Upplag / Avlägg av virke vid väg, ny instruktion 2016

Nu i dagarna har Trafikverket gett ut utgåva 3 av sin instruktion om Upplag av virke och skogsbränsle vid allmän och enskild väg. Virkesavlägg, vältor och upplag är en viktig del i skogsbruket, det innehåller många aspekter och är ofta föremål för diskussioner.

Jag tänkte försöka hitta skillnaderna i den nya utgåvan jämte den förra och så kan vi alla kanske per automatik få en uppfräschning i ämnet.

En av nyheterna i utgåva 3 är att även skogsbränsle tas med instruktionen. Kanske inte så stora tillägg, utstickande delar måste kapas bort och max förvaring vid avlägg är 18 månader. För rundvirke finns en max förvaringstid vid avlägg på 60 dagar (ungefär 2 månader).

Förra utgåvan kom 2011 och vi har diskuterat den versionen i ex Nya regler för avlägg och även Tragisk händelse som skapar debatt!

Här nedan är några av förändringarna:

- Vid allmän väg, utanför vägområde (vägen inkl diken, kantområden, slänter) så kan nu kommun eller Länsstyrelse besluta om tillstånd, tidigare var det bara LST.

- Nytt under punkt 3 - Upplagets placering är texten "Försök att koncentrera virke och skogsbränsle till ett fåtal vältor. Det underlättar lastningsarbetet och minskar risken att föroreningar följer med lastbilen".

- Vid allmän väg finns ytterligare hastighetsbegränsningar med säkerhetsavstånd i tabellen, 30 och 40 km/h har tillkommit med säkerhetsavstånd om 35 resp 60 m mot korsning, backkrön, plankorsning, kurva, järnväg etc.

- Placering av avlägg vid allmän väg så har tonen skärpts i instruktionen. Det heter nu bl a att "Placera upplaget så att lossning kan ske från skogssidan. Skotning förutsätter att upplagen planeras (och) ställs i ordning så att skotaren kan lossa utan att behöva köra upp på vägen". Tidigare skrev Trafikverket att man "gärna" får planera så skotaren kan lossa från insidan. Det här blir en tolkningsfråga och blir främst aktuell vid gallring intill allmän väg då man måste hugga upp extra för att skotaren ska kunna stå på insidan. Snabbt överslagsräknat så visar det sig att frågan kanske inte är helt orelevant, skulle alla avlägg skotas från insidan skulle kanske runt 1.000 hektar produktiv skogsmark tas ur produktion totalt.

- För enskilda vägar så är kraven sänkta jämfört med allmänna vägar (ungefär som i tidigare utgåva). Ett tillägg i nya utgåvan är dock texten; "För enskilda vägar med statligt driftbidrag rekommenderas att kraven för allmän väg i avläggsinstruktion följs". Inget skallkrav, men ändock intressant. Det skiljer stort i kraven mellan de båda vägsorterna.

- Under punkt 4, vältans utformning så har kraven skärpts. Det är nu stipulerat att vältans nedre del (från marknivå upp till 1,5 m) måste vara jämndragen mot vägen så den kan fungera som ett vägräcke. Ovanför 1,5 m behöver det inte vara jämndraget men det får inte sticka ut några stockar utanför den jämndragna delen. Vältan blir alltså inte homogen i detta fall utan ser mer ut som två skikt. Naturligtvis är det då en produktionsfördel om vältan ovan 1,5 m är jämndragen på insidan.

- Det går nu att söka generella tillstånd för upplag på allmän väg. Troligtvis är det skogsbolagen som gör detta på länsnivå. Utöver generella tillstånd finns särskilda tillstånd att söka vid ex upplag vid större väg, men dessa måste ansökas om per gång. Dessa tillstånd gäller för ett kalenderår varför Trafikverket gärna ser att ansökningar kommer in i december månad varje år.

Det är väldigt stor skillnad mellan kraven för avlägg på allmän väg eller dito på enskild väg. Det måste vara enkelt att ta reda på om vägen är allmän eller enskild och för detta har Trafikverket en interaktiv vägkarta som man kan använda. Alla vägar med nummer i kartan är allmänna, övriga är enskilda om det inte är inom tätort då resp kommun har hand om vägen och det klassas då som allmän väg. https://nvdb2012.trafikverket.se/SeTransportnatverket

Om man ska koka ner det hela:

- Avlägg vid allmän väg, se till att ha tillstånd och prata ihop er innan avverkning.
- Vid avlägg på enskild väg, prata inför avverkningen med ägaren av vägen (ex vägsamfällighet etc).
- Enkelt avlägg vid enskild väg, vältan placeras minst 1,5 m in från vägkant.
- Hur långt avlägg behöver man? Formeln - (Total virkevolym i fub / 10) + (5 x antal sortiment). Exempel: en gallring som förväntas ge 500 m3fub på totalt tre sortiment behöver ett upplag om 65 m längd.

Här kan du läsa mer om utgåva 3: http://www.trafikverket.se/tjanster/ans ... g-vid-vag/

Jag bifogar både den gamla och den nya utgåvan för den som vill förkovra sig antingen i båda eller en av dem.

Jag tolkar det som att det är än så länge gratis att söka. En tidsfråga innan dom vill ha betalt i så fall för att fylla på statskassan. 12 meter och mer ifrån allmän väg borde det inte behövas något tillstånd alls så länge det är på den egna marken. Undrar hur många som inte söker tillstånd upp till 12 meter? För många skogsägare så handlar det om enstaka tillfällen och jag tror inte kontrollen är hård.

Personligen har jag svårt att se hur man skall kunna stå på skogssidan och lasta av och samtidigt se till att vältans kant mot vägen är jämndragen.

Känns som en skrivbordsprodukt, alternativt en tankegroda från författaren...

Möjligt att jag läst Fredriks text fel - har inte orkat plöja igenom själva dokumentet från TRV ännu.

MVH
Alias

Ganska enkelt på ett välplanerat avlägg, man kör fram nosen där jämnändan ska vara och lägger i traven bredvid sig.
Lite omflyttande blir det, men så fort bottenvarvet är klart är det bara att köra som vanligt igen.

Här omkring florerar en sägen att det inte är tillåtet att stå på vägen för att lasta om vägnumret är under 500. Är numret över 500 kan timmerbilen med släp stå på vägen. Någon som vet om det har stöd i lag eller förordning?

Det ska finnas någon typ av generell dispens som går att söka, men de gäller som du är inne på för högre vägnummer.
Var gränsen går vet jag dock inte.