beståndsgående skördare på väg att dö ut?

Logmax bild
 Svara  286 inlägg  93734 visningar  38 följer
Avatar Fallback

Re: beståndsgående på väg att dö ut?

 
#276686 Jadå, se till att det står i kontraktet så ska det gå bra.
Du har ju möjlighet att trampa vinterväg själv, börja så fort det blir minus - gräs och mossa håller emot kylan om man inte trampar den.

LM Banner
Avatar Fallback

Re: beståndsgående på väg att dö ut?

 
#276692 Bra tråd, Nutte, här erfordras ett stötande och blötande för att föra oss framåt i frågeställningen!

- Traditionellt så är argumentet att en förstagallring med mindre, beståndsgående maskiner en nackdel, då andragallringen anges senare erfordra upptagande av bredare stickvägar (större maskiner, framförallt större skotare) bl. a mht snö- och vindkänsligare kantträd som resultat. Vidare, traditionellt, att till synes breda stickvägar i en förstagallring - "växer igen" och blir inte lika tydliga efter några års tillväxt. Att betänka är i sammanhanget hur stickvägar normalt ser ut efter en förstagallring med snö- och vindpåverkan. - Det är inte ett fåtal träd, som faller i gränszonen! - Ju bredare stickväg, desto större påverkan!

Men kan alternativet "ickestora skotare" också i en andragallring uppväga nämnda nackdelar med breda stickvägar? Alternativet har nämnts i ovan inlägg, samtidigt som likaledes har nämnts att i ett slutavverkningsbestånd finns stickvägsavstånd "överallt mellan kvarvarande träd".

- Pudelns kärna är väl frågan om jämna bestånd, utan tydliga fåror av stickvägssystem, kan skapas tidigt, och då kanske medföra en högre tillväxt och samtidigt ett högre virkesvärde under beståndsperioden?

Avatar Fallback

Re: beståndsgående på väg att dö ut?

 
#276695 Det finns inga försök som styrker att jämna bestånd skulle ge högre tillväxt än bestånd där träden står lite mer ojämnt fördelade. Förklaring är antagligen att det ju inte är ljus utan kväve som begränsar trädens tillväxt i boreal skog, och träden måste inte stå jämnt fördelade för att få tag i kväve. Rotsystem är inte symmetriskt utbredda, som trädkronor, och dessutom finns mykorrhizan överallt.

När det gäller stickvägsavstånd räknar ni egentligen fel. En fyra meters stickväg i en plantering med 2500 pl/ha (2 m förband) innebär att ni tagit bort EN plantrad. Om ni har 14 meter mellan vägarna (vägmitt till vägmitt) så har ni alltså tagit bort var sjunde rad, dvs 14% av träden. Om ni räknar stickvägsarealen som 4/14=29% så förutsätter ni ju att kantträden helt plötsligt inte kan utnyttja nånting av den areal som finns på stickvägssidan, trots att de tidigare gjorde det, vilket är helt orimligt. Ert resonemang förutsätter att marken i stickvägen kompakteras och avsnörs så fullständigt att den blir helt obrukbar för träden i all framtid.

Användarvisningsbild

Re: beståndsgående på väg att dö ut?

 
#276697 Nutte.
Som du säkert förstår så är jag inte riktigt inne på din linje med tanke på mitt inköp i vintras. Nu vill jag ge stor respekt till er alla yrkesverksamma som är "riktiga" skogsarbetare och har mer kunskap och erfarenhet än "oss" självverksamma skogsägare (och framförallt mig sjäkv). Mina kommentarer är baserade på mina intryck och erfarenheter och jag kan inte härleda till forskning eller studier men fler får gärna befästa eller dementera mina observationer och kommentarer.
Skogsindustrin har länge flämtat om dålig lönsamhet, med entreprenörerna i spets.
Gallringarna som utförs i dag har mer och mer tenderat till skövlingar och jag har själv och ofta varit med och sett 1:a gallringar med grundytor på 14 och lägre.
Marknadspriser på fastigheter har stigit och ägarna behöver se avkastning och högre netton för att finansiera räntor och amorteringar.
Maskinerna blir större dyrare i drift och dyrare i inköp. Skogsmaskiner är förövrigt ett av få segment där utvecklingen går negativ trend gällande produktion per förbrukad dieselåtgång. Detta tillsammans med ett lite "oaktsamt och stressat" beteende för yngre skogsägare kontra den lite äldre generationen.
Ser jag till de gallringar som utförts i mina trakter så gallrar man hårt i kantzoner och i stickvägskanter medans mellanzonerna är helt ogallrade. Detta tyder på att man vill ha ut höga netton för att dels locka markägaren samt få en större virkeskvot att rulla genom maskinen per timme. Man gallrar för plånboken och maskinen och inte för skogen.
Många är nog de i skaran som inte anser att gallringar ska göras som en åtgärd för att lösa kapital.
Jag anser nog att gallringar ska utföras för förbättring för huvudbeståndet och det kan ge ett netto. Beroende på förutsättningar på enskilt objekt.
Det blir en naturlig del för entreprenörssidan att välja en maskin som är så ekonomisk fördelaktig som möjligt. Hade själv inte varit intresserad av något annat i affärssynpunkt.
Det hela kedjan har missat enl. mig är. Vad vill skogsägaren ha? Detta generalfel är båda parter lika skyldiga till. Tar vi markägarsidan så kanske vi står och ska utföra en åtgärd i ett bestånd som växt i 25-40år. Denna åtgärd ägnar vi inte särskilt mycket kravbild med tanke på hur och med vad det ska utföras. Jag har försökt ställa motfrågor till "branschfolk" men fått till svar: Det är inte lönande, det finns ingen verklig nytta etc etc. Lönande för vem? Det är väl jag som skogsägare som betalar.

Jag tror personligen att i takt med fler trotoarbönder och yngre vetgiriga skogsägare börjar bruka sina fastigheter och inte läggar allt tillit till skogsinspektörer så måste entreprenörerna vara mer lyhörda för brukarens kravbild. Och jag tror att på ganska kort sikt är det nog fler och fler som gärna tar ett litet steg tillbaka för skogar som ger mer än ett högt kortsiktigt netto.

Tar vi sedan in den eventuella förändringen av klimatet med varmare vintrar blåsigare och blötare höstar så gynnas definitivt inte "dagens" modell ang. gallring.
Hur kan man t ex gå från att för endast några decennier sedan stämplat ut gallringar till att i dag sitta i en hytt och på 10-14meters håll bedöma vilka stammar som ska stå kvar. Betänk detta i en grangallring 1:a gallring, där du i bästa fall ser att det är en gran mellan allt ris som hänger ner.
Jag är fullt medveten om att jag ger mig ut på ganska hal is med en enad maskinägarkår med påkar som står i land och väntar. Jag anser att delar av den forskning som finns är vinklad till maskinernas fördel. Där man lite för enkelt negligerar faktorer som marktryck, rotskador och beståndsförband. Jag kan nämna att det fortfarande är näst intill omöjligt att få hit en maskin som stubbbehandlar i både gallring och slutavverkning. -Det lönar sig inte, är svaret. Medans min egen research tyder på att det är dålig teckning från aggregatet tillsammans med en besvärlig hantering och till sist en eventuell verkningslös metod med tanke på att stor del av pergamentsvampen dör av värmen i aggregatet. Varför säger man inte det rätt ut?

Beståndsgående maskiner är förhoppningsvis inte på väg ut, de ska bara ägnas samma utvecklingsfas som de större maskinerna, ställer fler krav så kommer fler aktörer och de maskiner som utvecklas kommer att successivt bli bättre och inte vara bra på allt utan bra på just de de är till för.
Det är med dessa funderingar som jag tog mitt beslut till egen maskin. Rätt eller fel lär jag väl få äta upp.

Avatar Fallback

Re: beståndsgående på väg att dö ut?

 
#276711 Nu är ju jag entreprenör, och mark har min far.... å visst vill man ha den lilla i egen skog, där skotar vi ju själva med traktor å vagn för att få ner stickvägarnas bredd... men traktorn kräver 3 meters vägar å då kan ja lika gärna köra me ecologen å knipa ihop vägarnas bredd sp man klämmer sej fram, å slipper då va inne i beståndet å köra... vägarna tycker ja ska finnas där från början, men de va egentligen inte som markägare jag ställde frågan, utan mer som entreprenör, å eftersom allt fler utom egna hemmare byter till typ ecolog -valmet skördare med 5000aggregat för att gallra med så börja tankarna slå mej...
Denna vintern har tex vår lilla stått mer än vanligt pga massapriserna, å energiveden vill ingen ha känns det som... å markägare som INTE pröjsar en spänn för att få en gallring genomför gör ju att det ärligt är sämre med jobb just nu....
Ecologen däremot, har gått relativt fullt hela vintern, men de pga att ja kunnat köra lättare slutavverkning mer el mindre hela vintern, trots lm4000 aggregatet.... så för att vi skall slippa stå still, å där med ha jobb, så lutar det åt att vi byter till en 560 med 5000 aggregat, behåller ett av 4000 aggregaten till första gallringarna dom få gånger dom dyker upp.... för hur det än är så producerar ecologen många procent mer i timmen än tigern, det finns komfort, man tar sej fram hur som helst osv å maskinen blir mer allround = mer jobb.... å det är bättre att ha jobb än att stå still, å ingen markägare vill ju uppenbarligen betala de där extra för en liten maskin, så varför behålla den?

   TS
Avatar Fallback

Re: beståndsgående på väg att dö ut?

 
#276745
loppan skrev:Upplever raka motsatsen här i Västergötland då det enbart fanns gallringsmaskin i 1070 storlek att få tag på för fem år sedan.
Här dominerar ju bondeskogsbruket med många privata skogsägare.
Nu så vet jag flera huggarlag med H8 och liten skotare efter.
I dessa trakter så efterfrågas detta mer och mer av privatskogsägare samt att det inte verkar bli så väldigt mycke dyrare än förstagallring med en storlek större maskin.
Vid kontroll på kostnadsstorlek så fokusera inte på kr/m3. Titta i så fall mer på totalkostnad på beståndsvolym före gallring och ställ krav på god gallring.
Om uttaget är mindre och medeldiametern lägre p.g.a. mindre skövling av präktiga träd från brett stickvägsupptag så blir kostnaden givetvis högre per avverkad m3.
- Om det är mer förnuft i gallringsuttaget blir tillväxten värdefullare och absolut större med glesare stickvägsavstånd.
- Nerblåsning är garanterat mindre. Fundera därför på kostnaden och nettot vid hämtning av 10 m3 vindfällen/ha 4 ggr under omloppstiden efter konventionell gallring.
- Lägg till detta förluster i "stormluckor" plus stamskador och körskador.


loppan skrev:Var och tittade på 25 årig granplantering för några veckor sedan gallrat med H8/vimekskotare och det såg mycket bra ut,ibland så var det svårt att fatta vilken väg maskin hade kört.
Ofta så kör man även andragallring med småmaskiner och får på det viset inte problemet med att
stickvägarna behöver huggas upp då heller.
Det behövs inte så stor skördare för att klara sista gallring. En gammal Steber har visat sig klara uppgiften mycket bra.
loppan skrev:Det blir då en konsekvent undergallring.
Jag är övertygad om att det går att få en större volymuttag i dessa trakter under omloppstiden genom att undvika ett högt volymuttag i stickväg på detta vis.
Vill dock varna för upprepad låggallring. Det kan ge många svaga stammar senare. Erfarenhet gör att jag föreslår mera utpräglat "huvudstamstänk", där de bästa och de strategiskt rätt placerade stammarna får utvecklas på bra sätt. Då blir dimensionerna bättre på timret vid slutavverkning.

Avatar Fallback

Re: beståndsgående på väg att dö ut?

 
#276746
Skogsforskare skrev: Det är den totala grundytan som styr tillväxten. Dessutom ska det ju normalt sett vara "stickvägsavstånd" mellan alla träd när du närmar dig slutavverkning. Fyra meter mellan träden motsvarar 625 st/ha.
Grundyta och tid är faktorer som måste kopplas samman.
- Teoretiskt skulle 4 m mellan träden ge möjlighet till "stickvägsfritt" efter sista gallring.
- Vanligtvis är vägarna gjorda med 4.40 m som eftersträvad bredd.
- Verkligheten blir en halvmeter till p.g.a. trädens placering och vissa hinder i naturen.
- 3-4 stormskador under omloppstiden sänker även grundytan och tiden det finns träd som växer.

- Vilka skogsbolag kan lova det idealiska som skissas i forskningsväg?

- Vilket bolag kan undvika den allvarliga markpackningen som ändrar framrinning av vatten i marken, efter skördare med långkran och högpresterande skotare efter? Dessutom ska skördaren helst arbeta upp trädet inne i beståndet för att minska krantiden. Då hamnar riset inne i beståndet.

Avatar Fallback

Re: beståndsgående på väg att dö ut?

 
#276747
Bertilsson skrev:Vill dock varna för upprepad låggallring. Det kan ge många svaga stammar senare.


Jag antar at det är en felskrivning från din sida? Efter upprepad höggallring får man många klena träd kvar i beståndet (större stamantal vid samma grundyta), inte efter låggallring.

Avatar Fallback

Re: beståndsgående på väg att dö ut?

 
#276750 Sen en fundering till.... snart finns det ju inte beståndsgående maskiner att köpa heller... dom minskar ju av i antal, å dom som finns kvar tenderar att växa å bli större om det inte är leksaker vsa...

   TS
Avatar Fallback

Re: beståndsgående på väg att dö ut?

 
#276752
Skogsforskare skrev:
Bertilsson skrev:Vill dock varna för upprepad låggallring. Det kan ge många svaga stammar senare.

Jag antar at det är en felskrivning från din sida? Efter upprepad höggallring får man många klena träd kvar i beståndet (större stamantal vid samma grundyta), inte efter låggallring.
Ta stöd från min övriga text.
Jag anser i så fall att höggallring som ger nu beskrivet förhållande är inte god gallring i normalfallet.
- Vad jag sett är utpräglad låggallring hos försiktigt folk. De siktar bara på "frånkörda" träd eller skadade. Vid slutgallring har man då bara val bland långa, och mest klenare och vid friställning stormkänsliga stammar.
- Blir det stormlucka i sådant bestånd eller hygge intill kan det falla som dominobrickor. Åtminstone vid Gudruns ihållande storm.

Vanligtvis har de skogsägare som föredrar glest stickvägssystem bra resultat från plantering och röjning med rikligt stamantal. Därför behövs gallring med avsikt att hjälpa huvudstammar tidigt, om man önskar behålla hög grundyta.

Avatar Fallback

Re: beståndsgående på väg att dö ut?

 
#276753
nutte skrev:Sen en fundering till.... snart finns det ju inte beståndsgående maskiner att köpa heller... dom minskar ju av i antal, å dom som finns kvar tenderar att växa å bli större om det inte är leksaker vsa...
Din reflektion delar jag.
Men jag vill peka på hur bolag, tjänstemän, forskare och andra "påverkare" gör det svårt för utvecklare av skonsammare gallringsmaskiner.

- Samtidigt som skogsägare vill ha arbetet gjort bra med sådan maskin (se mitt inlägg strax ovanför här om kostnad) gjort till samma pris som dagens aggressiva gallring har.

- Varning för avsiktligt motarbetande från bolag och troligen även etablerade maskintillverkare för att inte få det "obekvämt" för egen del. Bolagen anser att så länge det finns gallringsbehov och det ger netto, så finns det potential för att ta ut högre kostnad. Det är ju bara skogsägare som drabbas.
- Skogforsk "spelar med", men klagar över nu några år med kostnadsökning.
(Fiberdrive är inte byggd för gallring, men är ett nytänk som uppenbart "stör" bolag och andra tillverkare, med oförklarligt agerade från bolagen som följd.)

- Här emellan hamnar entreprenörer.

Detta går ut över skogsägare! Dags för en ny rörelse bland skogsägare.

Avatar Fallback

Re: beståndsgående på väg att dö ut?

 
#276757 Det finns ju något som e mittemellan stora/små maskiner, högt/lågt uttag! Som tidigare nämts i tråden så kräver en större skotare breda gator i skogen.

Avatar Fallback

Re: beståndsgående på väg att dö ut?

 
#276761 Oerhört bra tråd detta och det är som om Seb har skrivit mina tankar men på ett mycket bättre formulerat sätt än jag kunnat göra. Jag vill gärna lämna över min skog till mina ättlingar som jag fick den. Dvs utan körskador och med en varierad skog och ingen monokultur. Det man fick lära sig som ung sitter oftast som berg i ryggmärgen trots att man tycker annat. Tex, bort med björken till varje pris för det är som ett ogräs om inte värre.
Nu har jag till en del skapat björkskogar, inte för pengar utan för den visuella skönheten en björkskog har som nu snart när marken är vit av vitsippor.

Så länge jag orkar kommer jag att göra 1:a gallringana själv och verkligen syna ut stammarna så jag får bästa möjliga träd kvar och med hänsyn till marken.

Användarvisningsbild

Re: beståndsgående på väg att dö ut?

 
#276777 Otroligt bra tråd :grin: Jag tycker att man ska hålla kvar fokus på KVALITEN på den ENSKILDA trädet när man gallrar som nämts tidigare i tråden om man ska såga fint virke av skogen. Hur kan en nog så duktig skördarförare se och bedöma den framtida sågbara kvaliteten från sin hytt??? Alla skogsägare som är intresserad av sin skog skulle skaffa ett portabelt minisågverk och såga upp stockarna från olika åldrar och kvalitet för att VERKLIGEN förstå sambandet mellan en visuell bedömning av det växande trädet kontra det uppsågade resultatet. Våran familj har länge bedrivit ett småskaligt skogsbruk och en liten sågverksrörelse och det är otroligt stimulerande att se det färdiga resultatet i form av sågande o hyvlande trävaror av dit skogsbruk. Jag lovar det är otroligt givande och man förstår på ett helt annat sätt sin skogs möjligheter o vinster. Jag påstår inte att det funkar storskaligt och inte för alla men det höjer din nivå på ditt skogsägande. Någon bättre hobby finns inte :grin:

Avatar Fallback

Re: beståndsgående på väg att dö ut?

 
#276779 Som skogägare kan man även ha med sig snitsel i någon rolig färg som inte betyder något annat och märka ut träd som man ser defekter på när man går sina promenader. Det blir även då lättare för skördarföraren att välja. Man kan även göra tvärt om och markera sånna träd man tycker ska får stå kvar.
Det finns inget skördarförare vi världen som från hytten kan se hur trädet ser ut på baksidan.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar
TitelStatistikSenaste svaret
Storlek på beståndsgående skördare? av FredrikHuggarn - mån 21 mar 2011, 12:39
i Gallring

123
41 svar
15867 läst
av BjörnBergstrand     
tor 08 dec 2011, 14:47
Ny beståndsgående John Deere-skördare? av Torbjörn Johnsen - ons 08 jun 2016, 10:10
i Skördare
5 svar
3634 läst
av Beavern     
tor 09 jun 2016, 18:11
Beståndsgående skördare - om skogsägaren får välja av Fredrik Reuter - ons 08 feb 2017, 15:20
i Gallring

12
18 svar
13464 läst
av nässjömåla     
tis 28 feb 2017, 11:11
2a gallra efter beståndsgående skördare av ume - tor 08 nov 2012, 20:29
i Gallring

1234
54 svar
25446 läst
av bengt.a     
sön 18 nov 2012, 21:57
Beståndsgående skördare Sampo HR 46 med Kesla 18 RH (Video) av Torbjörn Johnsen - ons 24 aug 2016, 22:47
i Skördare
10 svar
4604 läst
av dunderbacken     
tis 06 dec 2016, 14:53
Annonser