Sida 1 av 1

Stubbrytning har potential på sikt

Postat: mån 17 maj 2010, 14:20
av Fredrik Reuter
Råvara från stubbrytning betalas lika som övrig råvara från ex grot, skillnaden är att det är dyrare att bryta stubbar idag och därigenom ingen vinst i detta för skogsägaren. Vinsten ligger i att skiftet blir markberett och ev skogsröta (kanske) minskar på kommande bestånd.

ATL rapporterar: http://www.atl.nu/Article.jsp?article=60033

Re: Stubbrytning har potential på sikt

Postat: mån 17 maj 2010, 17:54
av M_M
Jag har sett ställen där stubbrytning skett och efteråt har hygget markberetts.

Re: Stubbrytning har potential på sikt

Postat: mån 17 maj 2010, 19:19
av Nolltax AB
På sikt torde stubbryt bli ett måste för att täcka effektbehov.
En tanke tänkt blev....
Om man ut med tung maskin skall för att bryta en stubbe, varför inte bryta ett träd istället?
Omkull med hela rasket, sug tag i rotändan å likt jänken, å ryssen för den delen, dra ut allt till upparbetningsplats?

Re: Stubbrytning har potential på sikt

Postat: mån 17 maj 2010, 19:28
av Nolltax AB
Ett litet fel det blev förvisso. De drar ut ett träd förutom stubben.
Men vart är vi på väg?
Ut med skördare, slå omkull. Kap å kvist.
Ut med skotare. Plocka timmer å massa.
Ut med skotaren ånyo å plocka grot.
Ut med tung bryt å bök å bryta stubb.
Ut med skotare å plocka stubb?

Re: Stubbrytning har potential på sikt

Postat: mån 17 maj 2010, 19:44
av Mangan
Nolltax, har haft samma funderingar. Helträdshanteringen kanske får en renässans?

Re: Stubbrytning har potential på sikt

Postat: mån 17 maj 2010, 19:47
av Fredrik Reuter

Re: Stubbrytning har potential på sikt

Postat: mån 17 maj 2010, 19:59
av Nolltax AB
Lunningsmaskin modell USA, rustad med tjälkrok oxå USA.
Å biter inte det så ett vajerspel modell USA.
Å funkar inte det så gör som ryssen gjorde.
En begagnad stridsvagn men behåll skjuttornet....

Re: Stubbrytning har potential på sikt

Postat: mån 17 maj 2010, 20:10
av Nolltax AB
En annan tanke osökt tänkt blev.
Energi på väg cykla omkull massa.
Likt energi nyligen gjorde spånskiveindustrin.
Om så blir, varför kvista å kapa klenved öht?

Re: Stubbrytning har potential på sikt

Postat: mån 17 maj 2010, 21:10
av Kse
Fanns två maskiner här uppe på -80 talet, riktiga monster byggda på 868:or som rev upp träden med rötter och allt.
Dom körde på prov åt Domänverket vet jag men försöken slog aldrig igenom, man var nog 30 år före sin tid, vet att dom stod utanför Kiruna truck i många år men vet ej vad dom blev av.
Det var en Kiruna firma som byggde dom så jag ska kolla med farsan om han vet mer, själv var man inte så gammal då men jag kommer ialla fall ihåg det.
Vet att det var en del skriverier om dessa maskiner, kanske nån som kommer ihåg eller tom har bilder.

Re: Stubbrytning har potential på sikt

Postat: mån 17 maj 2010, 22:16
av Famag
På 70 talet misslyckades plantskolor med plantor så de fick rotsnurr.
Dom såg ju inte potentialen med dessa plantor.
Plantorna såg ut som en korkskruv i roten.
Hade de haft någon Åsanisse på plantskolorna så hade det varit succé i dag.
Träden hade helt enkelt skruvats upp ur marken, rot, stam, kvist och allt hade hängt med.
Skördartypen hade nog kallats för rotorskördare.
Helstam metoden hade varit ett faktum.


Fans ett aber med dessa plantor, de föll omkull själva i 5års åldern.

Re: Stubbrytning har potential på sikt

Postat: mån 17 maj 2010, 22:21
av totte
Famag skrev:På 70 talet misslyckades plantskolor med plantor så de fick rotsnurr.
Dom såg ju inte potentialen med dessa plantor.
Plantorna såg ut som en korkskruv i roten.
Hade de haft någon Åsanisse på plantskolorna så hade det varit succé i dag.
Träden hade helt enkelt skruvats upp ur marken, rot, stam, kvist och allt hade hängt med.
Skördartypen hade nog kallats för rotorskördare.
Helstam metoden hade varit ett faktum.


Fans ett aber med dessa plantor, de föll omkull själva i 5års åldern.


:lol: :lol:

Mycket uppfiningsrikt! Fattas bara sexkantig stam så skiftnyckel får bra grepp också, kan nog fixas genetiskt inför framtiden.

Minns den där diskussionen om rotsnurr, dom som försvarade planttypen vred sig minst lika illa som rötterna i sina försök att slingra sig.