefritt belopp eller en lägre skattesats ju längre ifrån en tätort man befinner sig.
Då jag tycker om småskaligt, kanske man även skulle kunna ha något liknande system för företag. Om vi skulle gå ur EU, så skulle de inhemska producenterna få sig ett uppsving, men det skulle även medföra att det med största sannolikhet, skullemest gynna de som redan låg bäst till i dagsläget. Därför skulle jag kunna tänka mig att det vore önskvärt att göra det möjligt även bedriva något mindre, då flera platser i Sverige inte har samma förutsättningar som de bönder som har mark på gammal sjöbotten (Skåne, Skaraslätten osv.)
Ps: Tycker det är kul att vi kan föra en sådan här diskussion utan att vi behöver bli arga på varandra trots att vi har så olika åsikter.
Ds