mån 13 jan 2014, 17:51#257549
Det stämmer ganska dåligt. Ser man på specifikationerna så har de alla olika standarder för hur de väger.
Det är egenvikt, vikt, maskinvikt, tjänstevikt osv.
Man kan ju kapa flertalet kg om man väger en maskin, utan band, länk, rotator, grip, bränsle, olja osv. man har ingen aning om vad de egentligen väger. Sedan så kan man ju få flertalet olika extrautrustningar och olika kranar, och olika ramlängder. Dessutom så anges ibland olika vikter för samma maskin på hemsida och produktblad. Men maskinerna väger sannolikt några ton mer i praktiskt drift oavsett om man har band eller ej.
Jag tycker att någon typ av standardiserad tjänstevikt borde införas som branchstandard. Där vikten anges för en fulltankad maskin plus förare, med olja och specificerat hur maskinen är utrustad utan kranspetstillbehör för den angivna vikten. Om det vore så kan vem som helst ganska enkelt räkna fram vad en maskin faktiskt väger med plus och addition. Annan grip ger + x antal kg och hyttdämpning ger x kg till osv. Då skulle de bli enklare att jämföra lastindex mellan maskiner och om lättare värdera om viss extrautrustning är värd den extra vikten.
Utvecklingen har inte gått mot ökat lastindex utan skotarna kör mer metall fram och tillbaka i förhållande till virke och det är ingen önskvärd utveckling. Nog så har ju viktökningen för med sig mycket positiva saker som minskat marktryck med 8-hjulare istället för 6-hjulingar, hyttsvänging och hyttdämpning, variabla lastutrymmen, större motorer, Adblue, starkare gods och minskade haverier, men det finns nog mycket att göra förutom att minska på det positiva.
Kan man dämpa stötarna i hela maskinen istället för att dämpa bara hytten kan kapa lite vikt på maskinen då man slipper ha så starkt eller tjockt gods, på vissa ställen på maskinen. Elhybriddrift med elmotorer i hjulnaven kan minska mycket vikt då man kan ha mindre motor och kan strunta mycket tung metall i transmissionen. Boggilådornas vikt kan gå sänkas, eller inte ens behövs då det är lättare med individuell hjuldrift eller rent av banddrift. Hade det testat och forskats lite mer på just vad tyngre maskiner innebär i högre bränsleförbrukning så hade man lättare kanske kalkylerat vad 1 ton tyngre maskin kommer att förbruka.
Gremo sänkte t.ex chassievikten på sin 1050F med 15% med annan sort metod för tillverkning och material.
Ponsse testade aluminium på 80-talet, det kanske inte var så bra i efterhand. Men nog tror jag det finns utrymme för att använda material som aluminium på vissa delar. Konceptskördaren T-Bear hade väl vissa delar gjorda i aluminium , tror det var t.ex motorhuven och sådana delar. Jag skulle vilja se en konceptskotare på Elmia där målet är maximalt lastindex och utan att vara en maskin med två spakar i golvet.
Jag har försökt att sammanställa lastindex utifrån tillverkarnas specifikationer och det är då Komatsu 890.3 och John Deeres 1910e men de är de 6-hjuliga versionerna.
Mindre maskiner så är det El-forest F15 och Timbears Lightlogg C som ut att vara ganska bra.
Och i den lilla klassen så ligger Gremos maskiner i topp, och John Deeres små modeller ligger ganska lågt. Men detta är bara en specifikationskonstruktion och säger väl inte så mycket.