Att ta hand om det man sågat.

Blivande snickare,
Jag håller med dej helt och det är så jag oftast gör.
Vad säger du om den andra metoden, som går ut på att man låter ”slöjdbitarna” torka” fritt? Dvs de tillåts formförändras som de vill, utan att störas av vikter eller spännband. Efter torkning torrklyver man fram raka fina bitar. Blir sådant material bättre med mindre formförändring i framtiden?
Jolof,
Det blir ännu bättre om man sågar plank som torkas. En 55 mm planka slår sig inte lika mycket som en tunnare bräda och du får mindre spill, det blir två mycket fina råplan.
Om byggreglerna från förr ska kunna uppfyllas måste man dock göra två klyvsnitt i plankan. Alla brädor kan då göras med kärnsidan ut med finsågad yta och brädans insida hyvlad för bästa precision.

Jag vet inte riktigt. Har alltid bara ströat mitt snickarvirke utan vikter ovanpå (förutom överliggande virkets egna vikt)
Fast å andra sidan har vi aldrig viktat ner de konstruktionsvirke vi sågat heller. Det har lika så hållits rakt.
Självklart har ju enstaka bitar med vresigt virke kastat sig, någon klen rönn bl.a. Har lite europeisk lärk som sågades till batting och 5x5 tums balkar för några år sen och staplades på kant. Där kan man snacka propeller!

Men om man ska ha nåt som ska vara rakt och också hållas så så är det nog bäst att såga det typ 70 mm färskt och efter ett eller ett par år torrklyva det till kanske 50 mm.