Längre omloppstider och ökad beståndsslutenhet för gran

Vida
 Svara  11 inlägg  6391 visningar  6 följer
Användarvisningsbild

Längre omloppstider och ökad beståndsslutenhet för gran

 
#427124 Av nedanstående skäl efterlyser jag längre omloppstider och slutnare bestånd än vad som är brukligt idag. Här avses i första hand gran även om liknande resonemang också gäller tall och björk.


1. God tillväxt betydligt längre än gängse omloppstider ;

2. Bättre stamform med ökande beståndsslutenhet och ålder. Innebär ökande timmerandel med minst tre relativt jämngrova stockar inom toppdiameterintervallen, som ger högst eller näst högst pris. Dessutom innebär bättre stamform också ett högre sågutbyte i sågverket, vilket rimligen bör leda till en höjning av timmerpriset ;

3. Minskande avverkningskostnader / m3fub med ökande medelstamvolym och virkesförråd / ha ;

4. Positiv kvalitetsutveckling med ökande ålder och beståndsslutenhet genom ;

4 a. ökad densitet. Innebär bättre formstabilitet och hållfasthet hos det sågade virket och ett högre cellulosautbyte hos massaindustrin, vilket också bör motivera höjning en av priserna på både timmer och massaved ;

4 b. minskad förekomst av tjurved ;

4 c. naturlig grenrensning, som med fördel kan kompletteras med stamkvistning för att snabbare få bort torrkvisten ;

5. Minskande risk för stormfällning med ökande beståndsslutenhet, fokus på ändamålsenlig röjning och tidiga gallringar, minimering av körskador på rotsystemen och hänsyn till vindexponering vid planering

6. Goda möjligheter att förebygga spridning och utveckling av rotröta genom avverkning vintertid, minimering av körskador på rotsystemet och stubbehandling med Urea eller Rotstop ;

7. God tillgång till alternativa, skonsamma och effektiva gallringsmetoder i slutna bestånd, som gör det möjligt för den självverksamma skogsägaren att välja optimal mekaniseringsgrad helt utifrån de egna förutsättningarna ;

Mot bakgrund av ovanstående är det min förhoppning att SLU, Skogsforsk och Skogsstyrelsen gemensamt ska ta fram nya rekommendationer om vad som rent skogligt är optimalt avseende omloppstider, beståndsslutenhet, gallringsintervall och gallringsstyrka.
¨
En from förhoppning är slutligen också att sågverken ska lära sig att bättre utnyttja och betala för grövre kvalitetsvirke - mer än 36 / 38 cm toppdiameter !



Ett Gott Nytt År !


Thomas Åkerblom
Jägmästare
Nyköping

   TS
Vida Cat
Användarvisningsbild

Re: Längre omloppstider och ökad beståndsslutenhet för gran

 
#432581 Förutsatt att det fungerar mot bakgrund av ovanstående målsättningar, vill jag gärna se tre gallringar under en omloppstid och vore tacksam för era synpunkter på vid vilka åldrar / medelhöjder och med vilken styrka vid dessa gallringar bör utföras.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Längre omloppstider och ökad beståndsslutenhet för gran

 
#432624 Jag funderar också på att satsa på högkvalitativt virke. Frågan är om man verkligen får det betald i framtid. Kan tänker mig att det framöver blir brist på riktig bra virke.
Det finns ju många unga tallskogar som är väldigt hård gallrad och då ser man att tallen oftast får grövre kvist också.

Sedan ökar risken att det växer sällsynta svamp, blommor,... och man då inte få avverka sina hög kvalitativa träd :-)
Jag för min del tycker att Skogsstyrelsen skulle gynna naturliga skogar genom att ge skogsägare som vill satsa på äldre bestånd en viss säkerhet att skogen inte blir klassad som biotop.

Användarvisningsbild

Re: Längre omloppstider och ökad beståndsslutenhet för gran

 
#436968 Jag har helt missat denna tråd o dess andemening. Det känns ju som lite skönt att fler delar ens uppfattning om "bättre" möjligheter till ökad tillväxt i sitt skogsbrukande. De flesta av punkterna är man benägen att hålla med om. Men några frågor finner jag som behövliga att ta upp.
Om man skall lägga grunden till ett slutnare bestånd än vad mallarna anger. Om man då börjar med att röja "ändamålsenligt" o det är i tall / blandbestånd. Då finns ju risken att man röjer "enligt råden" som finns idag. Vilket kan resulterar i för tidig röjning = ökad risk för betning om träden inte är över beteshöjd. För kraftig röjning som minskar möjligheten till "höjd beståndsslutenhet" o minskad möjlighet till danande av ökad kvalitet samt ökad risk för utveckling av "vargar". Fråga: Hur utför man bäst ändamålsenlig röjning för att lägga grunden till ökad beståndsslutenhet ?
Reflektion: Senarelagt röjning borde kunna minska risken för betesskador, öka möjligheten till att bättre välja kvarstående kvalitetsträd för fortsatt utveckling av beståndet. Fokus på ökade blandbestånd för bästa stormfasthet o minskad sjukdomsrisk.

Jag reagerar också lite över antalet gallringar kontra "ökad beståndsslutenhet" samt risken för mer rotröta om man gallrar oftare maskinellt. Jag upplever ju att beståndsslutenheten gynnas av blandbestånd av Gran o Tall. Mer som en effekt av deras växtsätt o ljusbehov. Granarna som är bredast nertill har möjlighet att som art som tolererar minskat ljusinsläpp. Ha möjlighet till fortsatt tillväxt även under tätare tallbestånd. Där dessa furukronor lapar sol där en mindre mängd grankvist finns. Stormfastheten är som sagt hög. Detta gynnar en kontinuerligt hög tillväxt/areal via stamantalet, men mindre / träd. Men som kompenseras av mindre avgångar, ökad sågvirkeskvalitet som kan förbättras ytterligare med stamkvistning.
Så för att minska risken för att tillgodose marknaden med billig massaved vid flera gallringar. Som kan bli ekonomiskt fel både för markägare som entreprenörer som utförare av åtgärderna. Då dessa kan ge minus på båda hållen. Samt öka risken för spridning av ex. rotröta. Men också för att efter varje gallring, ökar risken för stormfällningar.
Då undrar man ju hur fler gallringar skall kunna upprätthålla en hög beståndsslutenhet o samtidigt kunna ge ett ökat ekonomiskt utfall över tid, om man under utvecklingstiden till mogen skog, har fler tillfällen med utgifter samt fler moment som ökar riskerna för skador på slutprodukten ?

I SLU's forskning ang. tillväxthöjande åtgärder om HUR man gallrar. Så visade ju resultaten på att ogallrade bestånd hade den högsta stående volymen o det högsta rotvärdet. Sen har man ju att förvalta detta på bästa sätt om man har sådana bestånd. Jag kan ju bara räkna ut att även en mindre tillväxt/ träd ger ju ändå en totalt sett ökad volym/areal relaterat till antalet stammar/ha.
Samt att även varje träds volymtillväxt ökar ju med åren även om diametertillväxten är oförändrad. Men här finns ju kvalitetsaspekten o tidsperspektivet som avgörande delar.
Vad är man som markägare villig att avsätta i tid, mot vad marknaden är villig att betala för i framtiden ?
Var någon annanstans, är det köparen som sätter priset på varan man skall köpa ?
Var skall man hitta råvara med de hållfasthetsnormer som krävs, för att kunna bygga mer flervåningshus i trä ?
Här finns all anledning att producenterna återtar en del av marknadsstyrningen prismässigt i framtiden, då den kommer att efterfråga råvaror som finns i en mindre andel i våra skogar idag. Men detta kräver ju att man också kan ERBJUDA det som marknaden efterfrågar.

Jag har i alla fall min bild klar. Vägen till en bra skog har inga genvägar ! Inte heller stickvägar i ett ogallrat slutet bestånd. Där man har tid till att stamkvista utan att förta sig. Där den skogliga tillväxten bygger mer på kvalitativ kvantitet, än på snabbproducerad lågbetald massaråvara. Att skador o sjukdomar utgör ett minimum av risker mot slutprodukten. Där naturvärdena finns under HELA den skogens omloppstid. Och jag tror att om vi går tillbaka till att mer bruka skogen i en längre omloppstid. Minskar kraven på avsättningar av äldre skog. Då den skulle kunna förekomma mer naturligt i våra skogsbestånd.

Avatar Fallback

Re: Längre omloppstider och ökad beståndsslutenhet för gran

 
#436979 För att få till högkvalitetesfura behövs fröträd eller sådd. Sen krävs ett tillräckligt högt stamantal/ha för att det ska kunna gå att få fram detta virke= minst 10 000 stam/ha. Därefter en tidig plantröjning av vargar men behållande av 10 000 stammar/ha. Slutröjning vid 4-6 m till ett förband på 2500 stammar/ha. Efter det ett antal gallringar fram tills det är dags att ställa ut fröträd igen. Gärna en timmerställning med en gödselgiva 10-15 år före fröträdsställningen.
Vad jag har fått lära mig så danar man inte kvaliteten på tallarna efter sistaröjningen, utan därefter är det gallringarna som gör att tallen släpper kvisten. :geek:
Nu var det här iof tall :wink:
För granen gäller försiktiga röjningar och försiktiga gallringar med små maskiner och inte sena gallringar som riskerar stormskador.

Användarvisningsbild

Re: Längre omloppstider och ökad beståndsslutenhet för gran

 
#436996 Det jag kan se av tallungskogar o dess tillväxt. Det är ju att s.k. vargar egentligen har en mycket bra tillväxtpotential som man kan utnyttja via stamkvistning. Om all den energi som skulle utgöra kvistutveckling på dessa träd, istället läggs på stamtillväxt. Då har dessa träd en fördel i utökad höjdtillväxt före både gran o björk. Resultat i ett blandbestånd blir då att tallen snabbare kan vara först i tillväxt, följd av björken som om den också stamkvistas. Inte hämmar granen som kommer i 3;dje hand. På detta sätt kan utvecklingen styras lite bättre utan att innan en förstagallring få några nämnvärda avgångar i ex. betning eller snöbrott. Och i dessa "öppna" i ögonhöjd, kvistfria ungskogar. Ter sig ungskog i en helt annan dager. Här är det lättare att arbete på flera olika sätt. Främst i valet av vilka träd som skall tas bort i 1.a gallringen / sena röjningen.

Avatar Fallback

Re: Längre omloppstider och ökad beståndsslutenhet för gran

 
#437022 Tror då mer på att ta bort vargarna i tid. Även om du stamkvistar dessa så blir det sällan någon bra kvalite på dom. Likaså blir dessa bestånd gärna ojämna i höjdtillväxt.
När det gäller gran som denna tråd handlar om så gäller det nog att hålla tillbaks diameterutvecklingen i ungdomsåren om längre omloppstider och ökad slutenhet önskas. Troligtvis kommer även årsringsutvecklingen att bli jämn över omloppstiden med förhoppningsvis bättre betalt för denna kvalitet .... :smile:

Användarvisningsbild

Re: Längre omloppstider och ökad beståndsslutenhet för gran

 
#437048
@Älgfoderodlare skrev :
Då undrar man ju hur fler gallringar skall kunna upprätthålla en hög beståndsslutenhet o samtidigt kunna ge ett ökat ekonomiskt utfall över tid, om man under utvecklingstiden till mogen skog, har fler tillfällen med utgifter samt fler moment som ökar riskerna för skador på slutprodukten ?


Jag menar att det krävs en avvägd kompromiss mellan att ;
- å ena sidan uppnå de kriterier som jag anger inledningsvis och inte minst då avseende kvalitén ;
- å andra sidan inom rimliga omloppstider få fram slutavverkningsstammar som ger minst tre timmerstockar med toppdiametrar inom dyraste prisintervallet.

Hoppas här att skogsforskarna kan bidra med värdefulla rekommendationer hur denna kompromiss bör / kan se ut.

I dagsläget accepterar jag gärna förslagen om fördröjd röjning men menar att två försiktiga gallringar ( 20 - 25 % ) är nödvändiga för att undvika orimligt långa omloppstider och alltför mycket självgallring. Förslaget om en tredje försiktig gallring har jag tagit upp som möjlighet att undvika just omfattande självgallring vid längre omloppstider. Vid samtliga gallringar utgår jag från användning av mindre, gärna beståndsgående maskiner - i kombination med stora skotare som hämtar virket vid basväg när det gäller långa transportavstånd och känsliga bestånd.

Slutligen vill jag gärna applådera @Älgfoderodlares idoga stamkvistning som jag verkligen hoppas ska ge god återbäring när det väl är skördetid och som jag också hoppas att flera ska ta efter - varför inte låta skogsintresserade pensionärer som letar efter en meningsfull sysselsättning vara med.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Längre omloppstider och ökad beståndsslutenhet för gran

 
#437059 Jag kan bara tacka för uppmuntran. Nu håller jag med i största delen av beskrivningen du ger för önskad tillväxt o kvalitet. Det som kanske skiljer sig mest vad gäller mitt sätt att kvarhålla/ överhålla mina bestånd, är väl för att jag inte har för avsikt att avverka dessa i min ägo. Tiden har därför liten betydelse för mig. Men en ytterligare fråga "skogshare". Stämmer det lite då med mitt tankesätt, att jag blir mindre beroende av avverkningsplanering, om jag har ett tätare bestånd med låg tillväxt/träd. Som inte behöver avverkas via dimensionshänsyn. Då jag kan få maximerad volym/areal om den bara får stå på tillväxt o ha en jämn dimensionsutveckling på varje träd ? Samt skulle denna brukningsform kunna övergå i kontinuitetsbruk eller blädningsbruk om man skötte den rätt ?

Användarvisningsbild

Re: Längre omloppstider och ökad beståndsslutenhet för gran

 
#437595
@Älgfoderodlare skrev :

Men en ytterligare fråga "skogshare". Stämmer det lite då med mitt tankesätt, att jag blir mindre beroende av avverkningsplanering, om jag har ett tätare bestånd med låg tillväxt/träd. Som inte behöver avverkas via dimensionshänsyn. Då jag kan få maximerad volym/areal om den bara får stå på tillväxt o ha en jämn dimensionsutveckling på varje träd ? Samt skulle denna brukningsform kunna övergå i kontinuitetsbruk eller blädningsbruk om man skötte den rätt ?


Om du "älgfoderodlare"´med avverkningsplanering i detta fall menar att kunna välja en tidpunkt för avverkning då priset är maximalt, ökar givetvis flexibiliteten om du är oberoende av en maximal omloppstid eller om du låter beståndet övergå i ett kontinuitetsskogsbruk / hyggesfritt skogsbruk i olika varianter. Innan du i det senare fallet börjar öppna upp dina täta bestånd för föryngringsluckor och nödvändiga skotningsvägar, vill jag dock råda dig att konsultera expertis för att inte i onödan drabbas av stormskador pga svagt utvecklade rotsystem. Har du någon uppfattning om vilken diameter du vill ha på framtida avverkningsstammar ?

Målsättningen med mitt förslag är att genom ändamålsenlig och skonsam skötsel åstadkomma bästa möjliga slutavverkningsvärde netto inkl. förhoppningsvis en ordentlig kvalitetspremie.

För att pröva om din modell är tillämpbar för skogsägare i allmänhet, vill jag fråga dig "älgfoderodlare" hur och när du menar att en tillräckligt stor nettovinst kan tas ut för att verksamheten totalt sett ska kunna anses ekonomiskt försvarbar / lönsam.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Längre omloppstider och ökad beståndsslutenhet för gran

 
#437687 -Ja, nu har väl jag inte räknat på det ekonomiska utfallet på beståndsnivå. När jag frågade om ev. övergång till kont. skogsbruk, var det för att ev. ytterligare maximera" uttagsnivåerna. Men jag kan ju samtidigt också se de ökade riskerna med vad en sådan förändring skulle kunna innebära. Om jag går tillbaka till ekonomin så kan jag nog se det så här. Jag har ju under hela utvecklingstiden, haft mycket små kostnader för att skapa dessa bestånd. Detta torde ju mest påverka nettovinsten mest vid en slutavverkning. I den ringa takt som jag nu plockar ut nåt eller några självgallrade träd, ökar ju medeldiametern i beståndet. Jag ligger ju fortfarande långt över gallringsmallen så volymen / areal är nog rel. hög för vårt område. Och jag tror som sagt vad mest på att det är de uteblivna kostnaderna som skapar bäst förutsättningar för ett högre netto. Och som några också beskriver, att de t.o.m. får betala vid en första gallring för att få jobbet gjort. Hmmmm . . . ! ! ! Sånt drar väl ner nettot rejält innan avverkning. Det blir ju inte några kör eller fällskador på kvarvarande stammar heller, som kan minska värdet i slutändan. Jag har tittat på några andragallringar efter just fällskador. O i o med de grövre träden o större kvist, var det lite för många träd med skador tyckte jag. Som jag antar kan ge ett lägre pris vid en avverkning. Särskilt om gallring är ganska tidig i beståndsutvecklingen. Det bör väl öka risken både för sjukdomar men också för övervallning o missväxta träd.
Och om jag räknar med att kunna få behålla de huvudstammar som är de grövsta i beståndet. Så ökar ju tillväxten mer / areal även vid en lägre diam. utveckling hos dessa träd. Men att den ändå blir en högre tillväxt / träd vid oförändrad diam. utveckling. Jag tror att det står 2,4 m3 / ha /år i skogsbruksplanen. Men det är ju förutsatt att man gallrar enligt mall med x antal m3 i volymförlust. I o med att jag INTE har dessa förluster så bör väl vol.tillväxten/areal vara något högre vid diam. över 30 cm o sen vara fortsatt ökande med bibehållet stamantal. Och slutavverkning bör då vara bästa alternativ som slutåtgärd för att minska riskerna för andra typer av förluster. För som sagt jag har ju trots att "Per" gick rakt över vår mark, knappt haft några vindfällen i dessa täta bestånd. Det har nog varit en viktig del i att kunna räkna med ett högt värde vid en framtida avverkning också.
Men det är bra att få synpunkter o råd i vad man gör ! Jag kan ju bara delge hur jag har tänkt fram tills nu. Så jag tackar för ex. om riskerna med kont. skogsbruk o avstår nog att börja med det i alla fall.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar
TitelStatistikSenaste svaret
Längre omloppstider av ananders - lör 30 sep 2017, 19:05
i Skogsnyheter

12
27 svar
2555 läst
av kjugekarlsson     
tis 03 okt 2017, 10:10
Förlängda omloppstider ger stor naturvårdsytta av Torbjörn Johnsen - fre 19 maj 2017, 11:54
i Avverkning (slutavverkning)

12
24 svar
8204 läst
av DagL     
tor 25 maj 2017, 13:01
Lämpliga omloppstider och skötselplaner för tall och björk ? av skogshare - lör 07 jan 2017, 10:09
i Gallring
2 svar
2456 läst
av Höglandserik     
tor 02 feb 2017, 15:20
Ökad virkesimport i Kina av Fredrik Reuter - tor 21 maj 2015, 14:14
i Avtal, offerter, virkesprislistor och priser
0 svar
644 läst
av Fredrik Reuter     
tor 21 maj 2015, 14:14
Ökad byggende bra för skogsägarna av Niking - fre 28 feb 2014, 01:31
i Skogsnyheter
0 svar
891 läst
av Niking     
fre 28 feb 2014, 01:31
Annonser