tantgron skrev:Vad som inte alls har nämnts i din ekvation är hur mycket mera grejer man kör sönder:
Lampor på kranen urpetade, krökta svärd och stenkörningar för att man inte ser hur man placerar agget, samt att underväxta granar blir utmärkta spjut som söker sig in in under maskin och hytt samt in i aggregatet på de mest omöjliga ställen.
Och vid grothuggningar måste det komma mycket jord med som säkert inte uppskattas av tugg-entreprenören...
Så underröjning borde ge än mer än enbart högre produktion.
Kloka ord från Rikard, som vanligt.
Mycket finns att säga runt detta tema. När man har ett yrkesverksamt liv bakom, sig som innefattar att man rotryckt ett antal underväxter, förmodligen miljontals. Samtidigt som man sitter och funderar: En skördare kostar kanske 1200 kr/tim medan en röjare kostar 300 kr. Vore det inte smartare att göra rätt ifrån början och anlita en röjare?
Vad som är mest slående i sammanhanget är att det alltid handlar om pengar. I andra branscher funderar man över trivsel och personalvård. Varför finns inte detta med som ett tema, i skogsbruket, som en anledning att röja? Innan man avverkar istället för efteråt? Jag tror att väldigt få av oss mår bra av att sitta och röja med en skördare, när vi planerat att avverka skog.
Jag kan inte säkert hela historien men jag tror att det i slutet på 90-talet skapades material/underlag som visar att det inte är särskilt fördyrande att avverka, trots tämligen riktligt förekommande underväxter. Materialet var helt fel från början. Den vantrivsel över uppgiften som de allra flesta förare känner har aldrig beaktats. Merkostnaden för materiel, i form av lyktor, slangar, nipplar, kylare, svär och kedjor som förbrukas, har aldrig värderats.
Vi som kör vet att det är omöjligt att åstadkomma samma fina högläggning, för skotningen, när det är oröjt. Den ökade skotningskostnaden har aldrig värderats. Ej heller det sämre arbete som skotarföraren med stor sannolikhet utför.
Mest grundlurade är kanske markägarna, åtminstone när det handlar om köp mot prislista, som tror att de slipper/minskar kostnaden för förröjning: Det är i och för sig en lägre kostnad att röja efter avverkningen (hyggesrensning) än att göra det innan avverkningen (förröjning). Men vi som kör vet att det per automatik görs ett sämre arbete när det är oröjt. Vem klarar att apterar väl, se röta och krök, när stocken matas in bland underväxter, i hastigheten 4-5 meter/s? Och hur påverkas längdmätningen när underväxter kläms fast i aggregatet när trädet ska fällas? De som vet att överleva matar igenom hela trädet, och ruskapar detta. Och det finns väl ingen levande själ som tror att en superstressad och irriterad förare gör lika bra arbete som en som känner sig som en delaktig länk i en vettig produktionskedja? Markägaren får dessutom ofta ta kostnaden för utebliven förröjning i form av ökad avverkningskostnad på grund av lägre medelstam. Det är, och har alltid varit, riktigt dyrt att avverka de klenaste träden…
Att man planerar grotuttag på marker mer underväxter, utan att röjan innan. Tja, jag saknar ord lämpliga att framföra på detta forum…
Är det inte dags att ta fram ett material som på ett vettigt sätt belyser ämnet. Tycker det borde finnas ngn organisation som säger sig företräda entreprenörerna som skulle kunna ta tag i detta ämne. Ett tips till er som är företagare: Varje år är det i Sverige säkert 100-talet högskolestudenter som med ljus och lykta söker tema för examensarbete, som de utför mot mycket ringa kostnad. I Norge och Finland finns förmodligen samma system. Varför inte ge i uppdrag till en student eller varför inte flera, att utvärdera ämnet till skogsbrukets fromma och utveckling?
Över detta undrar, en som är under utveckling, eller kanske snarare avveckling
/Per-Erik
Så jag gjorde det själv i stället, blev mer pengar till mig plus smalare om midjan 