Hur skall det se ut i skogen efter en slutavverkning?

Vida
 Svara  21 inlägg  9907 visningar  0 följer
Avatar Fallback

Hur skall det se ut i skogen efter en slutavverkning?

 
#81 Jag är ingen skogsbrukare, men jag tillbringar en hel del tid i skogen och har noterat att det kan se väldigt olika ut efter en slutavverkning. På de flesta ställen är marken alldeles ren, i stort sett varenda kvist är borta, såsom det borde vara. Men det finns också stora områden där allt spillvirke och alla kvistar är lämnade i en salig röra, vilket gör marken nästintill oframkomlig.

Finns det regler som reglerar marken skall se ut efter en slutavverkning?

Finns det några ekologiska skäl till att lämna kvar allt "spill" i skogen?

Går det att som skogsägare spara pengar på att lämna "spillet" istället för att ta hand om det?

   TS
Vida Cat
Avatar Fallback
 
#82 Hej Granberg och välkommen till forumet!

Jag är långt ifrån expert på området, men startar med följande så får andra hänga på eller säga ifrån:

På ett "kalhygge" där allt är soprent har garanterat GROT:et tagits omhand.
GROT kallas GRenarOchToppar, och detta brukar tas omhand om en speciell skotare som har en flistugg, alt. specialflak. Flistugget eller orört GROT säljs sedan som värmebränsle till fjärrvärmeverk etc. Det blir en liten inkomst på detta som kan läggas på toppen av avverkningsinkomsten, men den är inte stor.

GROT:et anses annars vara en mycket bra gröda för kommande fauna, det växer så det knakar om det får ligga kvar. Därför bör skogsägare som tagit hand om och flisat GROT:et gödsla och göra andra förbättringar för att få en liknande tillväxt.

Jag vet inte riktigt varför det är så olika på olika ställen, men troligen är det olika skolor, samt att jag skulle kunna tro att skotare med flistugg eller specialflak kanske inte finns överallt, och då blir transportkostnaderna höga.

Användarvisningsbild

Re: Hur skall det se ut i skogen efter en slutavverkning?

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#357
Granberg skrev:Jag är ingen skogsbrukare, men jag tillbringar en hel del tid i skogen och har noterat att det kan se väldigt olika ut efter en slutavverkning. På de flesta ställen är marken alldeles ren, i stort sett varenda kvist är borta, såsom det borde vara. Men det finns också stora områden där allt spillvirke och alla kvistar är lämnade i en salig röra, vilket gör marken nästintill oframkomlig.

Finns det regler som reglerar marken skall se ut efter en slutavverkning?

Finns det några ekologiska skäl till att lämna kvar allt "spill" i skogen?

Går det att som skogsägare spara pengar på att lämna "spillet" istället för att ta hand om det?

om grotet ligger kvar på vissa hyggen så kan det bero på att det är svårföryngrad mark och marken behöver det som näring tills nästa generation av tall och gran skall växa upp
jo det finns vissa regler men dom är för spår bildning på marken
så någon regel finns inte om grotet som ligger kvar

Avatar Fallback

Re: Hur skall det se ut i skogen efter en slutavverkning?

 
#6314
Granberg skrev:Jag är ingen skogsbrukare, men jag tillbringar en hel del tid i skogen och har noterat att det kan se väldigt olika ut efter en slutavverkning. På de flesta ställen är marken alldeles ren, i stort sett varenda kvist är borta, såsom det borde vara. Men det finns också stora områden där allt spillvirke och alla kvistar är lämnade i en salig röra, vilket gör marken nästintill oframkomlig.

Finns det regler som reglerar marken skall se ut efter en slutavverkning?

Finns det några ekologiska skäl till att lämna kvar allt "spill" i skogen?

Går det att som skogsägare spara pengar på att lämna "spillet" istället för att ta hand om det?


Jag är mkt kluven här. Jag har blivit ganska omvänd efter skoltiden med allt miljötjaffs som man blivit matad med till ingen nytta. Nu i södra sverige blir skogarna uppätna av insekter. Jag tror inte på att lämna en massa mat till dom. Men förutom det så finns det massor med andra fördelar förutom att du får en viss extra inkomst av flisaren, när det kommer till plantering så går den snabbare, blir bättre utförd och du får bättre resultat = mindre snytbagge (snytbaggen tycker om att klättra från riset upp på plantan). Är det tom riktigt väl riskört så behöver du förmodligen inte markbereda. Något som jag tycker görs på tok för ofta på rutin än efter behov. Markberedning bör endast utföras om det är mkt rötter och stenar och framförallt hyggesavfall.

Hade jag haft skog så hade jag sagt åt dom som kommer att lämna stora toppar, då kan skotaren enklare och snabbare samla ihop groten och lägga den i stora högar. Det blir mkt mer pengar över från flisaren och ett perfekt resultat på hygget. Glöm inte att körningen blir billigare både vad gäller skördaren och skotaren = går snabbare, enklare att utföra.

Skulle man då ha mager mark så hade jag hellre sparat pengarna från markberedningen till att gödsla istället om det går. Fast igentligen, granen har verkligen gått oss åt huvudet. Om nu marken är mager, varför inte satsa på lärk alt tall istället? För en gran som inte trivs den blir lättare utsatt för både röta och insekter samt att den växer långsammare än tall på samma mark. Helt enkelt, var sak på sin plats.

Avatar Fallback

Re: Hur skall det se ut i skogen efter en slutavverkning?

 
#6320 Och har du stora rotben, få dit en huggare som skär dom så det inte blir kvar en massa stora stubbar samt att du får in mer pengar på virket. Och till sist, få dit en grävare som kan ta tillvara stubbarna, då får du in pengar på det med samt blir av med rötan som finns i stubbarna. Det hade varit optimalt :)

Avatar Fallback
 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#6334 Det går öht inte att föryngra tallmark med gran med vettigt resultat. Pga älg har det gjorts ngra försök häruppe... Blandskogsmark har nog oftast blivit granskog pga viltbete.
Finns en hel del försök med uttag av grot. Det ger långvarig tillväxtförlust på svaga marker och kyligt klimat. I södra sverige går det i princip alltid bra. Man får sämre tillväxt under begränsad tid. Tror kvävenedfallet kompenserar en del.

Läste att GROT från en ha granskog räcker för uppvärmning av tre villor under ett år. Kan det vara möjligt?
För detta får skogsägaren ca 1500:-/ha. I mina öron inte vettigt i norrland.

/Nisse

Användarvisningsbild
 
#6337 30 ton grot/ha räknar man med från "optimala" bestånd av gran.
Däri ingick inte några stubbar vad jag erfarit.
150:- per ton vore väl inget "ockrande" från skogsägarhåll, men vad man får irl är "gratis markberedning" a 1500:-/ha om man bara nickar med efter de kontraktsvillkor som köparen dikterar.

Det ska man inte göra tycker jag,,,,

Avatar Fallback
 
#6427
Skogshuggarn skrev:30 ton grot/ha räknar man med från "optimala" bestånd av gran.
Däri ingick inte några stubbar vad jag erfarit.
150:- per ton vore väl inget "ockrande" från skogsägarhåll, men vad man får irl är "gratis markberedning" a 1500:-/ha om man bara nickar med efter de kontraktsvillkor som köparen dikterar.

Det ska man inte göra tycker jag,,,,



Vad får du pröjsa om du skulle ta dit en maskin och markbereda?

Är väl inte mitt områda direkt, men är det långt för maskinen så är det väl först 1500 i trailertransport, men jag har dåligt på fötterna vad gäller kostnaden per hektar, har hört något om 4000:-/ ha, kan det stämma?

Jag vet inte om jag hade vågat plantera på dina hyggen, säkert enorma stubbar och fullt med grenar/stenar och annat skit ;) Det är ju faktiskt så att ju sämre ett hygge är desto långsammare går det att plantera, plantorna blir sämre satta och risken ökar för att plantorna blir angripna = dyrare.

Avatar Fallback
 
#6431
nisse skrev:Det går öht inte att föryngra tallmark med gran med vettigt resultat. Pga älg har det gjorts ngra försök häruppe... Blandskogsmark har nog oftast blivit granskog pga viltbete.
Finns en hel del försök med uttag av grot. Det ger långvarig tillväxtförlust på svaga marker och kyligt klimat. I södra sverige går det i princip alltid bra. Man får sämre tillväxt under begränsad tid. Tror kvävenedfallet kompenserar en del.

Läste att GROT från en ha granskog räcker för uppvärmning av tre villor under ett år. Kan det vara möjligt?
För detta får skogsägaren ca 1500:-/ha. I mina öron inte vettigt i norrland.

/Nisse


Nej det låter inte på något sätt rimligt. Men ta du dina grenar och flisa dom själv då och få det att gå runt så mkt bättre.

Sämre tillväxt, hur, var har du läst detta? Jag kan säga att det inte ens förekommer här. Plantorna växer så det knakar, dom grenar som ligger kvar försvinner ju inte förrens efter ca 10 år. På den tiden är våra granar lika stora som era är efter 30 år ;)

Vi har bestånd som blir avverkningsmogna redan efter 45 år (på dom bästa bonniteterna).

Användarvisningsbild
 
#6438 En intressant "analys" Huggis.

Varför tror du att det är sämre mb och planteringsförhållanden i Norra Sverige än i den sydligare delen?.
Stubbar och sten finns väl även söderöver?, och hur ser det egentligen ut med trädslagsfödelningen tall och gran om du jämför nord och syd?.

Avatar Fallback
 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#6450
Huggis skrev:
nisse skrev:Det går öht inte att föryngra tallmark med gran med vettigt resultat. Pga älg har det gjorts ngra försök häruppe... Blandskogsmark har nog oftast blivit granskog pga viltbete.
Finns en hel del försök med uttag av grot. Det ger långvarig tillväxtförlust på svaga marker och kyligt klimat. I södra sverige går det i princip alltid bra. Man får sämre tillväxt under begränsad tid. Tror kvävenedfallet kompenserar en del.

Läste att GROT från en ha granskog räcker för uppvärmning av tre villor under ett år. Kan det vara möjligt?
För detta får skogsägaren ca 1500:-/ha. I mina öron inte vettigt i norrland.

/Nisse


Nej det låter inte på något sätt rimligt. Men ta du dina grenar och flisa dom själv då och få det att gå runt så mkt bättre.

Sämre tillväxt, hur, var har du läst detta? Jag kan säga att det inte ens förekommer här. Plantorna växer så det knakar, dom grenar som ligger kvar försvinner ju inte förrens efter ca 10 år. På den tiden är våra granar lika stora som era är efter 30 år ;)

Vi har bestånd som blir avverkningsmogna redan efter 45 år (på dom bästa bonniteterna).


Det finns Massor av fältförsök i olika åldrar från hela sverige. Pga kvävebortförsel (och i viss mån näringsbortförsel) får man sämre tillväxt nästan överallt. Som jag skrev tidigare går det bra i södra sverige för luftföroreningar mm bidrar med kvävenedfall som snabbt kompenserar bortförsel. Mkt få ståndorter har kvävemättnad. Därför pratas det nu om att lyfta restriktioner mot N-gödsling i södra sverige.
I norra sverige är N starkt tillväxtbegränsande och mineraliseringstakten låg, så där tar det lång tid innan marken återfår sin N-status efter
GROT-uttag.

Alt för mig var inte att flisa själv, utan att lämna kvar det för markens skull. På vissa granmarker kan riset ge visst frostskydd o bättre miljö för plantan. Tror man får bedöma lämplighet av GROT-uttag från fall till fall.Finns nog ingen generell sanning. Att en G34 har andra egenskaper än en T16 är rätt självklart...
Grotuttag kombinerat med askåterföring skulle vara intressant, men vad jag vet görs det inte häruppe.

Björk, contorta, klippgran o sibirisk lärk är väl de trädslag som kommer i närheten av den tillväxt som finns i södra sverige. Fast jmför man då med er hybridlärk,hybridasp mm så hamnar vi åter långt efter...

Ang MB har jag fått följande ca priser(exkl.moms):
Harv 1300/ha
Fläck 1600/ha, med maskinell sådd +300
Högläggning m grävskopa(2000pkt/ha) 2500:-/ha
Problemet här är att få fatt i entreprenör med rätt utrustning i rätt tid.
Enl min åsikt harvas det på tok för mycket.


/Nisse

Avatar Fallback
 
#6454 Nisse, jag vet inte riktigt varför du tror att kvävet ligger bakom tillväxten hos träden. Det handlar minst lika mkt om lättvittrade mineraler, höjd över havet, humiditeten, antalet soltimmar och rörligt grundvatten har jag lärt mig. Om du nu tror att kvävemängden var så avgörande, varför är inte boniteringsmallarna baserade på det? men du kanske sitter inne med ny kunskap, det har ju hänt förr.

http://www.sydved.se/Portals/0/filerTrycksaksBest/1.pdf

Jag kan bara prata efter vad jag ser för resultat av planetringarna här nere, och hur det fungerar här. Idag gick jag omkring i ett 40-årigt grane som säkert låg omkring 26 meter i medelhöjd med en bröstdiameter kring 34-35cm och ca 3-4 meter mellan granarna. Mkt av det hade trillat, beroende på ett nytaget hygge precis intill.

Jag vill dock säga att jag har mkt svårt att tro att det skulle vara dom sparade grenarna som med sitt kväve genererade sådan tillväxt. Vad jag vet om norrland så är ni nöjda om ni får 200 kubik/ha efter en slutavverkning och att det inte är ovanligt med en omloppstid 150 år. På våra bästa marker har vi 1000 kubikmeter gran/ ha. Om nu det borttagna granriset hade den effekten så är den så försumbar att den knappt går att registrera. Men visst, oavsett vart man bor i landet så finns det bra och dåliga marker.

Om man planterar gran på en grusbacke så vore det inte särskillt konstigt om granen inte växte ordentligt, och en sådan gran borde självklart reagera väldigt positivt på gödsling.

Avatar Fallback
 
#6455
Skogshuggarn skrev:En intressant "analys" Huggis.

Varför tror du att det är sämre mb och planteringsförhållanden i Norra Sverige än i den sydligare delen?.
Stubbar och sten finns väl även söderöver?, och hur ser det egentligen ut med trädslagsfödelningen tall och gran om du jämför nord och syd?.


Du skrev ju nyss att du inte tyckte groten var värd dom 1500/ ha som du blev erbjuden, därigenom fick jag en inre bild av hur det skulle se ut hos dig ;)

Men du är inte ensam, under gudruns efterverkningar så har jag varit med om att plantera icke markberedda samt riskörda hyggen. Det är ingen vacker syn och inte heller något jag skulle rekommendera. Men jag kanske ska vara lite mer tydlig, inte något jag skulle rekommendera någon som inte bor i södra Sverige.

En teori till varför det ska vara markberett är att snytbaggen vandrar upp på plantorna via grenarna. Men jag anser istället att det leder till näringsläckage när det regnar i spåren och skapar ett mkt kallt och blött microklimat för plantan. Har man bara tillräckligt rent runt plantan och inte för mkt rötter och stenar så tycker jag att det är vettigast och mest ekonomiskt att göra som jag föreslagit. Men då för sydsvenska förhållanden kanske. Ni behöver tydligen näringen från dom små grenarna så ni kan få era ståtliga tandpetare till träd ;)
Senast redigerad av Huggis ons 21 feb 2007, 21:15, redigerad totalt 1 gång.

Avatar Fallback
 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#6468 Tror vi pratar om varandra, huggis. Du nämner de egenskaper som utgör ståndortens grundbonitet. Jag menar att kväveuttag sänker tillväxten på nästan alla ståndorter utom de allra bästa(dit din 1000m3-mark rimligen räknas).
Ska leta rätt på resultaten från två fältförsök så förstår du vad jag menar.

Ser att vi har olika åsikter om annat också. Jag anser att invid stenar o stubbar är de bästa planteringspunkterna på ett hygge.
Gran på skugg- och tall på solsidan!

/Nisse

Avatar Fallback
 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#6473 Jag minns en undersökning (SUFOR?) där man konstaterade att kvävegödsling i västra delen av södra Sverige var en bra idé, men inte lika bra i östra. Det var för torrt helt enkelt, så det var vattenbrist som satte begränsningen.

Här i Västra Sverigea har vi inte det problemet. :-)

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar
TitelStatistikSenaste svaret
Hur ska man sälja skogen vid slutavverkning? av New holland patu - tis 15 dec 2009, 16:43
i Virkesmätning och Matrisfub

12345
69 svar
24535 läst
av Axl     
mån 01 mar 2010, 22:54
Slutavverkning av Millan Logarn - fre 10 jun 2016, 09:06
i Avverkning (slutavverkning)
0 svar
352 läst
av Gäst     
tor 01 jan 1970, 01:00
Slutavverkning av Millan Logarn - fre 10 jun 2016, 09:07
i Avverkning (slutavverkning)

12
28 svar
10850 läst
av Slurfi     
lör 27 aug 2016, 17:13
Avräkning slutavverkning av patruna - tor 30 okt 2014, 14:31
i Avverkning (slutavverkning)
8 svar
4095 läst
av Uffe     
tor 30 okt 2014, 17:50
Kontraktsbrott slutavverkning? av Hanna184 - mån 06 aug 2012, 23:17
i Avverkning (slutavverkning)
10 svar
6824 läst
av surjämten     
fre 15 feb 2013, 11:29
Annonser