Stormsäkrare beståndskanter

Vida
 Svara  26 inlägg  13292 visningar  6 följer
Användarvisningsbild

Stormsäkrare beståndskanter

 
#257523 I olika trådar återkommer sidodiskussioner om stormfasthet. Senast var det här viewtopic.php?f=2&t=17212&st=0&sk=t&sd=a&start=15#p253558 i tråden om Gallring i 24:a-årig granskog.

Tänkte därför att det var lämpligt att bryta ut lite tankar på detta området i en egen tråd. Hittar ingen självskriven kategori, varför den hamnat där den hamnat.

Syfte: Belysa olika sätt att tidigt stormsäkra bestånd, främst kanter mot härskande vindriktning.

Jag skrev en del i fg nämnda tråd som jag förstått är svårt att begripa utan bättre förklaring ( viewtopic.php?f=2&t=17212&st=0&sk=t&sd=a&start=30#p253751 ). Gör därför en omstart och beskriver en tanke jag har.

I en kommande avverkning som planeras i vinter så kommer det bli en kant som ligger relativt oskyddad mot väst-syd-väst = på platsen härskande vindriktning. Det jag vill undvika är att detta bestånd lagom till nästa generation blåser sönder. Om en beståndskant börjar ge med sig så har ju vinden i regel fritt fram längre in, eftersom bakomliggande träd ofta saknar den "härdning" som kantträden fått.

Detta har mycket med planering på lång sikt att göra. Att tänka vad som sker om flera decennier när ett idag ej moget bestånd försvinner. Att lägga upp zoner avsedda att ge skydd den dagen ett bestånd slutavverkas, något man sällan funderar på idag.

Jag har för avsikt att lämna en kal remsa på minst 10-15 meter mot vindriktningen vid plantering. Varför? Jo för att få extra stormfasta träd i den kanten redan från början. (Jämför reaktionen på träden närmast stickväg vid gallring, härdade och stormfastare än omgivningen.)
När det planterade beståndet kommit upp i yngre medelålden, säg kanske 15 m höjd, så planteras en ny remsa gran tillsammans med vad som kan vara användbart av sådant som självföryngrat sig. Längre fram så kommer den redan härdade kanten få hjälp av det lägre beståndet som hindrar den värsta vinden att tränga in i beståndet, utan om möjligt "lyfter" vinden.

Skulle det nämnda beståndet dessutom ha stått i skydd av ett snart avverkningsmoget bestånd så är skälen ändå större till det jag beskriver. Den dagen det skyddande beståndet försvinner är det växande beståndet väldigt oskyddat under många år.

Se här en om möjligt förklarande bild.
Vind.JPG

Vill man dra detta vidare så kan ytterigare en nivå anläggas osv... Allt beroende på hur utsatt läget är och hur värdefullt det skyddade beståndet är.
Vind2.JPG

Synpunkter och erfarenheter av det beskrivna tas tacksamt emot. Någon som planerat på så här lång sikt?

Andra tips om stormsäkring av beståndskanter är välkomna. Bygg på så detta blir en uppslagstråd för att slippa stormskador i beståndskanter.

   TS
Vida Cat
Avatar Fallback

Re: Stormsäkrare beståndskanter

 
#257540 Mycket interessant. Hoppas det kommer många kunniga med på den, så jag i min okunna kan få lära mer!

Avatar Fallback

Re: Stormsäkrare beståndskanter

 
#257541 Hej Towes!

Att ej plantera ända in till intilliggande bestånd är något jag också varit inne på (jag skulle nog nöja mig med ca 5 meter oplanterat), egentligen av två anledningar:

-basväg/stickväg behövs någonstans, varför inte lägga några av dem i beståndskanterna

-finns alltid en konkurrenszon mot befintliga bestånd som gör att den nyplanterade skogen slåss med äldre dito om ljus, vatten och näring

Innanför denna oplanterade zon/basväg funderar jag på om man skulle plantera t.ex. tall, som ju är ett någorlunda stormfast trädslag, i nomala planteringsförband eller gran i t.ex. 3*3 meters förband i en 10-meters zon innanför.

Oavsett om man väljer normalt plantförband av stormhärdigare trädslag eller ett "gallringsfritt" planteringsförband med gran måste man röja beståndet ordentligt.

Bara mina 5 ören.

MVH
Alias

Avatar Fallback

Re: Stormsäkrare beståndskanter

 
#257554 Intressant tanke Towes. Har även jag gått i dessa tankar, hur man ska få bättre stormfasta kanter. I din beskrivning i fas 3 skulle dessvärre våra marker bjuda på en redan självföryngrad matta av björk. Att röja i lövet skulle vara en för mig lite kortsiktigt lösning, det hade hjälpt under en tid då björken silar sönder vinden. Men björken blir inte lika gamla som granarna, och kommer då att svv när när granen har kommit upp i ålder då granen egentligen behöver en skärm som mest.

Avatar Fallback

Re: Stormsäkrare beståndskanter

 
#257556 Vet om gods där det inte röjer el gallrar ytterkanterna i ett bestånd. Känner också till ett slotts egendom där man både planterar glesare och gallrar hårdare i ytterkanterna för vindens skull.

Avatar Fallback

Re: Stormsäkrare beståndskanter

 
#257559 Finns några som också planterar lärk i de yttersta raderna mot vindens riktning. En del planterar eller låter löv av ädlare trädslag vara kvar som en skärm efter svv. Finns många idéer;-)

Avatar Fallback

Re: Stormsäkrare beståndskanter

 
#257561
JensSkoog skrev:Mycket interessant. Hoppas det kommer många kunniga med på den, så jag i min okunna kan få lära mer!
Det hoppas jag också. (Utan att syfta på dig.)
Tyvärr har jag inte sett sammanhängande litteratur om stormkonsekvenser. Kan skrivning här locka fram forskning och klokt, så ropar jag efter det.

En tanke som kommit är att plantering i bältet (15 m) mellan det stora beståndet och det yngre beståndet bör göras med stor eftertanke.
det blir ju nu två "sterilzoner" att ta hänsyn till som sänker längdtillväxten.
- Förslaget att vänta tills dess det unga beståndet är ca 15 m (nära 30 år) känns sent. Trängsel och plantetableringsfas borde innebära att det på 10 år växer mindre än hälften av vad det "yngre" beståndet ökar i höjd. Resultatet blir att nya planteringen blir max 1/4 av det tidigare beståndet på 10 år till.
- När skall andra planteringen göras?
- Om stora beståndet är 18 m kanske det är nog längdpåverkan för att få successiv längdpåverkan vid plantering av hela området och "sterilzonen" sköter längdanpassningen.
- Jag ser att mina värderingar har påverkats under skrivningen. Har ni svaret?

_Jag har lärt mig att en röjningsbestånd (2.5 m) som har en mindre stam intill större, så blir det inte gagnvirke av den lilla stammen om höjdskillnaden är större än avståndet. Den blir bara en kvalitetsdanare.

Användarvisningsbild

Re: Stormsäkrare beståndskanter

 
#257570
frågande och vetande skrev:...
Kul med dina svar, tack för dem.

Angående "fas 3" så är jag medveten om att det redan står en hel del självföryngrat vid det laget. Men min tanke är oavsett att ha som prio 1 att få upp ett tämligen homogent lägre (gran)bestånd, t.ex. förband 2,5 m. Om detta innebär att en del av det som står där blir ved så får det bli så. Dock tror jag att viss björk och annat kan fortsätta användas som skärm. Man får helt enkelt använda sitt omdöme. Jag tror att då den dagen kommer så hittar man en passande lösning beroende på vad man ser då.

Att röja hårt i beståndskanten redan under plantstadiet är bl.a. vad jag avser i bilden med "som även sköts i övrigt för bästa stormfasthet". Jättebra att du förtydligade detta då det inte framgick av min skrivning. Det är ju faktiskt kanske den enskilt viktigaste åtgärden för att stormsäkra en beståndskant, som du skrev: "Planterar glesare och gallrar hårdare (i.e. röjer hårt tidigt) i ytterkanterna för vindens skull."

Ädellöv är en utmärkt vindavvisare, en god vän berättade idag om ett bestånd där en jättebok bildade barriär med en kil av stående gran bakom sig där det i övrigt var nerblåst. Här gäller det att spara redan befintliga träd då de växer avsevärt långsammare än granen för att annars hinna göra nytta tror jag.
Lärken är jag däremot kluven till, då jag inbillar mig att dess stormfasthet i unga år gör dem mindre lämpade som "barriär-träd", men kanske har jag fel här. Vet du mer hur deras erfarenheter av Lärk-ridån är? Har den fungerat bra?

alias skrev:Hej Towes!
...
Tack även Alias för bra synpunkter.
Tall är ju ett bra och stormfast träd. Men det bör nog i så fall introduceras tidigt för att "hänga med" (antar du menade det). Kanske plantera några vid första planteringen och senare "spä på" med gran under enligt min modell?

Bra med många idéer.
Senast redigerad av towes mån 13 jan 2014, 18:12, redigerad totalt 1 gång.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Stormsäkrare beståndskanter

 
#257573
Bertilsson skrev:- Förslaget att vänta tills dess det unga beståndet är ca 15 m (nära 30 år) känns sent. Trängsel och plantetableringsfas borde innebära att det på 10 år växer mindre än hälften av vad det "yngre" beståndet ökar i höjd. Resultatet blir att nya planteringen blir max 1/4 av det tidigare beståndet på 10 år till.
...
Jag har lärt mig att en röjningsbestånd (2.5 m) som har en mindre stam intill större, så blir det inte gagnvirke av den lilla stammen om höjdskillnaden är större än avståndet. Den blir bara en kvalitetsdanare.
Har faktiskt ganska liten aning om när bästa tid att plantera/etablera lägre kantbestånd. Det är möjligt att det bör göras tidigare än efter 15 m eller förstagallring. Tänkte dock att kalytan (eller vad som är kvar av den) skulle vara tacksam att nyttja vid just förstagallringen.

Dock är min tanke att det lägre beståndet inte ska "hinna ifatt" det högre som ska skyddas, utan bilda en "ramp". Det lägre ska lyfta vinden, helst inte blåsa ner. Ett bestånd med 25 m öh kanske lämpligen skyddas av ett bestånd på 17-18 m? Vad tror ni?

   TS
Avatar Fallback

Re: Stormsäkrare beståndskanter

 
#257808
towes skrev:
Dock är min tanke att det lägre beståndet inte ska "hinna ifatt" det högre som ska skyddas, utan bilda en "ramp". Det lägre ska lyfta vinden, helst inte blåsa ner. Ett bestånd med 25 m öh kanske lämpligen skyddas av ett bestånd på 17-18 m? Vad tror ni?


Skulle gärna vilja se vad de olika skärmarna får för vindstyrning inuti en vindtunnel.

Att bilda en "ramp" som du nämner här tror jag är bra för själva skärmen i sig... Men vinden som styrs uppåt utav rampen träffar ju på den vågräta vinden som ligger precis ovanför grantopparna. Blir effekten då att vinden som gått upp från rampen pressas ner igen en bit in i beståndet? Svårt att beskriva med ord, men ska försöka rita ihop något om det är allt för otydligt i text.

Avatar Fallback

Re: Stormsäkrare beståndskanter

 
#257845 Att bilda en "ramp" som du nämner här tror jag är bra för själva skärmen i sig... Men vinden som styrs uppåt utav rampen träffar ju på den vågräta vinden som ligger precis ovanför grantopparna. Blir effekten då att vinden som gått upp från rampen pressas ner igen en bit in i beståndet? Svårt att beskriva med ord, men ska försöka rita ihop något om det är allt för otydligt i text.
Ungefär så tror jag det fungerar, det bildas virvlar som i sin tur är ännu mer förödande.

Användarvisningsbild

Re: Stormsäkrare beståndskanter

 
#257859
frågande och vetande skrev:...
Sant är att all typ av växtlighet och kupering medför friktion för vinden. En friktion som gör att det uppstår lokala tryckskillnader där luft pressas samman eller motsatsen. Att mäta i vindtunnel vore förstås intressant ("nedskalat" förstås), men detta blir ju inte helt likt verkligheten då det finns ett "tak" i tunneln medan det i naturen är helt öppet.

Men dina tankar triggade igång mig att undersöka lite (nyfiken som man är). :smile:

Hittade lite olika material om vindteori bl.a. från Lunds Universitet och KTH. Det s.k. "friktionslagret" där vinden påverkas mest av jordens konturer sträcker sig mellan 100 m upp till någon km beroende på väder. Det finns således en hel del volym av markpåverkad luft för en uppåtpressad vind att fördela sig på.

Det finns även något som kallas "backeffekt" som innebär att energiinnehållet efter en backe (där luften pressats uppåt) är högre. Inte samma som ett skogsbryn, men ändå lite åt det håll ni nämner. Detta är en av anledningarna till att vindkraftverk gärna ställs ovan en backe. Det kan även uppstå turbulens i samband med att den bromsas in. Men jag har även läst att det i kuperad terräng kan uppmätas väldigt höga vindhastigheter i dalarna, likaså vid sidorna av ett hinder i vindens väg.

Jag har inget enkelt svar på hur en vind påverkar ett bestånd beroende på dess form. Dock har granskog en kraftigt inbromsande effekt, den största av de exempel jag läst (även benämnt "markytans råhet"). Dessutom är det bara en del av luften som pressas uppåt, en stor del fortsätter ju in i beståndet men med lägre hastighet. Men tanken på att turbulens skulle kunna orsaka skador längre in i beståndet pga "nedpressning" känns förstås obehagligt.

Vad är då bäst? Att ha ett öppet bryn som låter höga vindhastigheter komma in underifrån i beståndet och träffa höga (kant)träd längs dess hela bredd (höjd), eller att försöka splittra, dämpa och leda vinden uppåt? Jag tror ändå det senare, men har inga vetenskapliga bevis för denna tes.

Det finns ju människor som ägnar hela liv åt att studera detta, så jag som total amatör tänker hålla en väldigt låg profil här. Men visst vore det intressant om man kunde få en meteorolog, vindforskare eller liknande att försöka besvara våra tankar. Tänker dock forska vidare efter svar...

En sak jag dock känner i samband med vindstudier är att kilometerstora hyggen inte direkt gynnar "råheten" i markytan och de stackars beståndsgränser som finns efter dem.

   TS
Avatar Fallback

Re: Stormsäkrare beståndskanter

 
#257862 Jag "tror" att man ska tänka baklänges, hur otroligt det än låter är det inte vinden som blåser ut det är luften som sugs, sugs mot ett ställe där det är lägre tryck.
Av den orsaken tror jag inte på vindtunnelförsök.

Avatar Fallback

Re: Stormsäkrare beståndskanter

 
#257884 Förklara dig gärna lite närmare...

Avatar Fallback

Re: Stormsäkrare beståndskanter

 
#257908 Lågtryck = lägre tryck. M.a.o. SUGS luften mot det lägre trycket. Visserligen känner vi det som en blåst. Tänk uppåt, se hur flygplansvingen är konstruerad, den är uppbyggd så att det bildas ett vakuum ÖVER vingen, m.a.o. sugs planet uppåt, sammalunda med en helikopter den suger åt sig luften ovanför, vi känner det dock som en blåst.
I en vindtunnel finns det en fläkt som blåser luft över eller på ett föremål - helt ok, men vill man ha en fullständigt rättvisande skeende skulle det var en fläkt som SUGER ut luften. Kommer troligtvis att bli lite annorlunda virvlar i detta fall.
Nu ska man inte jämföra med bilar i en lufttunnel. En bil rör sig mot luft med en vis hastighet, där stämmer säkert vindtunnels resultat ganska bra, ja om man också läger till lite sidvind.
Kom att tänka på hur vattnet rör sig i ett dike, hur virvlarna underminerar stenar bakom vattenflödet, något liknande kan nog vinden också ta sig till.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Annonser