torpöbo skrev:Jag tycker mig kunna se en viss fyrkantighet. jag försöker själv att ha en helhetssyn...
Jag kan inte se att du tar någon hänsyn till kraftverksägarna. Din "
helhetssyn" påminner mycket om det runda glasögat
http://www.skogsaktuellt.se/?p=43723&pt=108&m=1422torpöbo skrev:Niking skrev:Att bygga tätare och högre i städerna är ju förvisso bra, men tullar inom EU lär knappast inträffa. Då är det troligare att EU och frihandeln växer.
Då ska ju även djur-, växt-produktionen och slakt ske efter de regler som gäller i övriga EU, dvs. sänkta djurskyddskrav i Sverige.
Inte mig emot. Vi kommer väl dit så småningom, fast då troligtvis att de andra ländernas regleringar anpassar sig till Sveriges nivå efter konsumentkrav.
torpöbo skrev:Niking skrev:Och vad dynamiten beträffar, så var den ju så kraftfull så att att ingen människa ens skulle våga drömma om att använda den i krig... Säger bara atombomb...
- Trivialt.... Du fattar nog.
Niking skrev:Den matfisk som går upp i mindre vattendrag mättar inte särskilt många människor, utan mest sportfiskare och deras familjer.
- All vildlevande östersjölax havslevande lax leker enligt min kunskap i strömmande sötvattendrag.
Lax går utmärkt att odla. Odlad lax smakar lika bra som vild lax, anser jag.
torpöbo skrev:Niking skrev:Vad yrkesfiskare beträffar, så mättar de väl mest byråkrater, om jag fattat det rätt. För det är väl fler fiskebyråkrater än yrkesfiskare i Sverige, har jag för mig.
- Kan så vara, men det viktiga är ju att det finns fisk att fiska...
Det är betydligt viktigare för samhället med el än med fiske. Dessutom måste byråkratin skäras ner för allas bästa.
torpöbo skrev:Niking skrev:Ingen skogsägare vill naturligtvis ha en massa körskador på sin mark. Men att undvika körskador kostar skogsägarna en massa pengar i form av fördyrande avverkningar och att skogsägaren i vissa fall får avvakta med avverkningen tills maskinlaget kommer nästa gång, eller nästa gång igen, eller nästa...
- Ett maskinlag bör i södra sverige i dagens läge ha tillgång till trailertransport för att kunna arbeta effektivt. En bra avverkningsledare kan planera så att enbart trakter med bärighet avverkas. Det är åt helvete för mycket pengar i maskiner och för pressat för entreprenörerna. Varför kan inte skogsmaskintillverkarna sänka priset på maskinerna. Där är ju där den största kostnaden ligger för entreprenören som sedan läggs på skogsägaren.
Maskinflytt kostar mycket pengar, liksom egen trailertransport och en veckas stillestånd. Dessutom är det inte så lätt att planera körschemat flera veckor i förväg med hänsyn till vädret. Inte ovanligt på sommaren att ett område får 40-50 mm regnskur, medan det inte kommer en droppe 5 km bort. Hur ska virkesköparen kunna planera för sådant?
Billigare skogsmaskiner med bibehållen kapacitet vore förstås önskvärt, men utvecklingen går tyvärr inte ditåt. Marknaden kräver tydligen nyare och dyrare maskiner, som måste gå i tvåskift 12 månader om året.
torpöbo skrev:Niking skrev:Ökade kostnader för kraftägare betyder minskad tillgång på vattenkraftsel och därmed högre pris till konsument.
- inte om vattenkraftsbranchen kompenserar för sin miljöpåverkan internt. Tillgång och efterfråga kommer att styra.
För det första brukar s.k. miljökompensation för det mesta vara ett spel för gallerierna, anser jag. Den moderna tidens avlat - helt enkelt.
För det andra, så är det ju vattenkraften redan ett mycket miljövänligt alternativ för elproduktion. Inga utsläpp, ingen strålning, ingen försurning, inga växthusgaser, ingen övergödning, enkelt att reglera den momentana produktionen och en beprövad teknik... Vilket energislag slår detta, som samtidigt kan stå för en stor del av elproduktionen?
För det tredje, så blir det inte marknaden som styr, om det ska påtvingas en massa artificiella kostnader på vissa aktörer, men inte andra.
torpöbo skrev:Niking skrev:,5% minskning av produktionen kan motsvara en väldigt stor del av vinsten i ett företag. Dessutom bör den procentuella produktionsminskningen bli betydligt större för små vattenkraftverk än för stora vattenkraftverk och då blir det en ren förlustaffär.
Dessutom är gamla kvarnar ofta kulturhistoriskt värdefulla objekt - vilket gör dem skyddsvärda!
- har man ett företag med 0,5 % i vinstmarginal ska man stark fundera på att lägga ner, då man som företagare är väldigt sårbar.
Då skulle ju i princip alla sågverk läggas ned tämligen omgående.
torpöbo skrev: Man kan ju fundera på om alla kraftverk verkligen skall finnas om man nu inte klarar av att miljökompensera efter att ha funnit på platsen i ca 100 år.
I andra vattensammanhang brukar ju termen "
nytt naturtillstånd" användas efter 10-50 år, men detta ska tydligen inte gälla för 100-åriga kraftverk - som dessutom ofta är kulturhistoriskt intressanta?
Vad blir då nästa steg? Kräva att alla rätade vattendrag återfår sin "ursprungliga" fåra som de hade runt år 1750 - givetvis på markägarens bekostnad? Lätt att leka med andras pengar.
torpöbo skrev:det är mycket möjligt att den procentuella minskningen är störra för små vattenkraftverk men då har vi det intererna utgämningssystemet som jag föreslår som kommer lösa dessa problem. Får den lilla kraftverksägaren betalt för att utföra sin åtgärd från fonden så kommer som sagt enbart dennes produktion sänkas något.
Men det är ju inte kraftägarna, som ska betala till denna fond, utan snarare fiskare. Den som har båtnad av en åtgärd, ska också betala för åtgärden. Dessutom har de flesta vattenkraftverk redan kompenserat för fisket när de byggdes.
torpöbo skrev:Niking skrev:Och om då 10 liter alltid ska gå till fiskvägen, så innebär det att under sommaren kan kraftverket knappt producera något över huvud taget, utan måste släppa allt vatten till fiskvägen - särskilt när det blir torrsomrar typ 2013!
- ja det kan bli följden, men det skogliga tillväxten skunker väl exempelvis också en torrsommar, likaså mängden skör inom landbruket, det är ju nått man som företagare får ta hänsyn till.
Jo, men den oönskade fiskvägen blir ju då en väldigt dyr belastning för kraftägaren, jämfört med utan fiskväg. Ungefär som om en lantbrukare anlägger en bevattningsdam, men knappt få utnyttja den när den behövs.
torpöbo skrev:Niking skrev:Om det då är fiskrättsinnehavarna som tjänar på fiskvägen, så borde väl också fiskrättsinnehavarna och inte kraftägarna dels bekosta fiskvägen, dels ersätta kraftägarna för förlorad inkomst? Sedan får fiskerättsinnehavarna i sin tur ta ut detta av sportfiskarna genom höjda priser på fiskekort?
- fiskerättsägarna har oftast inte bett om vattenkraftverk, det är vattenkraften som drar in vinsterna inte fiskerättsägarna på fiskekort.
Men om inte försäljningen av fiskekort lönar sig, så får de väl antingen höja priset eller lägga ner fiskeverksamheten.
Dessutom torde de flesta vattenkraftverk vara betydligt äldre än den lokala fiskekortsförsäljningen. Då är det orimligt att sportfiskets särintressen ska få styra utan att göra rätt för sig visavi allmänintresset vattenkraften. Utan elproduktion stannar ju Sverige.
Slutligen så har många vattenkraftverk redan kompenserat för fisket när de byggdes. Bara att gå in i gamla tillståndshandlingar och läsa.
torpöbo skrev:Niking skrev:Sedan kan man ju fundera varför just den öringarten är så skyddsvärd. Borde väl gå att ersätta den med andra öringsarter, eller?
- vissa fiskarter finns bara i ett eller få vattendrag, bland annat denna öringart likaså rödingart. Det är ju riktigt mycket aptanke att utrota en djurart bara för att kunna driva vattenkraft som ger 0,5% i vinst dvs. typ ingenting.
Att tvinga fram en nedstängning av lönsamma vattenkraftverk - på kraftverksägarens bekostnad - bara för att gynna sportfisket är ju en aptanke om något.
torpöbo skrev:Niking skrev:För det första ska byråkratin bort från landsbygden. För det andra måste det skapas riktiga jobb på landsbygden, inte terapijobb som du tycks föreslå. Det är krånglet som ska bort, inte friheten!
Sänkta skatter ökar företagsamheten och därigenom automatiskt antalet arbetetstillfällen, då lönar det att sig mer att driva företag i glesbefolkade jämfört med i storstadsregionerna, samtidigt genom att sänka det statliga skattetrycket så får kommunerna fortfarande in sina intäkter som behövs för att driva den lokala välfärden.
Beror ju på om det ska miljökompenseras eller ej!
För då kan det ju bli betydligt sämre förutsättningar för företagen på landsbygden än i städerna. F.ö. är det du föga vinst för företagarna att kompensera ett lägre skattetryck med ökade avgifter.
torpöbo skrev:Det finns tillräckligt med naturvård i skogen om man räknar med det skogliga impedimentet som är ca 20 % av den totala ytan. Dock är det väldigt onödigt och tyder på okunskap om man dikar ut sådana mossmarker och myrmarker som är så näringsfattiga att skogen inte kommer att växa där ändå hur mkt man än dikar ur.
Att utdikade myrmarker behöver gödslas för att det ska växa bra, är ingen nyhet. Det förkunnades redan på Mosskulturförenings tid för ca 100-125 år sedan. Aska gör ju t.ex. mycket större nytta på utdikade myrmarker än på vanlig skogsmark!
Dessutom, när jag studerar gamla skogsbruksplaner från min fastighet, ser jag att en stor utdikad mosse tidigare räknades som impediment i dess helhet. Nu är det bara en liten del kvar (ca 15-20 %) som han räknas som impediment och andelen impediment minskar successivt. På grannarnas odikade delar av mossen är det fortsatt impediment.
torpöbo skrev:Körskador i skogen fördyrar avverkningskostnaden radikalt. Jag var på ett ställe och körde, där var det 300 m uppkörda krondiken som jag pressade virket igenom ut till avlägget. Den gången eldade jag upp ungefär 50 % mer diesel jämfört med i vanliga fall. Så körskador fördyrar radikalt avverkningskostnaderna.
Var det för dyrt för dig med stockmattor?
/Niklas