Mangan: "Jag höll på att trilla av stolen när jag läste detta.
Om det är någon som har ansvar för arbetsmiljön, så är det arbetsgivaren. Har maskinföraren ingen arbetsgviarem är det han självt".
MANGAN, jag förstår inte tonen i dina inlägg. Och jag beklagar självfallet att några rader hastigt sammanknopade vid ett tillfälle då min hjärna var allt annat än skarp, stör dig så mycket. Beklagar även att du anser att jag svamlar. Borde ha tänkt på att inte blanda allvar, skoj och IRONI i en diskussion där en sådan celeber person som DU kan komma att bli inblandad!
Jag skrev tidigare: "Sen kan man förstås fundera över om markägaren ur ett etiskt-moraliskt perspektiv har ett ansvar för att röjning utförs, med vetskap om hur betydligt det påverkar arbetsmiljön, vilket ännu diskuterats mycket lite, här i denna tråd."
(Mangan skrev): Jag höll på att trilla av stolen när jag läste detta.
Det förskräcker mig att du ”håller på att trilla ur stolen”! Detta indikerar på att du upplever samma känsla som jag erfarit i samband av vad jag beskriver som ” MASKINFÖRARMARDRÖMMEN”: När maskinen frihjular utför en brant slänt. Du upplever en okontrollerbar känsla av att ”detta här händer inte mig”, en upplevelse utanför DIN kapacitet och förmåga, något du inte kan hejda, och kastas omkring i stolen!
Då kan midjebältet vara räddningen!
Så luta dig tillbaka i länsstolen, dra åt midjebältet, ta sikte mellan dina tre björkar, kläm i diffspärrarna på båda axlarna, djupandas: Och så släpper vi oss utför branten igen! 55 graders lutning! Men den här gången är det svallis mitt i backen!
Det kan självfallet anses vara lite ”i kanten” på detta ämne att nämna etik och moral som en del av verksamheten. Men jag garanterar att jag inte skulle komma på tanken att försöka inrama DIG och ditt eventuella skogsbrukande inom denna övergripande kärna!
Tycker även att nedanstående ursaxning ur text från dig indikerar på att du har ett annat sätt att tänka och agera, än vad som ligger inom ramarna för detta och vad man som regel möter här på forumet.
Mangan: "Det var Per-Erik som kallade maskinförarna feta, inte jag. Så här skrev han: "Maskinförarna kan gott ut och röra på sina cocacola-lönnfeta lekamen, och förbättra sin dåliga lungkapacitet."
Inte ens du kan väl missförstå dessa rader så grovt, än att du ser att jag IRONISERAR. Jag väljer dock att se det som ett olycksfall och ungdomligt oförstånd från din sida! För att ingen annan ska vilseledas lägger jag dock åter in länken till en inlaga jag skrivit. Här beskriver jag hur jag önskar se på maskinföraren och hans arbetssituation, där ansvaret och kraven hela tiden ökat. Läs överst på sidan 14!
http://www.cobraforlag.eu/pt/DKS3-10/Olika människor har olika infallsvinklar. Ofta baserade på det vi har i bagaget. Mitt engagemang i denna tråd grundar sig mycket på att jag faktiskt anser att skördarföraren ska ha en VETTIG ARBETSSITUATION. Ja, jag tycker faktiskt att arbetsmiljö är viktig!
Efter kanske 14 år vid spakarna har det eviga krigandet med underväxter, och den STRESS det medför, satt sig i både axlar och nacke!
Under en period när jag körde utbildning bland skördarlag träffade jag förare som t.o.m. fick ont i händerna av allt knapptryckande som krävdes i samband med avverkning på objekt med förröjningsbehov.
Arbetsmiljöarbete har mindre plats i skogsbruket idag än det haft på många år. Jag har dock dragit ett strå till stacken i det material jag producerat. I del 1, kap 2 finns ett koncentrat ur två rapporter, ”Utveckling av arbetsmiljö och produktion” (1992) och ”Utveckling och arbetsmiljö och produktion går vidare” (2003):
Vid en intervju med 1100 förare ansåg 30 % att de led av belastningsbesvär. Rapporterna klargör mycket tydligt förarnas ståndpunkt kring behovet av förröjning och ser ”BEHOVET AV FÖRRÖJNING SOM EN FAKTOR SOM SKAPAR STRESS, PÅ ETT HÖGST PÅTAGLIGT SÄTT”.
Rapporterna pekar även på att det KRÄVS en SAMSYN i branschen för att vettiga arbetsförhållanden ska kunna skapas. Där förröjning bör organiseras på bästa sätt, för alla parter.
MANGAN, du hävdar att det endast är arbetsgivaren som har ansvaret för arbetsmiljön. Sett endast i det korta juridiska perspektivet är det även på detta sätt. SETT I ETT ENDAST NÅGOT LITET LÄNGRE PERSPEKTIV ÄR DET FLER SOM HAR ETT ANSVAR!
Det föreligger nämligen en stor risk, att det är just den entreprenör som ställer krav på förröjning, bl.a. för att förbättra arbetsmiljön, som helt BLIR UTAN JOBB, eftersom han upplevs som alltför krävande, istället för att samtliga inblandade i vart fall FÖRSÖKER se en win-win situation.
I en svag stund nämnde jag orden ”etik och moral” jag tycker att begreppet YRKESSTOLTHET tangerar de orden: Det finns mycket som utförs i samband med avverkningsarbete som är mycket svårt att mäta och värdera, i reda pengar, kr och ören. Arbetet vilar till stor del på en yrkesstolthet, en moral, som innefattar väl utfört arbete.
Mangan, anser du att yrkesstolthet här lika korkat? Att utföra bättre arbete än man absolut behöver? Utan att TJÄNA något på det? Kanske spola 20 % av klentimret i massaveden? Eller använda sig av ett otal andra genvägar, som resulterar i sämre utfört arbete? Men högre kapacitet och bättre ekonomi för entreprenören! Kanske för att kompensera för förutsättningar som är sämre en de kunnat vara om ansvariga tänkt mer rätt?
Den enkla sanningen är ju faktiskt den, att bristen på förståelsen för att förröjning krävs, innebär att vi proffs, FÖRVÄGRAS möjligheten att utföra det arbete, med den nivå av kvalitet som vi önskar, och som ryms inom vår YRKESSTOLHET!
Runt 5 år framåt i tiden tror jag väldigt få ens ids lyssna på de som anser att det bör gå bra att avverka trots förröjningsbehov. Orsaken? Lyft blicken över DIN egen snårskog, och se det uppenbara!
Sen anser jag självfallet att de som röjt sin skog ska kunna erhålla ett bättre ekonomiskt resultat.
Du, Mangan, visst jag tog jag väl oss ned lugnt och fint nedför branten!?! Precis som Janne Långben och husvagnen…
/Per-Erik
Är du helt säker på att GROT är lönsamt? Det är inte jag.