Kalhygge mer naturligt än hyggesfritt

 Svara  11 inlägg  806 visningar  6 följer
Användarvisningsbild

Kalhygge mer naturligt än hyggesfritt

 
#419414 Om man följer den ”allmänna opinionen” om vad som skrivs om skogen så dyker ordet ”hyggesfritt” upp allt oftare och det äter sig in som om det vore ett fullt realistiskt och mer önskvärt skötselalternativ än det sätt vi normalt brukar och avverkar skog på idag.

För folk som ibland besöker en skog, eller har någon annans skog som synfält eller närmiljö kan det säkert kännas attraktivt att den här skogen inte någonsin ska huggas ner utan att den istället ska skötas hyggesfritt. Från naturvårdsorganisationerna drivs frågan allt hårdare om ”kalhyggesfritt” eller ”hyggesfritt” skogsbruk som alternativ metod. En och annan skogsägare lockas säkert också med i den här vågen eller trenden och visst vore det väl trevligt om det både gick att äta kakan och samtidigt ha den kvar. Men kan man det?

När jag pluggade skog i slutet av 80-talet var det populärt i skogsbruket att prata om ”störningsregimer” och under den här perioden började det dyka upp gröna skogsbruksplaner och certifieringsfrågor. Grunden i det förhållningssätt man hade både i certifieringsdiskussionerna och de gröna skogsbruksplanerna var att utgå från hur ett mer naturgivet skogsbruk hade sett ut. D v s att den skog som i naturtillståndet ofta ”stördes” av bränder kunde fortsätta att brukas med skötsel som innebar en kraftig störning. D v s kalhuggas. Skogsområden som av olika skäl var mer skyddade mot störningar och därmed hade (eller kunde få) en längre kontinuitet skulle identifieras och där skulle man bedriva ett mer kontinuerligt ”blädningsskogsbruk”. Eller i vissa fall kanske inte göra något alls. Jag vill minnas att andelen skogs som kunde brukas med trakthyggesbruk var någonstans mellan 85-90% av arealen inom området norr om lövskogslandet och söder om fjällskogsområdet. De kvarvarande 10-15 procenten var ofta områden som var isolerade av eller i mossar, vattendrag eller nordsluttningar och liknande. I de här områdena fanns (i alla fall då) de högsta naturvärdena, de känsligaste arterna och här riskerade man att orsaka oreparabla skador om man slutavverkade och sen försökte sig på återbeskogning enligt gängse modell (hyggesrensning, markberedning & plantering).

Antagligen finns det här fortfarande med som grund i dagens naturvårds- och avsättningstänkande men jag tycker att det skulle vara värdefullt att återigen lyfta upp en del naturgivna ”sanningar” så att vi inte går bort oss i den hyggesfria dimman. Vi har ju som bekant varit där förut och då kallades det ”gröna lögner” eller dimensonshuggning/blädningsskogsbruk.

Monokulturer är inte helt onaturligt
Om man tittar på det svenska skogslandskapet så har det en sydsvensk del där det naturligt förekom (och förekommer) olika typer av ädelleöv. Främst ek och bok. Det gäller främst Skåne, Blekinge och Halland och några mindre områden i anslutning till kuster och de större sjöarna. I resten av landet var mer eller mindre renodlade barrskogar det normala. T o m monokulturer med enbart tall eller nästan bara gran var vanligt i naturskogen på grund av (eller tack vare) de naturgivna förutsättningarna. På torra, grovkorniga sedimentjordar eller hällmarker är det t ex nästan bara tallen som kan växa. Granskog på friska marker drabbades av skogsbrand, björken fick snabbt fäste på brandfältet och under björken kom granen. Granen tog så småningom alltid överhanden och det var bara en tidsfråga om det skulle ta 70, 80 eller 90 år innan nästan all björk var utkonkurrerad och död. Och så höll det på tills granen brann upp och allt började om igen.

Mer död ved i skogen idag
Dagens välskötta skogar har säkert jämnare åldersfördelning och större slutenhet än vad naturskogen hade men den största skillnaden man uppmärksammade och ville ändra på var bristen på gamla träd och död ved. Där har det gjorts stora förändringar men det tar tid innan det ger full effekt eftersom skog är en långsiktig verksamhet. När det gäller död ved visar dock inventeringar som Riksskogstaxeringen gjort att mängden död ved har ökat kraftigt sedan 1998. Totalt fanns det 2012 i landets skogar (som inta hade formellt skydd) 89 milj kbm död ved jämfört med 56 miljoner 1998. En ökning med 58% på 14 år vilket ju visar en tydlig effekt av ett mer hänsynstagande ”vardagsskogsbruk”! Mer info i Skogsindustriernas folder om levande skogar


Idag kom också en rapport från SLU om att naturvårdshänsynen i vardagsskogsbruket snabbt har gett resultat och den visar liknande siffror när det gäller död ved och äldre träd.

När det gäller levande, gamla träd går det av naturliga skäl långsammare. Evighetsträden som t ex sparades 1990 när det 80-åriga beståndet avverkades står nu som 105-åriga träd i ett 25-årigt gallringsbestånd (eller ligger på marken som multnande ved i ytterligare några decennier). När det nuvarande beståndet är moget för avverkning om sisådär 50-60 år börjar evighetsträden att bli skapligt seniora och kan bidra i ekosystemet med det som saknades tidigare – riktigt gamla träd.

Skog är inget statiskt!
Ja, vad vill jag nu säga med allt detta orerande? Jo, att det är sällan man hör någon skogsrepresentant förklara idag att kalhyggesbruket, med de naturvårdsanpassningar som görs idag, är ett näst intill naturligt sätt att bruka barrskogen. Man hör nästan aldrig någon representant för skogsbruket försöka förklara att skog inte är ett statiskt tillstånd. Skog växer och åldras och det är helt naturligt att det sker en föryngring i de barrskogshävdade skogsområdena. Det här är något som helt förbises i den ”allmänna debatten”. Dessutom kan det ju som sagt vara helt naturligt med monokulturer. En ny tallskog som växer upp på en tallmark där det naturligt borde vara tall är ju inte samma sak som en ”vedplantage”. En art som försvinner under några decennier när den gamla skogen huggs ner kommer tillbaka när förutsättningarna är de rätta igen. Det finns otaliga exempel på arter kopplade till barrskogen som har en sådan spridningsförmåga. Ta t ex hallon vars frön alltid finns i marken men de klarar inte att växa när det står skog och skuggar. Men så fort träden försvinner (brand, hygge…) så blir marken tillräckligt varm för att hallonen ska börja spira och under några år ta över. För att sedan sakta kvävas av den uppväxande nya skogen.

Naturvårdslotteri?
När Skogsstyrelsen började registrera nyckelbiotoper tror jag att det fanns en ganska stor koppling till de här störningskänsliga områdena där det fanns lång kontinuitet och vad som upptäcktes som nyckelbiotoper. Sen kan man fundera över vart det hela tog vägen och det finns mer om detta i tråden om Skogsstyrelsen kritisk i analys om nyckelbiotoper.

Nu med det s k artskyddsdirektivet kombinerat med massiva lekmannainventeringar i bl a SNFs och Skydda Skogens regi finns risken att avsättningar och skydd av skogsmark riskerar att hamna helt fel. Inte där de gör mest långsiktiga nytta för hotade växter och djur utan där någon råkat sätta sin fot och sin lupp. Det blir mer som ett lotteri.

Alla som har sin skog certifierad enligt FSC eller PEFC eller som ”bara” har en grön skogsbruksplan (finns det något annat idag?) har med stor sannolikhet identifierat det mesta av de störningskänsliga och ekologiskt mest värdefulla områdena. Tillsammans med nyckelbiotopsarealen så utgör dessa hänsyn eller avsättningar säkert en betydande andel av den skogsmark som det behöver tas mest hänsyn till. I dessa områden kan olika former av hyggesfritt blädningsskogsbruk eller naturvårdsinriktade avverkningar vara ett möjligt alternativ om inte området ska lämnas helt orört för fri utveckling. På all annan normal produktionsskogsmark bör hyggesfritt inte vara ett alternativ. I alla fall inte om vi menar allvar med en grön omställning där vi ska fasa ut material som kommer från ändliga resurser och sträva mot ett mer hållbart samhälle. Vågar någon representant för skogsbruket ta position för en sådan ståndpunkt?

Hyggesfritt eller ”hyggesfritt”?
Sen tycker jag inte att man ska förväxla ”hyggesfri skogsskötsel” med det breda spektrum av föryngrings- och skötselmetoder som finns och som innebär att en skogsägare har fria händer att förlänga kontinuiteten mellan det gamla beståndet och det nya. Eller mellan beståndets olika faser. Som t ex att ställa en timmerställning, att föryngra under skärm, att överhålla en skärm/fröträdsställning, att självföryngra gran under skärm, att odla gran under björkskärm o s v. Eller också kallar vi just det här för hyggesfritt och alla blir glada och nöjda!
Senast redigerad av Torbjörn Johnsen mån 21 nov 2016, 23:18, redigerad totalt 1 gång.

   TS
Avatar Fallback

Re: Kalhygge mer naturligt än hyggesfritt

 
#419423 Det jag lärt mig under åren är att det mest skyddsvärda i regel finns där det är för blött eller för magert att avverka. Den tesen har jag följt under alla år ..... lite sunt bondförnuft :smile:

Avatar Fallback

Re: Kalhygge mer naturligt än hyggesfritt

 
#419425
isteskog skrev:Det jag lärt mig under åren är att det mest skyddsvärda i regel finns där det är för blött eller för magert att avverka. Den tesen har jag följt under alla år ..... lite sunt bondförnuft :smile:


Jo, om det är arter som kräver lång skoglig kontinuitet som skall skyddas/gynnas så blir det ju per automatik så att de oftast återfinns i bestånd av typen tekniska eller ekonomiska impediment, som av naturliga skäl inte "drabbats" av så kraftig mänsklig påverkan.

MVH
Alias

Avatar Fallback

Re: Kalhygge mer naturligt än hyggesfritt

 
#419428 Det naturliga genom tiderna har väl varit dimensionshuggning. Skogen/skogsmarken var visserligen inte värdelös men i alla fall väldigt lågt värderad.
Man avverkade skog för byggnation och skog till bränsle, hur det såg ut efter avverkningen var det nog få som brydde.

Avatar Fallback

Re: Kalhygge mer naturligt än hyggesfritt

 
#419433
jannee skrev:Det naturliga genom tiderna har väl varit dimensionshuggning. Skogen/skogsmarken var visserligen inte värdelös men i alla fall väldigt lågt värderad.
Man avverkade skog för byggnation och skog till bränsle, hur det såg ut efter avverkningen var det nog få som brydde.


Det beror nog på vem som var närmaste kund. Var det ett järnbruk eller glasbruk så rök nog all skog som gick att kola. Så är det här omkring, kolbottnar överallt var man än går utom på impedimenten.
Var det däremot jordbruksbygd så håller jag till fullo med dig.

Avatar Fallback

Re: Kalhygge mer naturligt än hyggesfritt

 
#419437 "Studerade" handlingar angående laga skiftet (storskiftet) som ägde rum på 1800 talet. På numera vår fastighet nämndes överhuvudtaget inte skogsmarken, däremot all mark som kunde slås eller användas till betesmark, sand/grustag och vattenkällor togs upp och var tydligen viktiga.
Har inget belägg för följande men det har mig sports att på skogsmarken skulle det stått max 50 M3sk/ha, hade visst varit en stor skogsbrand något hundratal år tidigare (i mossarna kan man än i dag hitta brända tallar).

Användarvisningsbild

Re: Kalhygge mer naturligt än hyggesfritt

 
#419444 Intressant med era kommentarer här! Just skogshistorien är ju en viktig del i att få lite perspektiv på "förödelsen". Här glömmer man lätt bort i debatten (inte minst naturvårdsorganisationerna) att det väldigt stor skillnad mellan södra och norra Sverige. I söder fanns ju knappast någon skog som var operkad av människor och i många områden fanns just ingen skog alls. Folk odlade och brukade det man kunde men svalt ändå och en del såg ingen annan utväg än att fly landet och leta efter något bättre västerut. I norr fanns det säkert stora arealer naturskogar innan den industriella exploateringen satte fart. I delar av mellansveriges skogsbygder försvann all skog i kolmilor och masugnar och lute så var det nog runt glasbruken i södra Sverige också vill jag minnas.

Vi glömmer hur snabbt, i alla fall ur ett skogligt livsperspektiv, som förutsättningarna och därmed skogen förändras. Jag gjorde en tråd om de Halland - tre naturtyper under 300 år där man tydligt kan se vilka radikala förändringar som skett inom några sekel. Oavsett vilken av de naturtyper som en modern naturvårdare hade klivit in i så hade det säkert (med all rätt) gått att hitta skyddsvärda områden och arter. Men inget är statiskt!

Det mest påtagliga som berör naturvård i landskapet idag berör inte direkt skogen utan snarare odlingslandskapet som snabbt håller på att förändras och försvinna (och bli skog...igen). Det här är radikala förändringar som pågår med snabb takt och som ger betydligt fler hotade arter än vad skogsbruket bidrar till idag. Jag såg en bra tabell över det här, rödlistade arter kopplat till olika landskapstyper men hittar den inte just nu.

   TS
Avatar Fallback

Re: Kalhygge mer naturligt än hyggesfritt

 
#419450 I stora delar av Norrland fanns det masugnar. När virket tröt söderut så kördes råjärnet till flera ställen här i Hälsingland med båt, färjor och vintertid på isen till masugnar. Sen smiddes det till hanterbarare stycken och kördes ut till kusten för vidare export. Det gick åt stora mängder kol vid masugnarna. Sen har vi pottaskebränning efter Norrlandskusten och tjärframställningen som också beskattade skogarna. Och det här var före sågverksexpansionen. :smile:

Avatar Fallback

Re: Kalhygge mer naturligt än hyggesfritt

 
#419471 På hemsidan http://www.skoghistoria.se/brott-o-tackt/ finns intressant läsning. Obs betydelsen av täkt. Det handlar inte alltid om en fyndighet som man exploaterar utan är också en äldre benämning på inhägnad äga som används omväxlande till åker.

Användarvisningsbild

Re: Kalhygge mer naturligt än hyggesfritt

 
#419504 Hej,
Rapporten som släpptes idag från SLU är intressant. Den visar på att förekomsten av död ved ökat med 70% mellan 1997 och 2007. Då ska man ha i åtanke att miljöarbetet sannolikt stärkts än mer sedan 2007.

Bra jobbat Skogssverige, maskinförare och skogsägare!

:-BD

Avatar Fallback

Re: Kalhygge mer naturligt än hyggesfritt

 
#419595 Kan det första inlägget i tråden komma in på debattsidan i nån dagstidning månntro? Helst alla dagstidningar. :-BD

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar
TitelStatistikSenaste svaret
Naturligt vis av Niking - sön 01 jun 2014, 09:42
i Före och efter jobbet
0 svar
2307 läst
av Niking     
sön 01 jun 2014, 09:42
Vad ska man betala för 10 ha kalhygge av Zalman - ons 23 jun 2010, 17:44
i Skogsfastigheter
9 svar
11277 läst
av Zalman     
fre 25 jun 2010, 22:21
Far jag gjora kalhygge? av skogshasten - lör 09 apr 2011, 12:46
i Avverkning (slutavverkning)
7 svar
2029 läst
av skogshasten     
sön 10 apr 2011, 09:31
Pris på kalhygge norra dalarna av ponsse beaver - sön 02 okt 2011, 21:33
i Skogsfastigheter
1 svar
1632 läst
av Jasi     
mån 03 okt 2011, 05:45
Vad är hyggesfritt? av Niking - tis 21 okt 2014, 21:43
i Skogsnyheter
3 svar
1175 läst
av Niking     
tis 21 okt 2014, 23:39
Farma
Annonser