Förlängda omloppstider ger stor naturvårdsytta

Vida
 Svara  25 inlägg  8204 visningar  10 följer
Avatar Fallback

Re: Förlängda omloppstider ger stor naturvårdsytta

 
#456183
DagL skrev:Ledsen att begreppet "bonitet" orsakat förvirring om vad jag menade. Eftersom författarna använt bonitet och eftersom jag tror att jag använt det riktigt så skrev jag bonitet.
Nyanlagd skog växer bättre än skog som anlades tidigare. Bland annat beror det på att odlingsmaterialet successivt förbättrats. Den genetiska förbättringen gör att skogens tillväxt ökar med ungefär 3% i tillväxt per decennium i lyckade planteringar. Den skog som planteras idag växer pga genetisk förbättring uppåt 15% snabbare än den som planterades 1965. Ju bättre skogen växer ju kortare blir den optimala omloppstiden. Under i övrigt lika omständigheter kommer omloppstiden alltså att bli kortare. Sedan finns det ju andra faktorer man kan spekulera omkring. Uppvärmningen ökar successivt tillväxten och minskar alltså optimal omloppstid. Uppvärmningen gör också den gamla skogen sämre anpassade till lokalen och det är ett motiv att ersätta den gamla skogen med ny.

Men att detta påverkar arterna negativt är inte självklart. Samma skogstillstånd nås tidigare och får samma frekvens i landskapet. I första approximationen blir det ingen påverkan.
Något annat som händer är att skogarna blir tätare och det lämnar förmodligen mindre utrymme för arterna men det går ju att kompensera genom att plantera glesare så det är inte planteringens eller den genetiska förbättringens "fel". Tvärtom tas en del av "vinsten" ut i planteringsfasen genom glesare förband.

Jag tror att det ur biodiversitetens synpunkt bör finnas en del skogar som "överhålls" och studien ger kunskap som kan användas till att precisera hur stor del som överhålls hur mycket och hur långt Sverige ligger från vad som är önskvärt ur arternas synpunkt och ur synpunktet vägning arter och produktion. Studien är för teoretisk för att dra slutsatser om vad den bör leda till utan utförligare resonemang. Själv tror jag det bara bör vara frågan om en liten ökning av bestånd som avsiktligt "överhålls" eller kanske ingen alls. En betydande del "överhålls" ju som ett led i reservat, nationalparker, avverkningsförbud, certifiering, frivilliga avsättningar, parker och trädgårdar, skogliga impediment, "tröghet" hos markägarna och myndigheter, och inte minst marknadskrafterna, som inte efterfrågar all skog.

3%/decennium borde ge ränta på ränta effekt, så det blir än högre än 15%.

Samt någon som vet hur dessa nya mer snabbväxande plantor har för nackdelar? Har de sämre rötskydd, tålighet mot insekts- djur-angrepp eller kan rent av kvalitén bli lidande? Kanske stormtålighet? För det man vinner på ena hållet, brukar man förlora på andra hållet.

Samt snart kommer väl sterila plantor, så att självföryngring tillhör det förgångna med allt vad det skulle innebära...

Bonitet för mig såsom jag förstått det är hur bra förutsättningar marken ger träden. Och sålänge man inte förädlat träden att de kan växa mer än de äldre plantor på samma mängd näringsämnen osv. Alltså markens och den geologiska placeringens förutsättning för trädets uppväxt. 100 kalorier är 100 kalorier. Har jag svårt o se att bonitetsvärdet skulle ändras nämnvärt.

Vida Cat
Användarvisningsbild

Re: Förlängda omloppstider ger stor naturvårdsytta

 
#456186
Hema skrev:3%/decennium borde ge ränta på ränta effekt, så det blir än högre än 15%.

3%/decennium är väldigt ungefärligt, precisionen är låg. Det blir olika för olika trädslag, odlingslokaler och karaktärer och källan är olika i olika epoker. Det blir för mycket finlir att spekulera över små effekter.
Hema skrev:Samt någon som vet hur dessa nya mer snabbväxande plantor har för nackdelar? Har de sämre rötskydd, tålighet mot insekts- djur-angrepp eller kan rent av kvalitén bli lidande? Kanske stormtålighet? För det man vinner på ena hållet, brukar man förlora på andra hållet.

Urvalet bygger på träd i planteringarna som är kanske 3 meter så säkert är det bara i ungskogsfasen, men det finns studier av effekterna upp till 40 år av genetiskt urvalda träd. För provenienser finns sekelgamla försök där de som växte bra i ungdomen är bra efter ett sekel. Skattningarna skall bygga på "värde" vid mogen ålder vid i övrigt lika förhållanden. 2000 års genetiska framsteg kompenserar kanske bara för de negativa effekterna av tidigare skörd av de "bästa" träden. Kvaliten verkar inte förbättrats i den utsträckning som man hoppades 1970, men har inte heller försämrats. De genetiska framstegen då är i hög grad en domesticeringseffekt, dvs plantmaterial som är lämpligt för plantering. Som direkt svar på frågan så avser de angivna siffrorna att ta hänsyn till "farorna" och jag tror inte man skall tro att vad som förbättras i ett avseende medför en trolig försämring i andra under förutsättning att man tänker på risken och jag tror förädlat material ger större trygghet inför framtida händelser än oförädlat. Men framtiden är ju alltid osäker.
Hema skrev:Samt snart kommer väl sterila plantor, så att självföryngring tillhör det förgångna med allt vad det skulle innebära...
På mycket lång sikt så kan förädling som inte beaktar fertilitet ge odlingsmaterial med lägre fertilitet, men det är inget överhängande. Dagens självföryngring styrker planteringar (hjälper till att reparera misslyckanden) så för närvarande vill vi bevara fertiliteten. Men på lite sikt drar fertiliteten en massa resurser som kunde användas till stamved istället så det kanske startas förädling emot fertilitet.

Avatar Fallback

Re: Förlängda omloppstider ger stor naturvårdsytta

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#456189 Skogsbruk har allt med pengar att göra. Varför skulle samhället annars tillåta alla dessa maskiner i skogen?

Avatar Fallback

Re: Förlängda omloppstider ger stor naturvårdsytta

 
#456193
DagL skrev:
Hema skrev:Samt snart kommer väl sterila plantor, så att självföryngring tillhör det förgångna med allt vad det skulle innebära...
På mycket lång sikt så kan förädling som inte beaktar fertilitet ge odlingsmaterial med lägre fertilitet, men det är inget överhängande. Dagens självföryngring styrker planteringar (hjälper till att reparera misslyckanden) så för närvarande vill vi bevara fertiliteten. Men på lite sikt drar fertiliteten en massa resurser som kunde användas till stamved istället så det kanske startas förädling emot fertilitet.

Jag hoppas verkligen vi inte går den vägen.

Användarvisningsbild

Re: Förlängda omloppstider ger stor naturvårdsytta

 
#456210 Gunnar Lindén tar upp frågan i sin senaste blogg: https://gunnarlinden.wordpress.com/2017 ... angfalden/

   TS
Avatar Fallback

Re: Förlängda omloppstider ger stor naturvårdsytta

 
#456211 Att odla infertila trädslag är ingen science-fiction. Hybridlärken kan inte föryngra sig själv, det krävs en av vardera japansk och europeisk.

Avatar Fallback

Re: Förlängda omloppstider ger stor naturvårdsytta

 
#456214
Hema skrev:3%/decennium borde ge ränta på ränta effekt, så det blir än högre än 15%.

3% per årtionde ger drygt 15,9% på fem årtionden.

Avatar Fallback

Re: Förlängda omloppstider ger stor naturvårdsytta

 
#456221
åberg skrev:
Hema skrev:3%/decennium borde ge ränta på ränta effekt, så det blir än högre än 15%.

3% per årtionde ger drygt 15,9% på fem årtionden.

Tack. Visst nu var det inte jättestor skillnad, men iaf.

Användarvisningsbild

Re: Förlängda omloppstider ger stor naturvårdsytta

 
#456473
Hema skrev:
DagL skrev:
Hema skrev:Samt snart kommer väl sterila plantor, så att självföryngring tillhör det förgångna med allt vad det skulle innebära...
På mycket lång sikt så kan förädling som inte beaktar fertilitet ge odlingsmaterial med lägre fertilitet, men det är inget överhängande. Dagens självföryngring styrker planteringar (hjälper till att reparera misslyckanden) så för närvarande vill vi bevara fertiliteten. Men på lite sikt drar fertiliteten en massa resurser som kunde användas till stamved istället så det kanske startas förädling emot fertilitet.

Jag hoppas verkligen vi inte går den vägen.


Jag har för mig att jag läst om en studie, där man märkte o följde upp tillväxten av s.k. förädlade plantor vid en plantering. Och det som kom som självföryngring i samma plantering. Efter röjning o första gallring har jag för mig att det var de självföryngrade plantorna, som var i majoritet av sparade huvudstammarna. Så oavsett plantmaterial, så finns ju alltid den ursprungliga skogens gener kvar på platsen. Jag ser ju där jag just nu håller på att föryngra ett hygge. Jag har i omgångar fått stödplanterat de s.k. förädlade plantorna, som dött efter varje vinter o sommartorka. Medans de självföryngrade växer så det knakar. De enda som har kraft att mäta sig i tillväxt är Sibirisk Lärk.

Användarvisningsbild

Re: Förlängda omloppstider ger stor naturvårdsytta

 
#456572
Älgfoderodlare skrev: Efter röjning o första gallring har jag för mig att det var de självföryngrade plantorna, som var i majoritet av sparade huvudstammarna. Så oavsett plantmaterial, så finns ju alltid den ursprungliga skogens gener kvar på platsen. Jag ser ju där jag just nu håller på att föryngra ett hygge.


I allmänhet ger en plantering en jämnare föryngring med färre luckor än en självföryngring. Självföryngrade plantor kan fylla upp luckorna eller misslyckanden i en plantering. Ibland lämnar man medvetet en del plantor som finns där när man planterar. Dessa självföryngrade plantor i planteringar står för en del av produktionen i allmänhet. Detta kan också sägas gagna biodiversiteten.
Ibland misslyckas planteringar mer eller mindre helt. Det kan bli så i planteringar att den skog som kommer är oplanterad. Det finns säkert många dokumenterade fall där det har skett. Jag har själv sett tallplanteringar som resulterat i fina granskogar.

Men plantering med förädlade plantor misslyckas mer sällan än plantering med oförädlade. Planterade plantor dör ibland men det är inte för att de är förädlade. Oförädlade plantor försvinner också och vanligen mer.
Skogen är olika, ibland går det och ibland går det inte. Enstaka fall bevisar inte generella regler som "forskarna" kommit fram till genom att titta på många fall under olika förhållanden.

Planteringar resulterar tämligen sällan i utpräglade monokulturer. Mindre än tre procent är "plantageliknande" fast minst tio gånger fler är hyggliga planteringar.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar
TitelStatistikSenaste svaret
Längre omloppstider av ananders - lör 30 sep 2017, 19:05
i Skogsnyheter

12
27 svar
2554 läst
av kjugekarlsson     
tis 03 okt 2017, 10:10
Längre omloppstider och ökad beståndsslutenhet för gran av skogshare - tor 29 dec 2016, 18:15
i Avverkning (slutavverkning)
10 svar
6389 läst
av Älgfoderodlare     
mån 13 feb 2017, 09:00
Lämpliga omloppstider och skötselplaner för tall och björk ? av skogshare - lör 07 jan 2017, 10:09
i Gallring
2 svar
2455 läst
av Höglandserik     
tor 02 feb 2017, 15:20
Annonser