Kammarkollegiet uppmanar Skogsstyrelsen utreda äganderätten

Vida
 Svara  12 inlägg  1895 visningar  2 följer
Användarvisningsbild

Kammarkollegiet uppmanar Skogsstyrelsen utreda äganderätten

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#418548 Skogsstyrelsen har publicerat ett pressmeddelande om att ersättningsnivåerna i fjällnära skog behöver utredas. Anledningen är att Kammarkollegiet har uppmärksammat Skogsstyrelsen på att det finns skäl att utreda inskränkningen i äganderätten och rådigheten över fastigheten som påverkas vid avverkningsförbud enligt 18 § skogsvårdslagen.
I väntan på att Skogsstyrelsen utreder frågan tvingas nu drabbade skogsägare vänta ytterligare tid på att få ersättning och dessutom leva i ovisshet om vilken ersättning som verkligen ska utbetalas.

Skogsstyrelsen borde visa att man står upp för äganderätten och skogsvårdslagen. Varför svarar Skogsstyrelsen inte bara Kammarkollegiet att ett förbud enligt 18 § skogsvårdslagen omöjliggör för markägaren att bruka sin skog? Därmed har skogsägaren rätt till ersättning i enlighet med 19 § skogsvårdslagen och expropriationslagen.


https://via.tt.se/pressmeddelande/ersat ... eId=917843

Ersättningsnivå i fjällnära skog behöver utredas

15.11.2016 9:40 | Skogsstyrelsen
Skogsstyrelsen behöver utreda i vilken grad beslut att inte ge tillstånd till avverkning i fjällnära skog begränsar hur man får använda en skogsfastighet. Att klargöra begränsningen är viktigt för att kunna bestämma rätt ersättningsnivå för intrånget.

– Vi har ett ansvar för statens medel och för att fastighetsägarna ska få den ersättning som de har rätt till. Därför måste vi utreda frågan mer ingående och under tiden fördröjs arbetet med att nå överenskommelser med fastighetsägare. Inga utbetalningar kommer göras innan vi är klara. Detta för att vi ska försäkra oss om att alla ärenden behandlas lika, säger Göte Eriksson, specialist områdesskydd, Skogsstyrelsen.

Vid föryngringsavverkning av fjällnära skog krävs tillstånd från Skogsstyrelsen. Om en avverkning är oförenlig med intressen som är av väsentlig betydelse för natur- eller kulturmiljövården, enligt 18 § skogsvårdslagen, får Skogsstyrelsen inte ge tillstånd till avverkningen. När en ansökan om tillstånd avslås innebär det att fastighetsägarens rådighet påverkas, det vill säga det blir en begränsning i hur marken får användas. Detta kan i sin tur ge rätt till en intrångsersättning. Ersättningen bestäms av hur stort intrånget i rådigheten är och ska motsvara den minskning i fastighetens marknadsvärde som uppkommer.

Skogsstyrelsen har bland annat uppmärksammats av Kammarkollegiet på att det finns skäl att utreda i hur stor utsträckning rådigheten över fastigheter påverkas vid den här typen av beslut. Kammarkollegiet är den myndighet som företräder staten i mål om ersättning vid intrång i pågående markanvändning.

Skogsstyrelsen har i sin tidigare tillämpning av 18 § skogsvårdslagen gjort bedömningen att det är mycket sällan en avverkning kan vara oförenlig med intressen som är av väsentlig betydelse för natur- eller kulturmiljövården. Efter en domstolsprövning 2015 har myndigheten fått ändra sin praxis och därmed har det också blivit aktuellt att betala ut ersättningar.

– Hittills har ersättning betalats ut i ett ärende och intrånget har då bedömts vara lika stort som vid beslut om biotopskyddsområden. Vi har nu uppmärksammat att den hanteringen måste utredas, säger Göte Eriksson.

Berörda fastighetsägare kommer att kontaktas under veckan och Skogsstyrelsen kommer att utreda frågan så skyndsamt som möjligt.

Mer information:
Göte Eriksson, specialist områdesskydd, Skogsstyrelsen, 090–15 83 08
Anna Wallstedt, enhetschef, Skogsstyrelsen, 033–48 25 25
Ulrika Lamberth, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036–35 93 30

   TS
Vida Cat
Avatar Fallback

Re: Kammarkollegiet uppmanar Skogsstyrelsen utreda äganderät

 
#418551 Den grundlagsstiftade äganderätten (skogsäganderätten) är i Sverige utsatt för en kontinuerlig erosion och attack. I ett internationellt perspektiv framstår vårt land som en tjänstemannastyrd kommuniststat. Man kan betrakta äganderätten som endast den absoluta rätten att betala skatt, avgifter, upprätta planer baserade på inventeringar. Skyldigheter. De flesta markägarna förfogar i praktiken inte över jakt- eller fiskerätten. Markanvändning. Även fast många naturvårds- och andra behjärtansvärda angelägenheter kan lösas på ett respektfullt och marknadsmässigt sätt så väljer våra byråkrater att skapa en praxis av ständiga angrepp på grundlagens andemening. Hur många människor blir inte kränkta. Vad ger egentligen massor av röstberättigade i förorterna för mandat för eliten att göra övergrepp ute i bygderna.
Kan man tycka.

Användarvisningsbild

Re: Kammarkollegiet uppmanar Skogsstyrelsen utreda äganderät

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#419019 Svar från Anna Wallstedt, enhetschef, Skogsstyrelsen:


Anna Wallstedt
18 november, 2016 at 10:37
Svara
Att Skogsstyrelsen ska utreda ersättningsnivåerna i fjällnära skog är för att skogsägare ska behandlas rättvist. Vi vill också säkerställa att vi hanterar skattebetalarnas pengar korrekt. Vi utreder inte skogsägarnas rätt till intrångsersättning, utan utredningen handlar om att de ska få en ersättning som motsvarar den inskränkning som skett. Vi beklagar den försening som detta innebär, och det merarbete det medför för de skogsägare som nu behöver väcka talan hos Kammarrätten. Detta då deras tidsgräns att nå en överenskommelse med oss går ut inom kort.
Vi utreder frågan så fort som möjligt och har som ambition att vara klara senast i mars 2017. För oss är det viktigt att alla behandlas lika och vi hoppas därför på förståelse för vårt agerande i detta läge.
Frågan om att betala ut ersättning vid avslag på en avverkningsansökan är ny för både oss och skogsägarna. Vi har utrett flera olika frågeställningar och arbetat med att ta fram en hantering när tillstånd att avverka i fjällnära skog inte ges. Vi utgick ifrån att det handlade om ett fullt intrång, men efter samtal som vi nyligen haft med Kammarkollegiet, har vi uppmärksammat att andra bedömningar kan göras. Det är en skillnad mellan bildande av biotopskydd som är för all framtid och ett nekat tillstånd som gäller tillsvidare.
Beslutet att göra en utredning är vårt eget och ingen annans, då vi behöver se över hur intrånget bedöms i andra slags ärenden och ta stöd i de domar som eventuellt finns. Vi har en skyldighet att säkra att skogsägare får den ersättning de har rätt till, att de behandlas lika och att vi använder statens resurser på rätt sätt. Därför ser vi ingen annan väg än att göra halt och utreda frågan.
Precis som du påpekar behöver vi och andra myndigheter respektera egendomsskyddet och säkra att ersättningsregler följs korrekt. Det är precis det som vi försöker åstadkomma med den utredning som ska göras.
Som vi skriver i pressmeddelandet kontaktar vi också de markägare som berörs och besvarar deras frågor så långt som möjligt.
Anna Wallstedt, enhetschef, Skogsstyrelsen

   TS
Användarvisningsbild

Re: Kammarkollegiet uppmanar Skogsstyrelsen utreda äganderät

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#419029 Citat från Anna Wallstedts svar ovan:
Det är en skillnad mellan bildande av biotopskydd som är för all framtid och ett nekat tillstånd som gäller tillsvidare.


Under vilka omständigheter skulle en nekad avverkning av fjällnära skog kunna omprövas med positivt resultat (d.v.s. beviljat avverkningstillstånd')?
/Niklas

Användarvisningsbild

Re: Kammarkollegiet uppmanar Skogsstyrelsen utreda äganderät

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#419059 http://www.lantbruk.com/skog/avverkning ... g-forbjuds

Avverkning i fjällskog i Änok förbjuds
Publicerad 2014-12-19 11:10


Fallet om avverkning av fjällskog i Änokdeltat i Norrbotten fortsätter. Kammarrätten i Sundsvall avvisar Skogsstyrelsens överklagan och konstaterar i en dom att avverkning inte är tillåten.

Bakgrund: Striden om Änokskogen
Två markägare i fjällnära skogen vid Änokdeltat nära Kvikkjokk i Norrbotten begärde avverkningstillstånd, enligt 18§ i Skogsvårdslagen, på cirka 40 hektar skog.
Trots att länsstyrelsen bedömde naturvärdena som stora fick markägarna Skogsstyrelsens tillstånd att avverka i början av 2011. Beslutet överklagades av Naturskyddsföreningen (SNF) till Förvaltningsrätten i Luleå som gav SNF talesrätt och stoppade beslutet.
Frågan överklagades till Kammarrätten i Sundsvall som i sin dom hävdade att SNF inte har talesrätt. Frågan överklagades till Högsta Förvaltningsrätten som tidigare i år fastställde att organisationer som SNF, enligt Århuskonventionen, har talesrätt till beslut tagna enligt skogsvårdslagen, däremot uttalade man sig inte då om sakfrågan, alltså om markägarnas tillstånd att avverka ska stå fast.
Nu har Kammarrätten behandlat frågan och konstaterar i ett kort domslut att avverkning inte är tillåten enligt 18§ i Skogsvårdslagen.
Läs också
Avverkningsfrågan tillbaka till domstol
"Avverkningsförbud en seger för naturälskare"
Kammarrätten har prövat avverkningsförbudet enligt 18§ i Skogsvårdslagen. Den säger att tillstånd till avverkning inte får ges om avverkningen är oförenlig med intressen som är av väsentlig betydelse för naturvården eller kulturmiljövården. Skogsstyrelsens bedömning har varit att paragrafen inte kan tillämpas eftersom den inte ger området ett långsiktigt skydd. Rätten anser tvärtom att med de höga naturvärden som finns i området så kan paragrafen tillämpas.

– Vi konstaterar att domstolen gör en annan bedömning än vad vi gjort. Det är bra att frågan prövats och vi ska nu analysera domen för att ta ställning till ett eventuellt överklagande till Högsta Förvaltningsdomstolen innan den 7 januari, säger Göran Öster, chefsjurist på Skogsstyrelsen.

Dilemmat för Skogsstyrelsen är att domen inte ger någon vägledning kring hur myndighetens ska handskas med ersättningen till markägarna som fått avverkningsförbud.

– I det här fallet är länsstyrelsen intresserad av att göra ett reservat i området så det kanske löser sig. Men det kan finnas andra fall där det inte är aktuellt. Det kan innebära att vi på Skogsstyrelsen tvingas lägga en stor del av pengarna på ersättningar och skydd i fjällnära skog där det redan finns stora skyddade områden. Hur vi ska klara den situationen får vi analysera, säger Göran Öster.
Senast redigerad av Sweden-viking lör 19 nov 2016, 07:54, redigerad totalt 1 gång.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Kammarkollegiet uppmanar Skogsstyrelsen utreda äganderät

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#419060 http://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbo ... urreservat

Avverkade i planerat reservat

Jokkmokks allmänning har avverkat gammelskog i ett område som planerats som reservat. "Olyckligt" tycker Länsstyrelsen.
Söder om Parkijaure har Jokkmokks allmänning avverkat skog de senaste veckorna. Miljökämpen Tor Lundberg Tuorda hörde rykten om avverkningen och åkte dit för att se det med egna ögon.

- Jag kände en djup sorg när jag kom fram till platsen. Men jag har blivit ganska härdad, sådant här händer ju hela tiden. Frågan är var etiken och moralen finns. Varför ska man till vilket pris som helst avverka gammelskog när det finns så lite kvar? säger Tor Lundberg Tuorda.

Stora arealer ligger för reservatsbildning i Jokkmokk. Det är länsstyrelsen som ligger bakom planeringen av reservatsbildningen, men det är ännu inte genomfört. Allmänningen får själva välja om de vill behålla ägandet till marken vid en reservatsbildning. I sådana fall ersätter staten allmänningen för att de inte brukar skogen. På det viset behöver allmänningen inte minska sitt innehav.

Värdefull mark
- De planerade naturreservaten har jättehöga naturvärden i och med att de är vildmarksområden som aldrig har brukats med rationella metoder. De är även värdefulla renbetesmarker, vilket också talar för att de bör bevaras istället för att huggas ner. Eftersom Länsstyrelsen vill bevara stora arealer skog som är slutavverkningsmogen önskar allmänningen att, istället för pengar, få bytesmarker med lägre naturvärden som går bra att bruka. Vi har nyligen gjort upp om ett sådant byte med allmänningen, men den ersättningsmark som naturvårdsverket fått av Sveaskog räcker tyvärr inte till att lösa alla planerade reservat, därför hoppas vi på fler bytesmarker, säger Camilla Carlsson, naturvårdsenheten Länsstyrelsen.

När ett skogsbruk planerar en avverkning måste de skicka in en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen.

- En del av just det här området är klassat som en nyckelbiotop. Det är Skogstyrelsen som gör dessa bedömningar och har möjlighet att sätta avverkningsförbud, vilket de inte gjort i det här fallet, säger Christian Rimpi, skogsförvaltare Jokkmokks allmänning.

Efter att allmänningen har skickat in en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen måste de vänta sex veckor innan de sätter igång med avverkningen. Skogsstyrelsens roll är inte att godkänna någonting men de granskar och handlägger alla avverkningsanmälningar.

Registrerades som nyckelbiotop
- Ansvaret ligger hos markägaren själv att bedöma om avverkning är lämplig, ta hänsyn till miljön och återbeskoga på ett klokt sätt. Vid ungefär tio procent av anmälningarna åker vi ut i fält och granskar. Just det här ärendet var ett sådant fall. Vi noterade naturvärdena och registrerade en nyckelbiotop. Nyckelbiotoper håller mycket höga naturvärden och då är skogsstyrelsens hållning att de inte bör avverkas. Det är vårt råd till markägaren, inte ett krav. Om vi skulle gå in och stoppa en avverkning blir vi ersättningsskyldiga, säger Nils-Åke Kuoljok, Skogsstyrelsen Jokkmokk.

Vid vissa riktigt fina biotoper kan Skogsstyrelsen gå in och göra ett biotopskydd. Men de kan bara göra ett ytterst begränsat antal och då måste de ersätta markägaren. Detta gör de bara med ett fåtal objekt eftersom deras biotopskydd är maximerat till cirka 20 hektar. Länsstyrelsen har lite större möjligheter att skydda sådana här områden eftersom de arbetar med reservatsbildning. De har inte samma arealbegränsning som Skogsstyrelsen.

Juridisk rätt
- Det här ärendet låg inom ett, av länsstyrelsen, planerat reservatsområde. Men så länge inte beslutet är taget och allmänningen har lämnat en anmälan till Skogsstyrelsen, väntat sex veckor och ingen myndighet har gått in och gjort någon form av avverkningsförbud,[b] så har de juridiskt rätt att avverka skogen,
säger Nils-Åke Kuoljok, Skogsstyrelsen Jokkmokk.[/b]

När Skogsstyrelsen får in en anmälan och ser att det ligger inom ett planerat reservatsområdet så kontaktar de länsstyrelsen så att de har möjlighet att gå in och granska ärendet och svara markägaren.

- Vi vet att allmänningen, till Skogsstyrelsen, har anmält avverkning av en nyckelbiotop inom ett av de planerade reservaten på Jokkmokks allmänning mark. Vi har svarat Skogsstyrelsen att det är olämpligt att skogen avverkas, så om det är den skogen det handlar om tycker vi givetvis att det är mycket olyckligt. Hugger man ner en flera hundra år gammal skog så tar det flera hundra år att få tillbaka liknande naturvärden. Det är också synd om det har skett nu, under pågående samråd om ett naturvårdsavtal. Vi är ju måna om att ha en bra dialog med markägarna runt de här frågorna, säger Camilla Carlsson, naturvårdsenheten Länsstyrelsen.

Stora värden
I slutet av 2014 fick Jokkmokks allmänning drygt 1300 hektar inlöst till reservat. Värdet för detta uppgick till 40 205 000 kronor. Om man antar att värdet är lika stort för de planerade reservaten vid Parkijaure uppgår värdet där till 400 000 000 kronor. Delar av området ligger dock upp mot fjällkanten, därmed kan värdet antas ligga lite lägre.

- Det är väldigt stora värden det handlar om. Att undanta så här stora områden som frivilliga avsättningar är omöjligt, där måste staten ta sitt ansvar. I dagsläget är ungefär 60 procent av Jokkmokks kommuns yta redan skyddad, säger Christian Rimpi, skogsförvaltare Jokkmokks allmänning.

Daniel Rutschman Skydda Skogen, ideell naturvårdare, menar att siffrorna som sprids i debatten, om hur mycket skog som är skyddad i Norrbotten, inte stämmer.

- Det är fullständigt bisarrt att säga att så mycket är skyddat i Jokkmokk. För ett par år sedan tvingades Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen att gå ut med officiella siffror för att folk skulle få klarhet i hur det egentligen ligger till. Siffrorna för skyddad skog visade bara ett par procent. Allmänningen kan ju räkna in vilka skydd de vill i de där 60 procenten, exempelvis ett vattenskyddsområde. Jokkmokk kommun har kanske tio procent skydd på skog och nio procent av dom ligger i fjällnära område, säger Daniel Rutschman, ideell naturvårdare, Skydda Skogen.

"Inte klokt"
Miljökämpen Tor Lundberg Tuorda är positivt inställd till Länsstyrelsens reservatsbildning och tycker att det borde avsättas mer resurser till att bilda reservat. Han menar att riskerna med avverkning i den här utsträckningen är att ekosystemet rubbas och att kommande generationer inte kommer att få uppleva riktig urskog.

- Länsstyrelsen saknar pengar, därför ligger projektet med reservatsbildningen på is. Det här känner allmänningen till. Ändå går de in och gör en så här desperat åtgärd som att man håller på att svälta ihjäl. Det är inte klokt, säger MiljökämpenTor Lundberg Tuorda.
Senast redigerad av Sweden-viking lör 19 nov 2016, 09:39, redigerad totalt 2 gånger.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Kammarkollegiet uppmanar Skogsstyrelsen utreda äganderät

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#419061 http://www.skogssnack.se/skogsstyrelsen ... kyddsform/

Skogsstyrelsens osynliga skyddsform
Änok-domen, där domstolen ansåg att två mindre avverkningar som Skogsstyrelsen beviljat stod i strid med 18 § skogsvårdslagen, har precis som jag förutspådde, skapat stora hål i myndighetens börs. Skogsstyrelsens resurser och anslag för naturvård urholkas nu av § 18 ärenden.

Men gör Skogsstyrelsen en korrekt tolkning när myndigheten inte anser sig kunna bilda biotopskyddsområde för hela det berörda området? Av totalt 45 hektar erbjuder Skogsstyrelsen sig att bilda ett biotopskyddsområde på 12,7 hektar. För den övriga arealen är myndigheten beredd att betala intrångsersättning, men utan att bilda något formellt skydd eller att märka ut områdena i fält.

Samtidigt poängterar myndigheten att om ägare till fastigheten åter ansöker om tillstånd till avverkning inom berörd del av fastigheten och tillstånd nekas eller villkoras, uppkommer ingen ytterligare rätt till ersättning. Detta gäller även om fastigheten byter ägare och den nya ägaren ansöker om avverkningstillstånd.

Skogsstyrelsen anser nämligen att de inte kan bilda biotopskyddsområden som är större än ca 20 hektar. Om själva biotopen är större än så kan Skogsstyrelsen inte skydda en del av biotopen, utan hela biotopen måste ingå. Detta enligt myndighetens egen bedömning.

Att skogsmark som avsätts i fjällnära skog inte räknas in i miljökvalitetsmålet levande skogar är ett känt faktum. Men hur räknas områden där staten betalar ut intrångsersättning, där något formellt skydd inte bildas? Räknas dessa områden med i någon statistik för skyddad skog? Och är det rimligt att Skogsstyrelsen tillämpar denna ”osynliga skyddsform”? Ska inte myndigheten använda sig av befintliga skyddsformer i miljöbalken?
Senast redigerad av Sweden-viking lör 19 nov 2016, 07:59, redigerad totalt 1 gång.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Kammarkollegiet uppmanar Skogsstyrelsen utreda äganderät

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#419062 Tog bort detta då det var en dubbel kopia.
//Sweden-Viking
Senast redigerad av Sweden-viking lör 19 nov 2016, 09:35, redigerad totalt 2 gånger.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Kammarkollegiet uppmanar Skogsstyrelsen utreda äganderät

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#419063 http://www.lantbruk.com/skog/vill-ha-mi ... ds-270-000

Christian Rimpi, skogsförvaltare vid Jokkmokks allmänning, säger att Allmänningen och Naturvårdsverket står långt ifrån varandra i förhandlingarna om ersättning för eventuellt naturreservat.
Vill ha miljoner för reservat – erbjuds 270 000
Publicerad 2015-06-05 14:30


Staten vill göra reservat av 10 000 hektar produktiv skog som ägs av Jokkmokks allmänning. Det motsvarar en sjättedel av innehavet. Utan ersättningsmark är allmänningen beredd att ändå avverka i området.

Läs också
Tung kritik mot nya naturreservat i Norrbotten
– Det är en sista åtgärd, vi vill inte hamna där. Vi vill komma överens med myndigheterna, säger Christian Rimpi, skogsförvaltare vid Jokkmokks allmänning.

Jokkmokks allmänning äger 60 000 hektar produktiv skogsmark, främst i Jokkmokks kommun i Norrbotten. Av arealen är cirka 14 procent frivilliga naturvårdsavsättningar medan cirka 5 procent redan i dag är avsatt som naturreservat. Nu vill Naturvårdsverket lägga ytterligare 10 000 hektar i naturreservat, men saknar ersättningsmark.

Areal får inte minska
– Och enligt allmänningslagen får vår areal inte minska så det är bara ny mark som gäller som ersättning, säger Christian Rimpi.

Enligt Christian Rimpi domineras de 10 000 hektaren av äldre skog, planerad att gallra eller slutavverka. Därför skulle en reservatsbildning starkt påverka lönsamheten för allmänningen. Förhandlingar pågår med Naturvårdsverket om att upprätta ett tvåårigt Naturvårdsavtal, vilket skulle ge myndigheten respit att skaffa ersättningsmark. Parterna står dock långt ifrån varandra och någon lösning är inte i sikte, enligt Christian Rimpi.

Vi begär 5-6 miljoner kronor per år i uteblivna inkomster. Hittills har Naturvårdsverket bjudit 270 000, säger han.

För fem år sedan var Jokkmokks allmänning i en liknande situation då 1 300 hektar skog blev reservat. Den gången erhölls ersättningsmark – bland annat i Bodens kommun, 13 mil sydost om Jokkmokk.

Delägare reagerade
– Vi kom närmare kusten och fick bättre tillväxt, men marken hamnade utanför Jokkmokks kommun. Våra delägare reagerade, de tyckte att arbetstillfällen försvann från kommunen, säger Christian Rimpi.

Han håller med om att bevarandefrågan är viktig, men tycker att det finns en gräns för hur många naturvårdsavsättningar Jokkmokks kommun tål.

– Man borde titta på hur stor areal som är avsatt per hotad art. Det vore intressant att jämföra Jokkmokk med till exempel Skåne, säger Christian Rimpi.
Senast redigerad av Sweden-viking lör 19 nov 2016, 09:41, redigerad totalt 1 gång.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Kammarkollegiet uppmanar Skogsstyrelsen utreda äganderät

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#419064 http://naturbrukarna.se/2016/10/19/stat ... som-metod/

Staten har övertagit baggböleri som metod

Rickard Axdorff | 2016-10-19
Rimpi Christian Jokkmokk
Men när Jokkmokks kommun håller på att utarmas genom omåttlig reservatsbildning måste vi reagera.

Detta är ett inlägg från Anders Mattsson, ordförande Jokkmokks Allmänning och Christian Rimpi, förvaltare av Jokkmokks Allmänning.

Vi har ett gemensamt ansvar att skydda värdefulla skogar för att säkra mångfalden. Jokkmokks Allmänning med 900 delägare tar det ansvaret. Vi avsätter frivilligt 14 procent av vår produktiva skogsmark för naturvård – långt mer än vad PEFC:s och FSC:s skogscertifieringar kräver. Vi tar stor naturhänsyn vid avverkning. Vi avsätter gärna skogar med höga skyddsvärden till statliga reservat.

Men när Jokkmokks kommun håller på att utarmas genom omåttlig reservatsbildning måste vi reagera. Halva kommunens landareal (48 procent enligt SCB) är redan skyddad. I Skånes ädellövskogar med ännu högre skyddsvärden är 3,3 procent skyddad.

Mer än 40 procent av Jokkmokks Allmännings slutavverkningsskogar beläggs, om man räknar in pågående reservatsbildning, med totalförbud mot all skoglig verksamhet.

Varje hektar skogsmark i Jokkmokk tillför samhället varje år cirka 4,000 kronor per hektar. När skogen övergår till reservat upphör flödet av pengar, tillväxten avstannar och skogens upptag av koldioxid upphör.

Nu avsätter länsstyrelsen även gallringsskogar med låga skyddsvärden. Statens ersättningsskogar i Jokkmokk är slut hos Sveaskog. Allmänningen fick nyligen erbjudande om ersättningsmark i Pajala på gränsen till Finland!

Vid en skogsexkursion i Jokkmokk nyligen uttalade en av länsstyrelsens naturvårdstjänstemän Amazonas som en förebild för Jokkmokk. För det behövs enorma arealer. Länsstyrelsen miljöchef hävdar i efterhand att Amazonas bara nämndes som en jämförelse.

Enskilda skogsägare utsätts för vad vi ser som rättsövergrepp. Länsstyrelsen Norrbotten införlivar enskilt ägda ströängar i Jokkmokk inom reservatens gränser utan att kontakta ägarna – och än mindre betala ersättning. Motivet är att det krävs mycket arbete för att reda ut ägandeförhållandena. En kungörelse får räcka. Ströängarna omfattas inte av reservatsföreskrifterna, säger länsstyrelsen.

Riksdagsledamoten Birger Lahti (V) har nu ställt en skriftlig fråga till miljöministern om hon kommer att ändra regelverket. Han är orolig för demokratin.

Länsstyrelsen erbjuder små skogsägare rena skambud som ersättning för skogsmark – en fjärdedel av budet till storskogsbruket i samma områden och med likartade förutsättningar.

Jokkmokks Allmänning bildades 1889 med syfte att säkra skogen som en långsiktig resurs för Jokkmokks socken. Hotet kom då från skogsbolagen, som köpte skogsfastigheter av bönder med tvivelaktiga metoder – det som kallas baggböleri.

Allmänningens skogar har verkligen gett Jokkmokk resurser. Finansiering av prästlöner, tingshus, apotek, kronohäkte och läkarbostad är historiska exempel. Idag bidrar allmänningen med investeringar i skogsvård och jordbruk hos delägarna med fem miljoner kronor årligen. Vårt dotterbolag investerar i små lokala företag. Vi stödjer ungdomsverksamhet, pensionärsföreningar, vilt- och fiskevård samt jägarexamen. Det vill vi fortsätta med.

Men nu hotar staten utveckling och överlevnad i Jokkmokk. Vi tvekar inte att säga att staten har övertagit baggböleri som metod för att komma åt skogsmark.

I Sverige är kritiska massmedier sista utvägen för människor som misshandlas. Under flera år har vi vänt oss till massmedia i Norrbotten. Men på NSD:s, Kurirens, Sveriges Radios och SVT:s nyhetsredaktioner råder tystnad. I skrivande stund har endast Kurirens ledarsida tagit upp frågan. Vi anser att massmedia i Norrbotten på ett flagrant sätt sviker sitt uppdrag som demokratins väktare när staten stryper kommunens sista stora näring med tvivelaktiga metoder.
Senast redigerad av Sweden-viking lör 19 nov 2016, 08:04, redigerad totalt 1 gång.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Kammarkollegiet uppmanar Skogsstyrelsen utreda äganderät

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#419066 https://www.svensktnaringsliv.se/region ... n=-2065389

Nytt naturreservat upprör skogsägare
NYHET Publicerad 28 september 2016
MILJÖ Skogsägarna i Jokkmokk är upprörda över Länsstyrelsen Norrbotten metoder vid bildande av naturreservat. De anser att myndigheten har införlivat gamla ströängar från enskilda markägare till statliga reservat utan att kontakta markägaren eller betala ersättning. "Kan staten verkligen göra så här år 2016", frågar sig skogsägaren Per-Erik Bergkvist i Jokkmokk, som är en av de drabbade.

Rimpi Christian, Forsmark Frederic
– Staten utöver baggböleri mot små skogsägare, sade Christian Rimpi (tv) till naturvårdstjänstemannen Frederic Forsmark vid skogsexkursionen i Jokkmokk.
Per-Erik Bergkvist, Jokkmokk, skogsägare
– Staten tog mina ströängar utan att ens kontakta mig och ännu mindre betala ersättning, berättar skogsägaren Per-Erik Bergkvist.
Per-Erik Bergkvist upptäckte på en skylt vid ett nybildat naturreservat att hans och släktingarnas ströängar ingick i reservatet.

Inte nog med det. Ungefär samtidigt fick han ett brev från Länsstyrelsen att man ville lösa in 44 hektar skogsmark av honom med 2.200 kubikmeter slutavverkningsskog vid Karatssjön utan att betala ersättning.


Ett konsultbolag i Söderhamn räknade ut ersättningen till 160 000 kronor – 72 kronor per kubikmeter för inlösen för all framtid. Konsulten räknade med byggande av 900 meter skogsbilväg över blötmark till skogsskiftet vid avverkning. Därmed reducerades virkesvärdet.

– Helt okunnigt. Här trampar vi vintervägar över blötmarker till en bråkdel av kostnaden, säger både Per-Erik Bergkvist och Christian Rimpi, förvaltare vid Jokkmokks allmänning.

Rimpi skrädde inte orden vid en skogsexkursion.

– Det är baggböleri från staten mot små skogsägare. I samma område fick allmänningen 305 kronor per kubikmeter i intrångsersättning från Skogsstyrelsen.

Länsstyrelsens tjänstemän mötte en storm av kritik vid exkursionen. Mer än halva landarealen i Jokkmokk är redan skyddad och 38 procent av allmänningens slutavverkningsskogar blir nu reservat.

Skyddad areal Jokkmokks kommun
Redan nu är halva markarealen i Jokkmokks kommun skyddad. Här vill länsstyrelsens tjänstemän skapa ett svenskt Amazonas.
- Räcker det aldrig för att skydda mångfalden, frågade sig bland andra skogsekologen Per Simonsson, SCA och skogsskötselchefen David Berglund, Sveaskog.

- Vi måste lyfta blicken. Det här är vår möjlighet att skapa ett Amazonas i Jokkmokk, svarade den handläggare som var med under exkursiionen.

Länsstyrelsen Norrbottens miljöchef Britta Wännström bemöter kritiken.

- Ströängarna omfattas inte av reservatsföreskrifterna. Det är fritt fram för markägaren att bärga hö på ströängarna. Eftersom det ett så omfattande arbete att utreda ägandeförhållandena så kungör vi nu besluten i tidningarna i stället.

- Länsstyrelsen har faktiskt laglig rätt att bilda ett naturreservat utan avtal om ersättning. Markägaren kan fortsätta förhandla efter reservatsbildningen – och i sista hand stämma staten på ersättning, säger Britta Wännström.

När det gäller det låga det låga budet för Per-Erik Bergkvists skogsbestånd hänvisar hon dels till en värderingskonsult och dels till en förhandlingskonsult – och i sista hand till Naturvårdsverket.

- Om länsstyrelsen inte har något ansvar, varför ska de över huvud taget arbeta med naturreservat, frågar sig Christian Rimpi.

Fotnot: Baggböleri kallades det när skogsbolagen i slutet av 1800-talet köpte skogshemman av bönder med tvivelaktiga metoder till vrakpris.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Kammarkollegiet uppmanar Skogsstyrelsen utreda äganderät

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#419097 Men alla som äger och brukar skog måste också ha rätt att säga ifrån när det offentliga lyssnar allt för mycket på andra intressen än den faktiska ägarens.
Här behövs också ett förtydligande av ansvaret.
Skogsstyrelsen säger sig främst utföra regeringens politik, men regeringen hänvisar till att Skogsstyrelsen är ansvarig för området.
Det måste finnas en tydlig motpart för skogsägare att ta diskussionen med.


Egendomsskyddet regleras i artikel 1 i det första tilläggsprotokollet till Europakonventionen.
Europakonventionen gäller som svensk lag och har inkorporerats genom lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Artikel 17
Rätt till egendom
Var och en har rätt att besitta lagligen förvärvad egendom, att nyttja den, att förfoga över den och att testamentera bort den. Ingen får berövas sin egendom utom då samhällsnyttan kräver det, i de fall och under de förutsättningar som föreskrivs i lag och mot rättmätig ersättning för sin förlust i rätt tid. Nyttjandet av egendomen får regleras i lag om det är nödvändigt för allmänna samhällsintresse

Av artikel 1 i det första tilläggsprotokollet följer att varje fysisk eller juridisk person ska ha rätt till respekt för sin egendom samt att ingen får berövas denna annat än om det sker i det allmännas intresse och under de förutsättningar som anges i lag och i folkrättens allmänna grundsatser. Europakonventionens bestämmelser om skydd för egendom innebär bland annat att staten inte utan vidare kan ta annans mark i anspråk, t.ex. genom expropriation. Bestämmelserna i Europakonventionen får också anses innebära att staten har en positiv förpliktelse att se till att rättigheten skyddas mot kränkningar utförda av privata rättssubjekt. Detta sker framför allt genom att utfärda lagar som skyddar mot tillgrepp av egendom och som ger möjlighet att få tillbaka egendom som har frånhänts ägaren olovligen.
Staten har alltså ett ansvar när rätten till skydd för egendom hotas genom åtgärder från andra än staten. Skogsägaren är ägare till den egna ärligt ägda skogen och marken och har enligt grundlag och konventioner full bestämmanderätt om vad marken skall användas till.

   TS
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar
TitelStatistikSenaste svaret
Södra ska utreda små skogsmaskiner i gallring av Fredrik Reuter - tor 19 maj 2016, 15:25
i Gallring
2 svar
1836 läst
av molnia     
tor 19 maj 2016, 21:37
Uppmanar till stöld! av Skarbo - sön 23 dec 2012, 12:57
i Efterlyst - Stulet
11 svar
23549 läst
av volvo_buster     
tis 25 dec 2012, 00:27
Ornitologer uppmanar regeringen att gynna hyggesfritt av Fredrik Reuter - tor 17 nov 2016, 11:37
i Skogsmiljö och Trädlära
4 svar
827 läst
av Älgfoderodlare     
tor 17 nov 2016, 23:06
LRF gör satsning på äganderätten av Niking - fre 03 apr 2015, 02:15
i Skogsnyheter

12
25 svar
6359 läst
av Torbjörn Johnsen     
ons 28 dec 2016, 09:19
Se webbinariet om äganderätten av Sweden-viking - sön 16 okt 2016, 11:06
i Friluftsliv, Naturturism
0 svar
11075 läst
av Sweden-viking     
sön 16 okt 2016, 11:06
Annonser