Öppna kategorin

Att bli skogshuggare - hur gör man då? - Göteborg

142 inlägg 65632 visningar 28 följer Svara, dela mm...   
Avatar Fallback

Re: Att bli skogshuggare - hur gör man då? - Göteborg

alias  
#476454
Jonashuggare skrev:Ja, man prova prata omkull träden :grin:


Skånska är med andra ord en sorts rotvälska med ett "t" inklämt mellan l:et och s:et... :lol:

MVH
Alias

Elmia
Avatar Fallback

Re: Att bli skogshuggare - hur gör man då? - Göteborg

Jonashuggare  
#476455 e de bara dialekter som denna tråd gäller? :wink:

Avatar Fallback

Re: Att bli skogshuggare - hur gör man då? - Göteborg

Rivaren  
#477579
Jonashuggare skrev:Hej Rivaren!
Det är brist på manuellhuggare. Så är du riktigt intresserad o envis så finns jobb.
Har själv kört manuellt i 10 år nu med inriktning ädellöv.

Finns det någon möjlighet att prata vidare, fast på tu man hand om man säger? :)

   TS
Avatar Fallback

Re: Att bli skogshuggare - hur gör man då? - Göteborg

Tosca  
#477604 Klicka på den runda avataren hos den medlem du vill kontakta, då får du upp en profilruta med en kuvertsymbol i hörnet - klicka på denna så kan du skicka PM.

Användarvisningsbild

Re: Att bli skogshuggare - hur gör man då? - Göteborg

LeifH  
#483834 Kolla med Naturbruksgymnasiet i Svenljunga. Jag var där på studiebesök för några veckor sedan och det verkade vara alldeles väldigt bra på alla sätt. Vill varmt rekommendera den skolan.
Med vänlig hälsning,
Leif A.

Avatar Fallback

Re: Att bli skogshuggare - hur gör man då? - Göteborg

Rivaren  
#511116 Söndagsångest har jag inte upplevt sedan rivningens hårda dagar, vänner och kollegor. Men nu är den här.

Sedan jag senast blåste liv i tråden förra gången har jag faktiskt fällt en djävulens massa träd. Och massa andra jobb också. En spännande strandröjning runt en sjö i sådan vildmark att man inte ens hade mottagning på telefonen bland annat, en större röjning inför ljungbränning i ett naturreservat där vi nästan råkade starta en skogsbrand, klippt häckar till förbannelse och varit med och toppat en gigantisk thujahäck som stuckit så på höjden att vi kortade ner den till 6-7 meter. Vad det än har varit så har det varit mer spännande än ogräsrensningen i Marieholmsmotet förra sommaren. Det har gjorts möjligt tack vare ett gott samarbete med ett av de större företagen inom trädbranschen runt Göteborg och omnejd, där jag haft förmånen att gå som inhyrd legoknekt. Samarbetet håller i sig förvisso, men den firma som hyrt in mig har en tillfällig dipp vad gäller jobb för markarbetare och har således varit tvungna att rata inhyrd personal. Blev förvarnad om att detta kunde inträffa och tog genast kontakt med en lite mindre aktör (solospelare som jag kallar de företag som drivs av en person utan anställda häromkring) och där fanns det ett intresse för att hyra in arbetskraft på vissa projekt, men vi bestämde oss för att avvakta och se hur det hela föll ut i och med att ett långvarigt samarbete liksom går före. Sen rätt vad det var så fick jag veta att jag i ett par veckor är uthyrd för gräsklippning i ett led på tre företag. Ett, det jag är anställd hos -> två, de vi samarbetat med sedan i somras -> tre, det företaget som jag nu är städslad hos de kommande veckorna. Trots att jag hade grävt fram alternativ, och vi behöver inte prata siffror och ekonomi här i tråden, men tro mig när jag skriver att jag hade grävt fram alternativ.

Gräsklippning i all ära, men jag sökte mig inte mot trädbranschen för att jag klipper för lite gräs här i livet. Men det är inte bara det: jag är uthyrd som fastighetsskötare. En skräprunda varje morgon, ogräsrensning och gräsklippning. Det är ett helt annat jobb! Det är inte det jag är anställd som, och det är inte det jag sökt mig till. Visserligen har det varit mängder av såna här nödlösningar när det varit glest med trädjobb. Grovarbete inom anläggning, gräva schakt i källare där man inte ens kan stå upprätt och så klart all häckklippning (som ju egentligen hör till trädsvängen) för att nämna några grejer. Varje gång har jag ändå känt att det är ett nödvändigt ont. Jobben finns där de finns och pengarna måste in. Härda ut nu, och fäll träd senare. Och det slår in, men nu har det gått varvet runt igen, trots att det finns alternativ och trädbranschen drar igång till den grad att den som inte jobbar är och räknar på nästa jobb.

Jag går i tankarna att kanske byta arbetsgivare. Men inom trädbranschen så har jag den bästa. Jag är så bortskämd som anställd. Förmånsbil, fullutrustad med "egna" motorsågar, röjsåg, fällningstillbehör och andra verktyg, en förstående chef som är tillgänglig dygnet runt och även behjälplig på det privata planet om så behövs (lånade mig pengar till körkort, hjälpte mig reparera min privata bil två gånger och såna saker) och sen ramlar det ju faktiskt in tomtskövlingar och liknande jobb mellan varven. Oavsett vem jag jobbar för i trädsvängen så kommer jag få hänga på mig grästrimmern mellan varven, rensa ogräs och göra vad som än drar in pengarna. I alla fall så länge jag inte börjar klättra eller helt enkelt startar eget, men kanske även om jag gör det. Men att ha en sådan chef som jag har nu, det kommer jag inte kunna matcha vare sig i denna branschen eller nästa. Han finns däremot inte till för att förverkliga mina drömmar, utan det är jag som måste göra det, om det ska bli gjort. Därför går jag i tankarna att kanske försöka söka mig åt den riktiga skogsbranschen istället.

Att det finns ytterst få manuellhuggare som fäller skog 8h om dagen är jag införstådd med. Men jag ser hellre att jag går runt med en röjsåg ute i Guds natur före jag trimmar gräs bland hundskit mellan lägenhetskomplexen inne i stan. Faktum är att jag gillar att röja. Det är avkopplande, även om man får ont i nacken emellanåt. Sen har vi plantering. Det har jag aldrig gjort, men såg för några timmar sedan en film där två norrlänningar gick med ett rör i högerhanden som de matade med småplantor som de sedan stampade ner i jorden. Kan tänka mig att det bli långtråkigt och ensamt, men det toppar nog ogräsrensning i alla väder. Och visst kan jag tro att många manuella skogsarbetare får finna sig i att det kanske inte alltid finns jobb i skogen, särskilt vintertid. Men jag är inte det minsta rädd för att skotta snö eller liknande saker. Hellre det än att dra en j*vla skräpvagn och plocka skräp med en griptång som man vanligtvis förknippar med folk i varselvästar längs vägkanten som avtjänar samhällstjänst. Inte så att jag ser ner på fastighetsskötsel, men det finns folk som faktiskt vill ha de jobben, som ser glädje och mening i det. Där sätter man inte en vältränad och passionerad trädfällare som mer än gärna släpar ris och stock, röjer i oländiga släntar och snubblar fram i kuperad terräng - bara han får ta stolthet i det han gör. För däri ligger min drivkraft i arbetslivet. Det kände jag när jag slutade med rivningen och började köra truck i en brädgård istället. Visserligen hade jag fått ett bättre jobb, rent krasst. Men som jag saknade att vara rivare, jag saknade att få ta i, att få vara så där trött om kvällarna som man bara blir om man verkligen förtjänat det - och lika stolt, trots skitlönen.

Jag är förmodligen inte ute efter att byta på stående fot eftersom jag har en väldigt bra anställning, men om den dagen infinner sig då jag vill vidare: vilka aktörer härjar i skogsbranschen runt Göteborg? I själva Göteborg är det ju glest förstår jag, men det är ju bara någon timme till Borås- , Orust-, Svenljunga-, Trestad- och norra Hallandstrakterna. Och vilka av dessa tror ni har egna manuellarbetare som i huvudsak ägnar sig åt fällning, röjning och plantering av skog större delen av året (och absolut inte någon fastighetsskötsel i stadsmiljö)? Känns ju inte helt omöjligt att slå sig in med ett B-körkort och motorsåg A+B, samt erfarenhet av liknande jobb, även om det egentligen behövs fler certifikat som Grönt kort och säkert flera. Men sånt går ju alltid att lösa...

   TS
Avatar Fallback

Re: Att bli skogshuggare - hur gör man då? - Göteborg

Axl  
#511126 Ett enkelt sätt att ta reda på vilka som finns kan ju vara att ringa bolagen och fråga vilka de anlitar.

Avatar Fallback

Re: Att bli skogshuggare - hur gör man då? - Göteborg

Rivaren  
#511179
Axl skrev:Ett enkelt sätt att ta reda på vilka som finns kan ju vara att ringa bolagen och fråga vilka de anlitar.

Ja, bra tips. Det brukar sitta märkningar på timmerupplagen, brukar dessa visa inköparen eller vilka som fällt?

   TS
Avatar Fallback

Re: Att bli skogshuggare - hur gör man då? - Göteborg

Axl  
#511240 Nej det brukar vara bolaget som köpt virket och skogsägaren som står på vältlapparna.

Avatar Fallback

Re: Att bli skogshuggare - hur gör man då? - Göteborg

Rivaren  
#517175 Sagan har fått ett slut. Skrev en halvt uttömmande text på facebook i förmiddags som ramar in det hela. Citerar i sin helhet:

"Det är inte utan vemod jag begrundar och accepterar det faktum att jag inte ska fälla träd längre. I ett samtal med chefen på eftermiddagen den fjärde juli så stod det klart att ladorna är tomma och att det inte fanns medel att fortsätta min anställning i heltidsform. Det kom lite plötsligt, skall medges, men de detaljerna finns det ingen orsak att gå in på förutom den att jag aldrig tänker låta någon skugga falla över chefen eller någon annan. Det blev som det blev, och det var bara att acceptera läget och se sig om efter ett nytt kneg. Det gick galet fort. Nästkommande förmiddag satt jag på intervju hos PEAB Grundläggning. Ganska exakt ett dygn efter ödessamtalet från chefen fick jag ett annat samtal med besked om att jag blir anställd. Fredagen startade jag med att sätta min namnteckning på anställningsavtalet. Allt inom 48 timmar. Den enda formuleringen jag kan beskriva det hela med är: Vad fan hände?

Det löste sig. Livet log mot mig och det löste sig på många sätt till det bättre. Ett nytt jobb hos säker arbetsgivare i en stabil (-are) bransch, och bättre betalt dessutom. Det kommer bli bra, jag är taggad och ser fram emot att få gå in helhjärtat i min nya uppgift. Ändå infinner sig vemodet. Det var en vinterdag för några år sedan när jag stod och fräste fogarna i en tegelvägg som drömmen spirade om att fälla träd. Täckt av byggdamm med en obekväm mask för ansiktet fick jag se ett par arborister rulla in nedanför byggställningen och börja bearbeta ett träd. "Vad fan gör jag här?", var min tanke. Sinnade mig ganska fort och insåg att min höjdrädsla kanske inte var den bästa starten om man ville klättra upp i träd och gå loss med en motorsåg. Men man kunde ju fälla träd från marken också... så jag sökte mig en väg in. Det tog något år men sen blev drömmen verklighet. Full av vilja gick jag in i mitt nya yrke. Tycker väl att jag kom en bra bit på vägen, även om branschen är sådan att det blir mycket skit- och tramsjobb mellan fällningarna ibland. Men det var liksom värt det när fällningsjobben väl ramlade in. Och så på den vägen var det, jag gjorde mitt bästa. Ur tomma intet startades anställningen och vi (jag och chefen) byggde upp tjänsten ur noll och ingenting. Sedan blandade ödet om korten...

I Nikolai Gogols debutroman, där protagonisten delar namn med bokens titel, Taras Bulba, så slutar kosackhövdingens dagar när polackerna får fatt i honom och fjättrar honom en bit upp på en trädstam. Sedan laddar de upp ett bål runt trädstammen och sticker bålet i brand. Uppe i trädstammen så ropar Taras ut goda råd till sina flyende kosacker, så de klarar livhanken undan den övermäktiga fienden. I dödens ögonblick räds han inte sitt öde. Men han sörjer alla segrar hans kamrater kommer att skörda, som han inte kommer kunna vara där och delta i.

Riktigt så dramatiskt är kanske inte mitt öde. Men nog tänker jag på alla de träd jag inte längre kommer få vara med och slita omkull, på alla de tunga lyft mina kollegor nu får roa sig med på egen hand, på hur möra deras ryggar kommer vara när de sågar upp ved åt någon gnatig kund - utan mig. Jag saknar redan det hamrande ljudet från yxnackens slag mot kilarna, den dånande motorsågen och den forsande svetten. Jag saknar till och med ilskan och irritationen som uppstår när man snubblar över stubbar och grenar, när en halvslö kedja kärvar sig i starka fibrer för att man inte gasar i rätt läge, eller när någon viktigpetter till driftchef läxar upp en för att man råkar blåsa såpbubblor på arbetsplatsen. Som tur är finns det helger, röda dagar, klämdagar och annat som man kanske kan landa några fällningsjobb i egen regi eller som extrakraft hos någon gammal kollega. För jag tänker aldrig sluta fälla träd.

Fast nu är det inte läge för nostalgi. Sverige möter England ikväll! Kvartsfinal i VM. Låt oss satsa på en rejäl drängfylla och upplopp i sann fotbollsanda. Låt oss riva stan!

... men, som Harry Brandelius sjöng en gång:

"Nog lockas man av hembyns ljus
och stugans vita knut.
Visst frestar stadens nöjesbrus,
för någon kort minut.
Visst dröjer man på krogarna
men lämnar dem igen.
Ty bortom sjunga skogarna,
i sekler än."
"

Så ligger det till. Hoppades på fyradagarsveckor med tolvtimmarspass, så hade jag kunnat jobba extra med träd på fredagarna. Fantiserade så pass att jag ville starta eget och köra fredagar, och kalla firman för "Fredagsfällaren". Får väl bli lördagar nu, men det känns inte lönt riktigt. Vi får se vad framtiden erbjuder. Men jag vill aldrig, aldrig, aldrig sluta fälla träd. Jag fick uppleva drömmen - och den ska leva vidare!

   TS
Användarvisningsbild

Re: Att bli skogshuggare - hur gör man då? - Göteborg

Torbjörn Johnsen  
#517185 Du kommer att klara dig bra @Rivaren ! Du kan ju alltid bli författare om det skiter sig med annat :d
Skämt åsido så kan du ju kolla med nya arbetsgivaren om det inte finns behov av motorsågskompetens där någon gång.
Lycka till!

Användarvisningsbild

Re: Att bli skogshuggare - hur gör man då? - Göteborg

Göt  
#517207 Hur var det Churchill sa: This isn't the end it isn't even the beginning of the end....

Avatar Fallback

Re: Att bli skogshuggare - hur gör man då? - Göteborg

zeetorg  
#517210 Jag hoppas verkligen att du får komma tillbaka till skogsbranschen en vacker dag, för det är sällan man hör någon prata så passionerat om ett jobb!

Lycka till!

Avatar Fallback

Re: Att bli skogshuggare - hur gör man då? - Göteborg

Rivaren  
#517225 Tack för lyckönskningarna!

Jag är nog inte på långa vägar färdig med att fälla träd. Har skickat ut i branschen att jag står redo när det behövs folk på lördagar osv, och det lär nog ringa. Med tiden kanske jag kan dra igång en liten enskild firma och köra igång vid sidan av mitt nya jobb.

För även om trädfällningen är min stora passion, så tänker jag gå in helhjärtat i min nya uppgift och målsättningen att kunna vara verksam inom det tills den dagen jag slutar jobba. Det är bra betalt och det lät faktiskt som ett roligt jobb när jag fick det beskrivet för mig. Men det kanske med tiden går att köra igång med trädfällning vid sidan av, att köra på helgdagar och annat. För större projekt kanske man kan ta tjänstledigt. Eller kanske till och med bli förstavalet av UE för träd som min nya arbetsgivare behöver få undan innan grävmaskinerna rullar in och skrapar rent.

Vi får se. Jag har hela livet kvar och en tusenmila resa startar med ett steg.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Att bli skogshuggare - hur gör man då? - Göteborg

Bax  
#561159 Hur går det @Rivaren, får du fälla något träd ibland?

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar